William Connolley heter ett nättroll och före detta administratör på engelskspråkiga Wikipedia som var aktiv i klimatfrågan för mer än tio år sedan. Han skrev egna artiklar, redigerade andras och tog bort flera, sammanlagt över 5000 visade det sig. Allt han gjorde, gjorde han för att förstärka alarmismen. Spåren finns delvis kvar än idag, trots att han fick sparken och bannlystes 2009.
Vi är flera som anser att det finns liknande fenomen på svenska Wikipedia. Jag la för några år sedan in en förklaring till begreppet årsmån, en av mina käpphästar i klimatdebatten. Min text var inte argumenterande, endast förklarande.
Nyligen upptäckte jag att den var borttagen och la därför in en text igen, som togs bort, igen och igen. Då brann det till i gubben och jag gjorde något fult, nämligen tog bort personbeskrivningarna för de två som raderat min text.
Användare Yger och Edaen.
Dessa två är tydligen något slags moderatorer på svenska wikipedia. Egentligen är de nättroll. Jag la för bra länge sedan in en wikitext om Årsmån och den fick finnas kvar ett tag och tills vidare, trodde jag. För en tid sedan ville jag upplysningsvis länka till wikipediatexten. Men då var den raderad! Det är tydligen nättrollet Yger som håller svenska wikipedia som gisslan. Jag skrev ny text, som raderades inom ett dygn, och igen, vilken åter raderades.
Yger heter förmodligen Anders Wennersten och är född 1948 och bor i stockholmsområdet. Enligt uppgifterna i dessa länkar är han känd för sin diktatoriska stil på Wikipedia.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6125774
https://humanismkunskap.org/tag/wikipediapolis-yger/
https://www.flashback.org/t2674576
http://anderswennerstenygerwikipedia.blogspot.com/
https://vetenskapligapartiet.wordpress.com/tag/yger
https://meta.m.wikimedia.org/wiki/User:Anders_Wennersten
Alla moderatorer är anonyma och använder pseudonymer som kitayama, tegel, edaen, yger, bruno rosta, yesdi, tournesol, larske, littlegun, machatjkala, thoasp, vesihiisi, ternarius, sjunnesson, riggwelter,paracel63, esquilo, adville, fredde 99, skivsamlare, sjö, papper, anhn, plumbum208, hallabro, tostarpadius, alewi, nordelch, svensson1, andejons, fbq, nosslrac, taxelson, ariam, hannibal, migro, catcat, christian47, murmeldjuret, historiker, matanb. Detta under senaste månaden.
Notera att långt ifrån alla av dessa kan klassas som troll. Jag anser dock att det är en svaghet att gömma sig bakom pseudonym.
Här följer en nedkortad redovisning av den diskussion sedan fördes på min sida i Wikipedia när jag försökte förmå dem att förstå att det måste finnas en text om årsmån där. Det första de påstod var att texten var utan källor. Text utan indrag är min, text med indrag är andras. Kursiv text är någon form av citat.
Nej, den var inte utan källor. Källor fanns både till andra sidor som förklarar begreppet årsmån och till sidor med andra ord av liknande betydelse. Av ren hövlighet raderar man inte bara tvärt på det viset som Yger gjort, dessutom motiverade han sin radering med att ordet finns på wiktionary. Där finns alltså en källa han känner till. Men en avgörande skillnad mellan wiktionary och wikipedia är att det förstnämnda är en ordbok som ska ge en bekräftelse på att ordet finns, hur det stavas och en mycket kort förklaring till vad det betyder. Wikipedia däremot ska kunna ge djupare information. Detta motverkas om man gör som Yger.
Jag la in Årsmån på wikipedia för några år sedan. Det fick då stå kvar en längre tid och har fungerat som referens. När jag märkte att det försvunnit la jag in det igen, och igen. Det är något som inte står rätt till när det raderas på detta vis.
Men rent principiellt, hur kan man ange källor till ett folkligt uttryck som inte officiellt finns definierat på annan plats? Jag har tidigare varit i kontakt med Svenska Akademien för att förmå dem att ta in det i sina ordlistor och ordböcker, men fått till svar att det är ett för specialiserat fackuttryck!
Det börjar kännas som att det är jag som är källan, i egenskap av traditionsbärare för detta utomordentligt viktiga uttryck.
