Medan sommarsvettiga journalister förfasar sig över att det tinat lite extra på Grönland, glömmer de att att meddela att Ross isfält vid Antarktis istället fryser på och ökar. Forskarna är förbryllade, all is på Jorden skulle ju tina.
I verkligheten är det sedan länge konstaterat att varmt och kallt vid polerna pendlar. Varmt i norr betyder normalt kallt i söder och vice versa. Inget märkvärdigt alls och egentligen inget att rapportera om. Om det inte vore för att det är klart underrapporterat och nya katastrofrapporter fullständigt struntar i redan erhållen kunskap.
Självklart tiger alarmisterna om detta – och om så mycket annat, än mer fundamentalt.
Men det är faktiskt än värre med de halvljumma, de som kallar sig skeptiker men i själva verket i första hand är simpla reaktorkramare. Som Lennart Bengtsson. Och Lars Bern, därför att han håller LB om ryggen och utnämnt honom till sin ”guru”, trots vetskapen om dennes ljugande som ledamot av Vetenskapsakademin. Helt obegripligt i mina ögon, eftersom Bern på egen hand uttalat sig betydligt mer kunnigt och seriöst än Bengtsson, i synnerhet om kärnkraften, men nu valt att förlita sig till sin nye kompis.
Åke Jag är klimathotsskeptiker och tycker att befintliga kärnkraftsreaktorer ska drivas så länge det är lönsamt. Klimathotet finns bara i IPCCs klimatmodeller som inte har så mycket med verkligheten att göra. Om du räknar mig till de halvljumma så är det ok. Men att skälla på Lars Bern och Lennart Bengtsson hjälper föga. Du måste övertyga dom om att du har rätt utan att förolämpa.
Du har tydligen, Ivar, missat alla min försök i den vägen. Men LB vägrar bemöta kritik (inte bara från mig) och Lars Bern har inte velat försvara sitt samarbete med Bengtsson och inte heller själv varit supertydlig om sin påstådda skepticism.
F ö är alla reaktorer olönsamma redan nu, vid fri konkurrens. De lever på övertid i pappa statens knä – den räddande subventionen i form av vår extrema koldioxidskatt. Den förutan vore de alla nerlagda vid det här laget. Även detta faktum tycks ha gått dig förbi. .
Dina försök har misslyckats och blir absolut inte bättre med förolämpningar. Jag förstår att du anser att kärnkraften ska bort omedelbart eftersom den är olönsam men jag håller inte med. Är det kolkraften som vinner på en fri marknad?
Varför inte, Ivar, korrekt återge vad jag har skrivit och bemöta mina argument?
Jag rekommenderar fri konkurrens (inte statlig styrning som nu). Konkurrensneutrala energiskatter, inte dagens straffskatter på fossila bränslen. Rätt eller fel, enligt dig? Om rätt, inser du då att elmarknaden påverkas och att detta måste beaktas i alla bedömningar. Vilket Lennart Bengtsson INTE gör, tydligen inte du heller.
En motfråga: Förnekar du att våra superhöga klimatskatter innebär att kärnkraften (och hela elsektorn) subventioneras?
Jag påstår att Sverige, på en fri marknad, varken behöver kärnkraft eller kolkraft och har skrivit utförligt om detta. Du håller inte med, men förklarar inte varför. Hur seriöst är det?
Dessutom är det ett oväntat fult grepp att tala om förolämpningar, när min kritik har handlat om att Lennart Bengtsson vägrar att bemöta den kritik som riktats mot honom (inte bara från mig). Inte en eller två gångar, utan systematiskt under lång tid! Och inte enbart här utan också på DGS och på Lars Berns blogg
Som f d forskare vet jag en del om forskaretik och kan garantera att LB flagrant överträder dessa vetenskapliga och moraliska principer. En forskare värd sitt salt berättar HELA sanningen, inte bara delar av den, och bemöter alltid seriös kritik. Det gör inte LB.
Med ditt godkännande?
