Efter Lilla Istiden: varmare och grönare!

Dagens gästskribent är Tege Tornvall

Balkonger, altaner, terrasser, uterum, verandor, trädäck och uteserveringar präglar dagens bostäder och stadsmiljöer. Vi lever och umgås mer utomhus.

Men det har vi inte gjort så länge. I århundraden ända in mot mitten av 1900-talet byggdes nästan alla hus med färre och mindre fönster och slutna ytterväggar med få andra öppningar.

Det var inte mode utan nödvändigt. Det var nämligen kallare då, särskilt på nordligare breddgrader. Då rådde ca 1300-1870 Lilla Istiden med flera särskilt kalla perioder, flera grader kallare än nu.

Det var inte bara kallare utan också ont om energi för uppvärmning. Det gällde att hålla kylan ute och värmen inne i både slott och koja. Husen slöt sig om värmen. Utomhus arbetade man. Mycket få hade råd med bersåer, trädgårdar och parker för utomhusliv.

Olika tiders arkitektur och byggnader visar vilket klimat som rådde när husen byggdes. Det glömmer vi lätt bort i rådande debattklimat, som varnar för uppvärmning utan att beakta att det var kallare förr.

Ibland besvärande kallt med missväxt, nöd och svält. Välkommen uppvärmning sedan Lilla Istiden tillåter oss numera att vara mer utomhus. Det skall vi vara glada för.

Vårsånger efter kyla och mörker

Men vårens psalmer och sånger påminner oss om Lilla Istiden. Den blomstertid. Den blida vår. Vintern rasat. Sköna maj. Alla hyllar vårens ankomst. I dag tolkar vi dem närmast symboliskt. Maten kommer ju på bordet i alla fall.

Annat var det under Lilla Istiden med kyla, missväxt, nöd och svält. Vårens psalmer och sånger var på fullt allvar. Ingen visste hur det nya årets skördar skulle bli. Alla mindes tidigare oår.

Historiskt har mänskligheten upplevt flera både varma och kalla perioder. Varmast sedan senaste istid var för ca 8-5.000 år sedan. Minst lika varma som nu var också bronsåldern, romartiden och högmedeltiden. Kallare var den tidiga antiken, tidig medeltid samt Lilla Istiden.

Detta nämns knappast i rådande klimatdebatt. Där påstås välkommen uppvärmning (återhämtning) sedan Lilla Istiden vara katastrofal och hota Jordens fortsatta liv – inklusive människan.

Men uppvärmningen sedan Lilla Istiden har värmt haven, som gasat ut mer koldioxid i atmosfären. Mer värme och koldioxid har gynnat växtlighet och skördar. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Under de senaste 20 åren har världens jordbruksproduktion ökat mer än 40 procent (FAO).

Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält. Men FN:s klimatpanel IPCC varnar för varmare klimat. Hur hänger det ihop?

Nu är Solen åter lika passiv som periodvis under Lilla Istiden med mindre solvind mot inkommande kosmisk instrålning. Då bildas mer skylande moln med kylande nederbörd.

Det förebådar kallare klimat framöver. Inget att se fram emot!

Tege Tornvall, nätverket Klimatsans.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Efter Lilla Istiden: varmare och grönare!

  1. Stefan Eriksson skriver:

    Det skall sägas att mycket få hade råd att kosta på sig fönster i fasaden, då glas var ett dyrt materiel. I övrigt frös folket både i slott och koja, där Skandinavien står ut som en hårt drabbad region med missväxt och en stor utvandring. Klimatflyktingar kanske?
    Vid ett kallare klimat kommer kampen om födan att hårdna med krig och elände som en direkt följd.
    Detta tycker jag att ”alarmisterna” skall väga in i sina förutsägelser.

  2. Dandersan skriver:

    Inte bara fler och större fönster, mer sol har vi fått också.(17% eller en timme per dag)
    Signifikant mer sol sen uppvärmningen började på 1980 talet.
    Det fina med solen är att den värmer oss.
    Innanför fönstren värmer den redan när solen står lågt.
    Solvärme står för större delen av uppvärmningen vår sommar och höst.
    90% lägre fossil uppvärmning till bostadsuppvärmningen, delvis pga mer sol!

  3. Thomas Gunnarson skriver:

    De delar av USA som nu har haft en svår vinter och vår, står för 65% av den amerikanska jordbruksproduktionen… Blir det ytterligare segt framöver, (Våren kommer vanligen mycket snabbt i USA) så kan årets skörd bli en fråga… Dock, en sval juni brukar innebära att skörden av spannmål blir god i Sverige då mognadstiden blir längre och spannmålen får ”mata på” under längre tid. Nu har kanske inte spannmålsskörden i Sverige så stor betydelse för svenska livsmedelspriser utan kronans förhållande till omgivningen är nog av större betydelse på åtminstone kort sikt… (Den amerikanske ”jordbruksministern” betonade häromdagen att några mer stödpengar blir det inte till farmarna, så vad det innebär är ju spännande att få reda på…)

  4. splintved skriver:

    Att prediktera framtida klimat måste baseras på kunskaper om dåtida klimat.
    Faktum att temperaturhöjning föregår CO2-höjning är i samklang med att högt CO2 ej kunde avvärja neoglacial-utveckling, utan i stället framgår månghundraårig lagtime av CO2-sänkning.

    https://edmhdotme.wordpress.com/2015/06/01/the-holocene-context-for-anthropogenic-global-warming-2/

  5. Göran skriver:

    Titta på följande föreläsning ”The Sun Also Warms: Dr. Willie Soon Shows the Sun-Climate Connection” (https://www.youtube.com/watch?v=KazGXAqgkds) där Willie Soon visar hur temperaturen i flera olika kanadensiska städer ställer med solens aktivitet.

Kommentarer är stängda.