Jag tycker svenska wikipedia behöver en förklaring till begreppet årsmån. För nästan alla som bor och verkar på landsbygden är det välkänt och användbart vardagsuttryck. Bland övriga är det nästan okänt. Men för att kunna resonera om natur och miljö måste man kunna bruka uttrycket mellan dessa befolkningsgrupper med olika erfarenhet. Det kan då vara naturligt hänvisa till en grundlig förklaring på Wikipedia.
Här är ett förslag. Hur kan vi förbättra det så att det kan publiceras?
Årsmån kan sägas vara det svenska språkets motsvarighet till den grekiska antikens panta rhei (allt flyter) så som det tillskrivs Herakleitos. Detta tolkas lämpligen som en insikt om att det inte finns något status quo i naturen. Allt ändrar sig ständigt.
Det svenska uttrycket årsmån är också gammalt och sedan länge etablerat i alla verksamheter och discipliner som kommer i kontakt med naturen och dess variationer. Det må gälla jordbruk och trädgård, skogsbruk, fiske, viltvård eller de akademiska områdena, som meteorologi, agronomi, paleontologi, arkeologi och geologi.
Till de naturliga variationer som inryms inom årsmån och därför ger utslag på livsvillkoren kan nämnas temperatur, nederbörd, blomning, förfrukt, smittotryck, predatortryck, med mera.
Exempel på mening där uttrycket förekommer: Årsmånen har varit gynnsam för skogshönsens föryngring.155.4.221.121 7 april 2019 kl. 17.12 (CEST)
Allt i Wikipedia bygger på källor, och det är hur saker beskrivs i källor som avgör om det platsar eller ej. Så plocka fram källor som visar det är et etablerat begrepp och att det inte bara är en ordförklaring.Yger (diskussion)¨
OCh ordet finns redan i Wiktionary.Yger (diskussion) 7 april 2019 kl. 17.16 (CEST)
Nej, inte ALLT på wikipedia bygger på källor. Man kan säga det och man kan tro på det, om man vill. Men det framgår ju tydligt när man läser att så inte är fallet. Det är mycket vanligt att Wikipedia anges som källa, men om W förmedlar från annan källa så är ju W endast en andrahandsuppgift.
Exempelvis i samma stycke om ölbryggning används begreppet årmsån, utan förklaring för den som inte känner till det uttrycket. Saknas en källa här alltså. Vidare används uttrycket stöpa och en etymologisk förklaring ges. Det är väl minst lika omotiverat som den jämförelse jag gjort med panta rhei och status quo om den inneboende förståelsen av årsmån?
Mältningen kan man dela in i tre steg: stöpning, groning och kölning. Man börjar att stöpa a) kornet, det vill säga lägga kornet i vatten. Hur länge kornet ligger i vatten varierar beroende på årsmån på kornet, kornsort och vilken malttyp som ska framställas. [1].
Mina fetningar för förtydligande. Min uppmaning blir fortsatt att ta in Årsmån i wikipedia och låta det utvecklas. Mats Jangdal (diskussion) 7 april 2019 kl. 19.37 (CEST)
Om det saknas källor på Wikipedia skall det läggas till eftersom Wikipedia skall bygga på källor. Om du har synpunkter på artikeln om ölbryggning går det bra att ta upp det till diskussion på den artikelns diskussionssida. Riggwelter (diskussion) 7 april 2019 kl. 19.47 (CEST)
För kännedom finns ordet ifråga inte längre kvar i artikeln om ölbryggning. Riggwelter (diskussion) 7 april 2019 kl. 20.06 (CEST)
Snyggt jobbat Riggwelter! Istället för att acceptera att årsmån kan behöva en gedigen förklaring på Wikipedia tog du bort det textstycke där ordet förekom i någon annans text och gjorde den mindre värd. Med sådana ”redaktörer” är Wikipedia förmodligen snart ett minne blott.
