Några saker som återkommande påstås kommer hända med mer koldioxid i luften är högre medeltemperatur och därmed ett förändrat klimat så att i exempelvis Skåne blir det medelhavsklimat och Stockholm får skånskt klimat.
Detta kommer dock inte att hända. Dels naturligtvis för att koldioxid inte har den effekten på lufthavets temperatur och dels för att ett antal andra parametrar som inte ändras gör jämförelsen/påståendena ogiltiga. Här följer några exempel på sådana parametrar.
Solvinkeln eller solhöjden. Det vill säga den vinkel med vilken solens strålar träffar en viss plats, en viss tid på dagen och året. Ekvatorn, vändcirklarna, polcirklarna och polerna kommer inte flyttas av ökad koldioxidhalt. Därmed ändras inte heller längden på vare sig natt eller dag vid ett givet datum på året.
Avstånd från havet. Med undantag från extremt låglänta kuster som redan idag tidvis översvämmas av havet, kommer inte avståndet från en viss plats att ändras på ett märkbart sätt. Beräknat på nuvarande takt i havsnivåhöjning. Bor du idag 1 mil 2 kilometer 345 meter och 67 milimeter från havet, kommer du vid en havshöjning om en meter förmodligen att bo 1 mil 2 kilometer och 340 meter, eller mer, från havet. Känner du hur havsbruset svallar och du får lust att sjunga Till Havs!?
Höjd över havet. Det är sedan länge känt att temperaturen avtar i medeltal med 1°C per hundra meter över havet. Förutsägelsen om hotspots, det vill säga högre temperatur i höga luftlager som resultat av högre koldioxidhalt har hittills inte stämt ett ett dugg. Ingen klimatförändring här heller.
Berggrundens beskaffenhet. Är det kalkhaltig bergrund idag, så kommer den att vara det imorgon också. Likaså med granit eller något annat. Inget av detta kan en förändrad medeltemperatur rubba.
Alv och ytjordslager. Alven är den orörda jorden (ej berggrund) under plogdjup på en åker. Varken alven eller ytjorden kommer att ändras av ökad koldioxidhalt eller ens ökad medeltemperatur. Möjligen ytjordens mullhalt eller surhet på mycket lång sikt, men den påverkas redan idag i mycket större grad av hur bonden brukar marken.
Topografin. Om du bor på slättmark, i kuperad terräng eller på en bergstopp, kommer inte heller att ändras. Klimat och väderfenomen relaterat till detta kommer att förbli lika.
Alla dessa faktorer och några till är avgörande för vilket klimat som råder på en viss plats. Det är därför fullständigt ovetenskapligt att påstå att klimatet ändras linjärt med en viss medeltemperaturförändring utmed skalan av latituder.
Det enda som skulle kunna hända med 1-2°C högre medeltemperatur är att det skulle bli lite behagligare att bo på våra breddgrader. Skrämmande, eller hur?
Det är förhållanden som den ”moderna urbana” människan har mycket vag insikt/kännedom om.
Såvida det inte finns en ”app” som upplyser om detta.
Naturen/naturliga parametrar är fortfarande något som denne som bor och verkar i naturen har bäst koll på. Samtidigt försämras kännedom om dessa förhållanden blad storstadsbor.
Tyvärr är det de i storstaden som beslutar om förutsättningar för det fåtal med insikten i behåll.
En av havets nyfunna organismer har en vikt som är lika stor som den samlade mänsklighetens.
SVD har idag uppmärksammat en av alla okända CO2 sänkor i haven.
(Under strecket-SVD 2019-05-15)
Upptäckten belönas i dagarna med Crafoord priset.
En hel artikel som noga beskriver denna encelliga varelse och dess genetiska variationsförmåga.
Kan kanske bli en artikel om hur dessa celler tar upp CO2 och antingen ingår i havets kretslopp eller sedimenterar på botten.
Men inte i SVD för de har en uppgift att kampanja mot CO2.
Varför finns det inte massvis av historiska betraktelser från medeltiden om hur fruktansvärt det blivit för mänskligheten med tanke på den katastrofala globala temperaturökningen då. Kanske finns dylika, men att jag inte lyckats läsa dem.
Jämför t.ex. alla dessa noggranna beskrivningar och böcker om påfrestningarna under LIA.
Kanske är det ändå dylika man kommer att återuppleva. Vem vet?
Hej.
Jord, ja. I Skåne där jag länge levde, var det i princip bara att spotta en fläck våt och peta ner frön så växte det. Två skördar om året på en kolonilott var inget märkligt. Gallrade pil- och videgrenar kunde sättas i blöt lera direkt när man byggde pilevall så slog de rot.
Där jag nu sitter är det morän, tallmo och pinnmo. Ca två dm mager jord ovanpå sten, grus och mineralrik lera (och när den leran är våt är den hård när man stampar på den men mjuk och rinnig om man sätter ned foten försiktigt – märkligt).
Så man får prioritera. Matjord till det som ger mycket avkastning – potatis och andra rotfrukter. Bönor, ärter, lök och så vidare. Att som i Skåne odla meloner på friland kan man glömma. Å andra sidan är skogen full av bär och svamp.