Du skriver ”Och Lars Bern, därför att han håller LB om ryggen och utnämnt honom till sin “guru”, trots vetskapen om dennes ljugande som ledamot av Vetenskapsakademin.” Om du inte inser att detta är att förolämpa så vill jag inte diskutera med dig i fortsättningen.
Fortsatt helt tyst i sakfrågan. Varför då?
Och nej, mina ord om Lennart Bengtssons ljugande som ledamot av KVA – och i senare diskussioner – är väl dokumenterade. Som ett beklämmande faktum, ingalunda någon förolämpning.
Fast en sådan hade det handlat om ifall LB i själ och hjärta delat IPCC:s slutsatser. Men nu har han ju själv bevisat motsatsen, genom att under de senaste åren vara starkt kritisk mot IPCC:s analyser.
Samtidigt som han istadigt vägrat kommentera mångas frågor om varför han som ledamot av KVA godkände IPCC:s påståenden och därmed bidrog till att legitimera dagens huvudlösa klimatpolitik. Den globala, men i synnerhet den svenska.
Som f d forskare har jag bra på fötterna när jag ifrågasätter LB:s intellektuella hederlighet. Att han inte är en ensam fuskare gör inte saken bättre, för visst känner vi igen hans trixande från andra diskussioner i andra politiskt ”känsliga” frågor, t e EU-medlemskapet, kärnkraften eller migrationspolitiken.
Du antyder att LB:s tvetalan är helt i sin ordning, medan jag bestämt hävdar att det handlar om ett flagrant brott mot den sanningsetik som akademiker förutsätts tillämpa. Om du på allvar tycker motsatsen är vi förstås grundligt oense och då finns inget utrymme för fortsatta samtal.
För detta är ingen struntdetalj, det handlar om det kanske värsta forskarbedrägeriet i modern tid.
Eller kan det helt enkelt vara så, att du använder den förmenta förolämpningen i syfte att dölja din oförmåga att motbevisa mina slutsatser? Inte så snyggt i så fall, i ett forum som detta, där fakta och sakskäl ständigt stått i centrum.
Du förstår inte att du förolämpar. Tack och adjö.
Fortfarande inte ett enda bemötande i sak. Så oväntat lågt, Ivar.
Och nej, att redovisa fakta är inte att förolämpa.
Men att ljuga eller nöja sig med att bara berätta halva sanningen, DET är en förolämpning mot de skattebetalare som finansierat LB:s och alla andra samvetslösas skolgång och akademiska studier. Samt i många fall betalat deras löner i offentlig tjänst.
Men jag intygar gärna att LB inte hör till de värsta forskarfuskarna. Om nu detta kan uppfattas som en tröst.
.
Mats inlägg i dag kan ses som en kommentar till ovanstående. I synnerhet hänvisningen till en artikel i Expressen om Hannah Arendt, jhon som redan på 60-talet skrev om ”hur farligt det organiserande politiska ljugandet faktiskt kan vara” och om ”att det finns stora likheter mellan sådana lögner och totalitära regimers metoder”.
Precis vad jag försöker säga: De forskare som medvetet ljuger springer fascismens och stalinismens ärenden och är värda lika mycket förakt som en Hitler en Stalin, en CH Hermansson eller MP:s partistyrelse.
Och sådana figurer vimlar det av i klimatdebatten, med den sk hockeyklubbans upphovsman som det tydligaste exemplet. I Sverige är det, häpnadsväckande nog, vår kungliga vetenskapsakademi, KVA, som gått i spetsen för ljugandet. Med Lennart Bengtsson som en av de många ledamöter som lovprisade IPCC, medan han själv numera kallar sig klimatskeptiker, utan att ha haft förstånd att förklara sin KVA-alarmism.
Böjde han sig kanske för det kollegiala trycket? Sånt är inte ovanligt, men en hederlig person ber i efterhand om ursäkt. Så icke professor Bengtsson, Lars Berns nye guru.
Övertygad om att du kan se parallellen, Ivar, så vad är din kommentar?