Källor för årsmån
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/mom/fieldstations/uddevallakonf/2018/f5.-ingemar-gruvaeus.pdf
https://www.odlingibalans.com/temadagar-seminarium-%C3%A5rsm%C3%B6ten/%C3%A5rsm%C3%B6te-15-mars-2018-38037623
https://www.slu.se/ew-nyheter/2019/2/sortval-i-ekologisk-odling-2019/
https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/jo148.html
https://www.granngarden.se/utsade-lantmannen-lantbruk-havre-nike-c2-25-kg/p/1250560
https://www.sockerbetor.nu/cps/rde/xbcr/SID-8A37544D-D9D507D8/agriportal/1262NS2_Kalkfolder___7Produktbeskrivning_2368098_snapshot.pdf
@Mats Jangdal:När man lägger in en text på Wikipedia godkänner man att texten kan redigeras eller kopieras av vem som helst. Det står vid knappen ”publicera ändringar” i redigeringsläge. Den text du lade in som artikel var, som redan påpekats, inte särskilt uppslagsverksmässig, utan snarare en betraktelse (eller något liknande) över begreppet. Att skriva en artikel om ett ord som förekom en (1) gång i nästan fyra miljoner artiklar är antingen otroligt djärvt eller en missuppfattning om vad Wikipedia är. Wikipedia har heller inga redaktörer, ingen personal, ingen redaktion, ingen ansvarig utgivare, ingen chefredaktör och heller inga anställda. Det är sådana som du och jag som bygger Wikipedia. Jag föreslår att du läser de länkar du fått i mallen på din diskussionssida, särskilt länken om grundprinciperna. Riggwelter (diskussion) 8 april 2019 kl. 22.19 (CEST)
Fine, den kunde skrivas en aning annorlunda. Men den innehöll faktiskt de väsentliga förklaringarna. Hade Yger och andra uppträtt på normalt sätt för Wikipedia hade ni föreslagit ändringar och frågat efter källor, men låtit den stå kvar. Inte raderat utan att lämna någon som helst förklaring. Då hade den kunnat bättras på och byggas ut. Att årsmån förekommer så sällan på Wikipedia är ingen anledning att inte ha en förklaring med. Som du ser i länkarna jag gav används årsmån dagligdags av folk som vet vad som menas. Fler borde få möjlighet att ta reda på det via Wikipedia.Mats Jangdal (diskussion) 8 april 2019 kl. 22.34 (CEST)
@Mats Jangdal: För sakens skull har jag nu också granskat de källor/länkar du anger och ser om de är användbara för en definition av ordet. Siffrorna hänför sig till länkarna i din post från 21.17:
2. Ordet nämns två gånger men utan förklaring. Källan är SLU, men oanvändbar.
3. Ordet nämns en gång men utan förklaring. Källan är ett referat från ett årsmöte, och oanvändbar.
4. Ordet nämns en gång men utan förklaring. Källan är SLU och en rapport om lämpliga sortval i ekologisk odling, bland annat med koppling till jordmån. Definition av begreppet saknas. Den rapport som sidan länkar till nämner ordet årsmån en gång, men utan förklaring.
5. Ordet nämns en gång men utan förklaring. Sidan är en boklänk i en webbutik och föga lämplig som källa på Wikipedia.
6. Ordet nämns en gång men utan förklaring. Sidan är en länk till en utsädesprodukt på Granngårdens webbutik och föga lämplig som källa på Wikipedia.
7. Ordet nämns en gång men utan förklaring. Sidan är en länk till ett informationsblad om en gödselprodukt och föga lämplig som källa på Wikipedia.
8. Ordet nämns flera gånger, men detta är en blogg (en privat webbplats) som inte är acceptabel som källa på Wikipedia. Förklaringen till vad årsmån är är därför hemsnickrad.
Om du bara ville bevisa hur många gånger ordet förekommer på internet är det lätt att göra en google-sökning som då ger 6670 träffar. Det stärker dock inte argumenten att vi skall ha artikel på Wikipedia om vad årsmån är utan att samtidigt kunna ange användbara källor som kan ge en fyllig artikel med gedigen förklaring utöver ordbokstandard (= Wiktionary). Den som vill ta reda på vad årsmån är googlar förmodligen, och Wiktionary (som är Wikimedias ordbokssajt) kommer upp som första träff. Möjligheten att ta reda på det finns alltså redan, i vår ordbok. Riggwelter (diskussion) 8 april 2019 kl. 22.42 (CEST)
Råkar du (Mats, ja eller nån annan) känna till vad motsvarigheten till ”årsmån” är på engelska? –PJ (diskussion) 8 april 2019 kl. 22.55 (CEST)
@Riggwelter, det är ju det som är problemet, att för dem som är i ”branschen” är det ett så självklart begrepp att ingen förklaring någonsin ges. Men för att vidga kretsen med insikt behövs en förklaring, gärna med exempel.