Kreativa odlingsmetoder skall det till. De flesta är förstås urgamla, som hugilbädd. Odlingsytan grävs ut till rätt djup, och botten täcks med torra kvistar, löv, stjälkar och liknande. På detta läggs en blandning av hästsk*t och jord, och matjord hopas endast kring själva plantan. Som en nordisk variant av chinampas.
För stordrift lämpar det sig knappast, men till husbehov duger det gott. Undrar om det finns någon i riksdagen, eller utskott och myndigheter, som för hand brutit jord för att göra en potatisåker?
De kanske skulle ha mer respekt för jordbruk då.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
De som för hand brutit mark för födan är sedan länge inte mer. De var. Men att skänka dem en tanke mellan varven renderar ofta i ett viss mått av insikt, hos den med förmågan att just tillgodogöra sig dessa.
Dagens friodlare med spaden i handen räknas till de ”rödlistade” förekomsterna.
Snart helt utrotade om inte reservat för dessa människor bildas, där de får hållas i lugn och ro utan statens/Eus nycker och pekpinnar.
Sant, men man kan förstås hedra äldre generationers insatser utan att själv behöva sätta någon spade i jorden. T ex genom att kräva att alla historiska tillgångar värderas till sitt nuvärde/återanskaffningsvärde och inte – som nu – enbart till sina ursprungliga, nominella anskaffningskostnader.
Ett konkret exempel. Kommunala vattentaxor enligt den i lagen föreskrivna självkostnadsprincipen bör baseras på REALA, inte nominella avskrivningar. Politiker låtsas inte förstå den skillnaden i syfte att för väljarna dölja vad en liter vatten och avloppsrening i realiteten kostar. De drar sig inte för att på detta sätt nedvärdera och profitera på gångna generationers arbete.
Föga hedervärd, men heder är precis vad våra makthavare saknar, även de som kallar sig borgare eller konservativa.
Med ditt exempel som utgångspunkt vill jag tillfoga följande:
Jag saknar i seriöst politiskt utövande insikter om vad alternativet till VA-näten i urbana miljöer är. Kolera är ett tips. Vad kostar kolera då?
Jag menar att det som gjorts för vår välgång har också ett värde som de flesta av oss tillgodoräknat oss.
Beslutsfattare förefaller ofta missa dessa sammanhang, till förmån för mer eller mindre ”populistiska” visioner av framtiden.
Att nyttja kolet för vår utveckling har för oss dit vi står idag. Det bör denne tänka på (eller skaffa sig insikt om) innan denne förbannar kolet som orsaken till vår nära förestående undergång.
Varför drar du in koleran i samtalet, Stefan? Det ju inte VA-nätens vara eller inte vara som jag diskuterat, utan enbart hur höga de kommunala taxorna bör vara för att täcka de verkliga (samhällsekonomiska) kostnaderna. Cirka tre gånger så höga – om vi vill undvika att profitera på våra förfäders slit och att samtidigt övervältra dessa kostnader på våra barnbarn. Både forntids- och framtidsimperialism, således.
Om kolet är sanningen lite mer komplicerad. Det är inte råvarorna kol, olja eller naturgas som ”fört oss dit vi nu står”. Avgörande har i stället varit de tekniska framsteg som gjort det möjligt att ta dessa bränslen i anspråk Ångmaskinen bilmotorn framför allt.
Men inte ens om vi förbjuder fossila bränslen går jorden mot sin undergång. Att välståndet då sjunker ganska rejält skulle vi självfallet kunna leva med, men det behöver vi inte, eftersom klimathotet är falskt.
Ni har rätt Åke, jag har svårt att exemplifiera det jag menar, därav lite mycket svammel.
Jag menar bara att gjorda investeringar i form av exempelvis VA-nätet har medfört ett reellt värde som ofta bortses från i den hysteriska debatten som präglar politiken idag.
Så utöver ”nyanskaffningsvärde” eller bokfört värde finns skäl i att beakta, och inte som så ofta nu för tiden bespotta, värdet som denna investeringen verkligen har tillfört oss som bor och verkar här.
Jag hedrar om man så vill de pionjärer som fick så mycket gjort till gagn för vår välfärd.
Då är det tråkigt att se hur makthavare idag ibland helt bortser från dess gärning.
..och inte bara bortser från deras (och alla andra hederliga knegares) insatser utan har fräckheten mage att profitera på alla dessa knegare som tillsammans med duktiga företagare byggt Sverige. Vilket sannerligen inte SAP nämnvärt bidragit till, trots att sådana anspråk accepteras som sanna, även i förment objektiva läroböcker.
Jag undrar hur en gammal människa, t.ex 90-åring, som varit totalt okunnig och oförstående inför
” klimathot ” / Varken haft radio,TV eller tidningar / själv upplevt klimatförändringarna.
Finns någon sådan människa? Någon japan på en enslig ö. Någon kanadick i en isolerad dalgång.- Någon lycklig söderhavsbo på en förgäten ö. Säkerligen helt omedveten om förskräckliga förändringar i klimatet. Men varierande väder har han ju upplevt.
I min släkt fanns det för bara ett par år sedan fem personer 95+ och två lever fortfarande. De har aldrig upplevt några klimatförändringar, endast märkt att det var varmt när de öppnade sin ytterdörr på sommaren och att det var kallt på vintern.