@ PJ, ordet är unikt för svenska språket! Enligt min bedömning är det gammalgrekiska panta rhei det som kommer närmast. Men det är lite för filosofiskt och inte tillräckligt konkret.
Jag har frågat på internationella forum och fått beskedet att när det gäller väder kan vagary – vagaries användas på engelska och används av BBC om växlande väder, men det gäller då i närtid och alltså endast väder, inte livsvillkor.
För andra språk har jag fått följande förslag som översättning av vagary:
Dutch – wispelturigheid
Finnish – päähänpisto
Greek – idiotropía
Spanish – extravagancia or rareza
I övrigt måste man på andra språk nöja sig med att säga naturliga variatoner, natural variations, eller motsvarande allmängiltiga hopfogning av ord. Men det finns inget begrepp som det svenska årsmån. Mats Jangdal (diskussion) 9 april 2019 kl. 12.20 (CEST)
Jag tror inte att vi kommer längre här. Någon artikel på Wikipedia blir det inte, men bygg gärna ut ordboksartikeln på Wiktionary om du kan finna verifierbara källor med vetenskaplig akribi (och som inte bara rör sig om artiklar där ordet förekommer). Wiktionary redigeras precis som Wikipedia, men man har givetvis samma källkrav där eftersom sajten, precis som Wikipedia, ligger under Wikimedia Foundations paraply. Riggwelter (diskussion) 9 april 2019 kl. 18.02 (CEST)
Moment 22 för Årsmån alltså. Mats Jangdal (diskussion) 9 april 2019 kl. 21.35 (CEST)
Jag tolkar deras motvilja som att de plötsligt insett att en förståelse av implikationerna från begereppet årsmån gör klimathotet mindre hotfullt.
Tack .
Du besparade mig ett bidrag till Wikipedia. Att det finns trådar som dras kan man förstå när mediebilden av klimatfrågan jämförs med den bild jag har.
Senast idag hyllas tonåringens klimatprotest av Anders Wikman på helsida i SVD.
Helt utan annat nyhetsvärde än hyllningen av Romklubbens medlem.
Censur kan ju fungera på olika sätt… antingen så stryper man eller så översvämmar man informationen… Eller både och, som du här visar exempel på.
Hej.
Det verkar på dina länkar som om Wennersten har koppling till en grupp som kallar sig ’Vetenskapliga partiet’? Om det stämmer bör du följa upp det spåret och rapportera det vidare till Wikipedia även internationellt, då gruppen är en någon form av hårdfört kommunistisk kampgrupp. På bloggen Toklandet är en viss Martin Gustavsson ofta inne och gör reklam (antar jag att man kan kalla det) för partiet. Det rör sig alltså av kommunister av närmast Stalinistisk modell att döma av partiprogrammet eller vad man nu skall kalla det.
Det (partiet) kan vara en front för någon form av trålning och påverkansoperation, men det förefaller osannolikt.
Titta in på Toklandet. ’Vetenskapliga Partiet’ dyker upp i varje tråd för att predika kommunism, Marx och Engels och dettas förträfflighet, eller titta på partiets hemsida.
Om folk högre upp i Wiki-hierarkin får se svart på vitt vad det är för typer som modererar efter egen agenda kanske du slipper dem i fortsättningen?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Se där! På Newsvoice är det en Martin Gustavsson som mer eller mindre spammar kommentarsfältet. Han gör det i namn av just Vetenskapliga partiet, men vetenskap är vad det handlar minst om.
Hej.
F*n, skulle skriva en till men råkade stänga fönstret när jag skulle öppna ett nytt.
Det är samma Gustavsson, utan tvivel. Frågan är om inte Wennersten egentligen är samma person som Gustavsson?
Ett exempel på hur denne Gustavsson uttrycker sig, från tråden om Aschbergs utnämning till ordförande för Publicistklubben, tagen från Newsvoice artikel:
”Det tycks, med tanke på Rabanis och Lasse Wilhelmssons redovisning om Aschberg och Expo, såleds finnas många nazi-sionister i publicistklubben. Inget märkligt alls. Det handlar inte om så många medlemmar i klubben.
Kanske man bör gå med? Jag har ju publicerat en hel del och är för tryckfrihet och yttrandefrihet.” Martin Gustavsson, Vetenskapliga Partiet
Hämtat från Newsvoice; 190414; ”Publicistklubbens nya ordförande”
”Nazi-sionister”… går det inte ett och annat larm där?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Martin Gustavsson har jag ju motbevisat om klimatet ett antal gånger på Newsvoice. Skulle han och Yger vara samma person är det ju inte märkligt om jag blir censurerad.
Ytterligare en bekräftelse på att min önskan om öppet redovisande av sitt riktiga namn är rimlig.
PS. Vad jag kan se ställde inte Vetenskapliga partiet upp i senaste riksdagsvalet. Inga röster i vart fall. Inte ens Martin Gustavsson röstade på dem mao.
https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html
Jag har sett den där Martin Gustavsson lite här och där. Han brukar skriva totalt meningslösa inlägg som för det mesta är mest okunniga.
Inget mer bidrag från mig till Wikipedia. Tack för informationen.
Enligt Nigel Rollison’s Svensk-engelskt ordlista för jordbruk från 1994:
Årsmån – weather-conditioned enviroment för crops in a certain year.
Årsmånsvariation – weather-conditioned differences för crops in different years.
Frågan är om en wikiartikel om årsmån/årsmånsvariation behöver vara så mycket mer omfattande än så?
Det är betydligt mer än väderrelaterat! Det gäller exempelvis inverkan från förfrukt, smittryck och predatorstryck. Det gäller inte heller enbart växtodling eller vilda växter. Årmsån inbegriper även djurens villkor.
Förfrukt (= föregående års gröda) har ju inget med årsmånen i sig att göra.
Å jag har definitivt tolkat begreppet årsmån som just väderrelaterat.
Då är vi nog av olika uppfattning. Det är vanligt, som jag uppfattar det, att man i årsmån väger in alla oräkneliga variationer som kan påverka livsvillkoren. Av dessa är vanligen just väder den variation som är lättast att läsa av och relatera till. Men långt ifrån den enda.
Förfrukt påverkar ju årets villkor beroende på vad förfrukten förbrukat, respektive lämnat för näringsämnen, hur det har påverkat mullhalt och ogärsförekomst. Det är ju därför det är av vikt att planera sin växtföljd.
Jo men förfrukten styr du över själv, till skillnad från vädret. Alltså ingår vädret men inte förfrukten i begreppet årsmån.
Samma sak med näringsämnen, som du styr själv via gödsling.
Mullhalten varierar inte från år till år, utan tar lång tid att förändra genom att variera odlingssystem och växtföljd.
Ogrästrycket kan du lätt styra över med jordbearbetning och herbicider.
Då har du inte förstått, Niklas!
Vad förfrukten tar ur jorden bestämmer inte du.
Vilka näringsämnen förfrukten lämnat kvar blir spegelbilden av vad den tagit med sig. Allt beroende på årsmån.
Förfrukt gäller även i skgosbruket, likaväl vid plantering som vid självföryngring.
Mullhalten kan variera kraftigt beroende på just förfrukt som exempel. Foderraps äter mull något alldeles otroligt. Du kan ha foderraps max två år i rad på en gammal upplöjd vall, sedan har du ingen struktur på jorden längre. Redan andra året har du lägre skörd på rapsen.
Du kan kompensera ogrästryckets årsmånsvariation med jordbearbetning och herbicider. Men årsmånen finns där lika fullt.
Andra saker som kan variera med årsmån är granbarkborre, blomlus, ärtvivel, potatisnematod.
Att föryngringen av skogshöns och hare varierar dels som föryngring i sig och dels som överlevnad för ungarna är i mycket en årsmånsfråga med avseende på predatortrycket, födotillgång etc.
Listan kan göras i det närmaste oändlig.
Vad förfrukten tar ur jorden, är växtnäring och vatten, inget annat! Växtnäring tillförs via gödsel och gödning, alltså inte relaterat till begreppet årsmån. Vattentillgången och plantornas vattenupptag styrs av vädret – alltså årsmånen.
Att försöka koppla förfrukt till årsmån inom skogsbruket, faller ju på sin egen orimlighet. Omloppstiderna inom skogsbruket är ju ca 60-150 år, beroende på boniteten, å då snackar vi snarare klimat (30 års perioder) än årsmånsvariationer (väderrelaterade variationer mellan olika år)…
Markens mullhalt förändras så pass sakta, varför det tar åtskilliga år att få fram mätbara skillnader mellan olika grödor och odlingssysrem. Alltså är inte årsmån tillämpligt på mullhalt.
Den naturliga mullhalten styrs ju till stor del av markens fuktighetsklass. Ju fuktigare jord, ju mindre nedbrytning sker och ju mer organiskt material blir det över tid På åkerjordar styrs också mullhalten av odlingssystem och växtföljd. Men det fordras åtskilliga år av ett nytt odlingssystem eller en förändrad växtföljd, innan du kan hitta mätbara skillnader på just mullhalt.
Att odla samma ettårsgröda flera år i rad brukar sänker skörden (på grund av ökat tryck från diverse skadegörare) är förvisso sakligt sett sant. Detta undviks ju, som du nog vet, med en lämplig växtföljd. Men det har ju inget med begreppet årsmån att göra. Men det finns bevisligen en del lantbrukare (både i Sverige och utomlands) som framgångsrikt odlar vete efter vete i över 20 år. Men då sprutar de flitigt mot ohyra och plöjer noga ner alla växtrester varje år.
Att vädret starkt påverkar förekomsten av diverse skadegörare är inget nytt, utan ganska väl känt bland fackfolk.
Då jag inte jagar, har jag inte haft någon anledning att fördjupa mig på biologin hos t.ex. skogshöns och hare. Med de flesta predatorer på dessa djur kan väl lätt regleras genom /tjuv/jakt. Resten verkar ju för en lekman mest vara väderrelaterade faktorer.
Nä, jag vidhåller att begreppet årsmån ska begränsas till enbart väderrelaterade faktorer under ett växtodlingsår.
Övriga faktorer, som kan tänkas påverka skördeutfallet, ska alltså inte ingå i begreppet årsmån. Dessa faktorer kan ju odlaren antingen aktivt påverka själv, så som förfrukt, gödsling, jordbearbetning m.m. Eller så är dessa faktorer närmast att betrakta som statiska över tid, så som mullhalt, växtzon och jordmån,
Visst är mycket av årsmånens variationer väderberoende, men årsmån är ändå inte vädervariationer.
Tror vi är oense helt enkelt.
Ja, vi kan nog enas om att vi är oense i frågan.
Årsmån: under 43 år boende på samma ställe har jag någon gång upplevat 1 000 kg äpple, ngt år fått 100 kg.
Framför allt körsbär ibland 100 kg något år 10 kg.
Det mest påtagliga är, att tidigare hörde man kraftigt sus under körsbärsträdet från 100-tals bin. Senaste åren mycket sparsamt med bin och dålig skörd, även om det räckt till, tack vare korsbefruktning från grannens körsbär, om vindarna varit gynnsamma.
Ja, ett otal faktorer ingår givetvis i årsmån.
Falskheten har inga gränser nu för tiden. Fantastiskt arbete Du Mats med flera har lagt ner på att avslöja nättroll och annan ovederhäftighet. Det största och falskaste trollet av alla är massmedia och deras representanter t.ex. Robert Aschberg som nyligen blivit ordförande i Publicistklubben. När ska folk sluta att betala för att bli avlurade ”skjortan” och prenumerationsavgifterna. Enda sättet att säga ifrån på är att sluta prenumerera på alla massmedias lögnblad. Att vi ska behöva vara med och betala presstöd och SVT över våra skattsedlar är ett enda stort hån.
Sluta prenumerera på de tidningar som inte har skrivit ett ord om EU:s FADN-statistiks resultat för EU-ländernas jordbruk. I Finland har man årligen presenterat resultaten med svensk text! Sverige, Finland och Österrike blev medlemmar i EU 1995. Efter 20 års EU-medlemskap 2014 fick jag vetskap om statistiken från de första 20 åren i EU hade Sverige i genomsnitt 16 procents kostnads-täckning i jordbruket när medeltalet i EU låg på 62 procent.
Året 2014 var kostnadstäckningen i genomsnitt 63 procent i EU samtidigt hade Finland 52, Österrike 39, Tjeckien 198, Ungern 220 när Sverige bara hade 4 procent kostnadstäckning. För Ungerns del betyder det full kostnadstäckning +120 procents vinst. I stort sett hela lantbruksmaffian med Lantbruksuniversitetet i spetsen verkar ha beröringsskräck med officiell statistik.
Senaste rapporten från ekonomidoktorn.fi den 15 mars 2019 visar på justeringar bakåt i tiden i statistiken för det fastställda resultatet 2014 har resultatet justerats upp från 4 procent till 15 procents kostnadstäckning för Sveriges del. Österrike hade 39, Finland 51, Österrike 57 Tjeckien 199 och Ungern 219 procents kostnadstäckning.
När jag hastigt tittat över fastställt värde för Ungern 2007 var det 153 procent så visar det sig att det värdet har sänkts med 63 procent till 90 procent. Det ser med andra ord ut som att Wikipediamarodörerna varit inne och rumsterat i EU-statistiken i efterhand.
Riggwelter var väl en av personerna som såg till att artikeln om Jacques Wallner censurerades och låstes för redigering? Argumentation för att uppgifterna om mordet inte skulle finnas med var stundtals löjeväckande. T ex att det saknade relevans eftersom det inte var detta som Wallner var mest känd för.
Den historien om Jaques Wallner har gått mig förbi. Doch ytterligare bevis på vänsterblivandet i svensk offentlighet.
Hej.
Vet inte varför ni bollar årsmån fram och tillbaka?
Wiktionary ger följande:
”årsmån
(jordbruk) sammantaget om en uppsättning egenskaper under ett år som påverkar växt-förhållanden, såsom variation i intensitet och tidpunkt för temperatur, nederbörd, näringstillgång, konkurrens, sjukdomar över tid o.dyl.
Årsmånen har varit gynnsam för potatis, men inte för vete.
Användning: Uttrycket är gammalt och väl etablerat inom agrara näringar. Det beskriver samlad erfarenhet om varierande förutsättningars påverkan på livet. Det är inte vetenskapligt definierat, men hänvisas till även i vetenskaplig text.” Tyvärr anger Wiktionary ingen etymologisk eller liknande källa.
SAOB har inte hunnit till ’å’ än, så den ger inget. NE anger ”väderleksbetingelserna, främst temperatur och nederbörd, under ett angivet år med” men kräver pengar för resterande tjugotvå ord av definitionen.
SLU använder termen ’årsmån’ i sina publikationer, på sådant sätt att man kan förstå att termen är allmänt vedertagen och att dess betydelse är känd och ej omstridd. Den definieras inte närmare i de dokument eller de rapporter den används i, varför man kan slut sig till att inga tvivel råder om dess innebörd.
Varför inte skriva till SLU och fråga, vad de anser termen omfattar?
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Rickard skriver: ”Varför inte skriva till SLU och fråga, vad de anser termen omfattar?”
Det är väl knappast mödan värt. De reagerar ju inte ens när Sveriges jordbruk har sämst lönsamhet i hela EU som jag skrivit om här ovan. Har någon hört att vår lantbruksmaffia, bortsett från ATL, tagit upp vårt otroliga bottenläge i EU:s FADN-statistik avseende kostnadstäckningen i svenskt jordbruk. Är det ingen av alla dessa som utbildats på lantbruksuniversitetet som har en aning om vårt bottenläge. Vi har varit med i EU sedan 1995. Det är inte konstigt att våra bönder inte kan få ut sina EU-stöd. Vad är det för kvalité på utbildningen i den högre lantbruksutbildningen egentligen.
Ska hela svenska lantbruket gå i konkurs innan någon reagerar. Vad har våra politiker för mål med jordbrukspolitiken? Lägg ner Lantbrukshögskolan Jordbruksverket och länsstyrelsernas lantbruksenheter gå ur EU så att vi slipper betala in pengar till vår undergång. Hur mycket pengar kostar inte våra representanter i EU? Gå in och lyssna på SWEBBTV på denna länk https://www.youtube.com/watch?v=qBT07ZdAn_8 Där Mikael Willgert resonerar med Lars Bern och Rolf Oward skribent på Grönköpings veckoblad. Ett mycket intressant resonemang om hur mycket pengar våra representanter i EU tjänar och hur lite skatt de betalar 21 % med flera intressanta omständigheter som gör att de kan bada i pengar. De skor sig verkligen rejält.
Skulle vara intressant att se hur mycket pengar som de svenska lantbruksorganisationerna kostar våra bönder. Vem tar våra bönders pengar? Vad har svensk djurskyddsterror kostat svenska bönder de senaste 30 åren? Hoppas någon kan ha tid och ork att avslöja alla mutor och andra oegentligheter som grasserar bland politiker och lobbyister i EU. Pengarna måste återföras från byråkratin till våra bönder.