Räknar de rätt?

Jag började läsa Energimyndighetens rapport Korttidsprognos och fastnade direkt för ett par saker. Dels påståendet att 2018 var 8,5% varmare än ett normalår, dels en redovisning medelst ett stapeldiagram av energiförbrukningen, där ett block som ligger på toppen av staplarna inte är energiförbrukning.

När jag började nysta fick jag beskedet att energimyndigheten endast använder SMHIs redovisning av så kallade graddagar. Men SMHI säger att det är Energimyndigheten som gör den beräkningen. De menar troligen omvandlingen till procentsats.

Jag lever dock fortfarande i tron att redovisningen i procent är felaktig. Nedan följer en redovisning av e-postgången. Myndigheternas svar i Kursiv.

Hej
När Energimyndigheten, som i denna rapport, https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=5804  anger att året varit exempelvis 8,5% varmare än ett normalår baserat på graddagar (2018). För denna uppgift hänvisar de till SMHI.
Beräknas denna procentsats på temperatur angett i grader Kelvin eller grader Celsius?
/Mats

Ja det stämmer och Graddagar är ett mått på uppvärmningsbehov där balanstemperatur är 17 gr C.
Den aktuella periodens graddagar jämförs mot en referensperiod på 
30 år och där använder vi 1981-2010 som referensperiod.
SMHI 
Torbjörn Grönbergs 

Det var raskt svar!
Är det ni eller Energimyndigheten som räknar om graddagarna till procentuell förändring?
Om det är ni, hur kan man göra det i Celsius? Kräver inte det Kelvin för ett rättvisande resultat?
/Mats

Hej Mats,
Ja det är riktigt att det är Energimyndigheten som utför beräkningen i detta fallet.
Vi använder grader C i våra produkter för att både våra mätningar och energi och fastighetsbranschen använder grader C i Sverige.
Fredrik, du kanske har något att tillägga kring Kelvin vs Celsius?

Hej Mats och Torbjörn,
I och med att graddagsberäkningen är baserad på differens mellan balanstemperatur och aktuell temperatur spelar det ingen roll om man avvänder Kelvin eller Celsius (1 C = 1 K)… Till exempel  17 C – 5 C = 12 och 290.15 K – 278.15 K = 12
 Mvh,
Fredrik Karlsson
Modellansvarig Utvecklare Fastighet 

Men jag räknar så här: Jag är så korkad så jag tror det spelar roll om man räknar 9% i intervallet kring 285 K (= 25,65°) eller intervallet kring 12°C (= 1,08°). Jag orkar dock inte fortsätta diskutera med myndighetsfolk som inte förstår vad jag menar.
Har jag fel så stoppa mig innan jag sprider mina villfarelser vidare. Läsekretsen ombeds alltså tänka till och antingen ge mig stöd eller rätta mig. Gärna med egna exempel.
Så jag vände mig istället till Energimyndigheten.

Hej Energimyndigheten!
Jag har några frågor angående den nya Korttdisprognos 2019, https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=5804 
På sidan 8, 1:a stycket står det “Enligt graddagar8 från SMHI var år 2018 cirka 8,5 procent varmare än normalt medan 2019 hittills varit cirka 1,6 procent varmare än normalt.”

Enligt SMHI är det ni som gör beräkningarna, med data från SMHI. Graddagarna anges som något slags avvikelse från 17°C och detta omvandlar ni sedan till ett värde i procent.
Min fundering är varför man inte räknar i grader Kelvin istället? Gör man det borde man kunna överföra procentsatsen direkt till hur många procent KWh man måste anpassa förbrukningen för att hålla samma temperatur. Eller har jag tänkt fel då?

I Figur 2. på sidan 7 har ni ett stapeldiagram som sägs visa ”Sveriges totala energianvändning…” Men på toppen av varje stapel finns något som är “icke energiändamål”. Enligt fotnoten kan det vara något som används inom petrokemisk industri. Jag tolkar det som att det kan vara olja man gör plast av istället för att elda upp.



Varför redovisa sådant som inte används för energiändamål, i en sammanställning av energianvändning?
Nu verkar mängden sådana ämnen vara konstant, så i detta fall kan man bortse ifrån den. Om den användningen varierat kraftigt, då skulle ju den ge ett skevt utslag i redovisningen. Så varför gör man så?
 /Mats 

Hej Mats!
Du har rätt när det gäller icke energiändamål, att det kan vara olja som går omvandlas till t.ex plast (och därmed inte används som energi utan blir en produkt).


Våran kortsiktsprognos är uppbyggd som en energibalans, där energin som tillförs i Sverige är lika stor som den energi som används för att det ska gå ihop (se t.ex tabell 1 där total energianvändning är lika stor som total tillförd energi). Eftersom en ganska stor del av den energi/de bränslen som tillförs går till detta ändamål behöver det vara med som en del av användningen. Även omvandlings- och distributionsförluster räknas som en del av energianvändningen – men det är ju inte någon som använder denna energi specifikt, utan det uppstår på olika ställen i energisystemet, och är (i princip) skillnaden mellan det som tillförs och det som används inom alla sektorer. Om man vill titta enbart på t.ex ”total inhemsk användning” (se första raden i tabell 1) får man summera ihop de tre kategorierna industri, transporter, bostäder och service mm. Hoppas det blev tydligare så annars får du återkomma.


Gällande frågan om graddagar och kelvin så får vi underlag från SMHI hur antal graddagar ser ut för ett antal orter (runt 200 tror jag) per månad. Från smhi får vi också vad som bör vara det ”normala” antalet graddagar för en ort och en månad. Det är möjligt att man kan använda kelvin istället det är dock inget vi har utrett. Utan vi använder de graddagar som SMHI samlar in. Sedan uttrycker vi oss nog lite slarvigt när vis skriver att det varit X procent varmare/kallare ett år. Vi borde väl snarare skriva att det varit X procent fler/färre graddagar de året.
Mvh Lars Nilsson

Jag tycker att jag fick i vart fall hälften rätt. Dessutom verkar det som att myndigheterna inte bryr sig om vad som är rätt. Som om de anser att det är en annan myndighets ansvar att se till att det blir rätt. Det tycker jag är dåligt myndighetsansvar.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

9 svar på Räknar de rätt?

  1. SasjaL skriver:

    Du har helt rätt i de fel de uppenbart gör. 0°C är inte rätt nollpunkt, utan som du anger 0°K. Med celsius blir det syftningsfel och missvisande. Det finns ingen ursäkt för att använda fel temperaturskala. Det är ett vetenskapligt tabu!

    De anger även utifrån ett vetenskapligt perspektiv en försumbar tidsperiod (30år) i förhållande till helheten, dvs tiden för klimatets hela existens. Helheten måste alltid beaktas vid en analys. Klimatet har funnits sedan vattnet kom till jorden, vilket är flera miljarder år sedan. Kortare intervaller blir därför selektiva och missvisande. Även detta är ett vetenskapligt tabu. Resultatet är helt beroende på vilken tidsperiod man väljer och vad som betecknas som ‘cherry picking’. (Skolexemplet är att studera tidsfragment av en [ren] sinusvåg.)

  2. Dandersan skriver:

    Nja där håller jag delvis inte med .
    För det första så flyttar de nollpunkten till 17 grader Celcius sen räknar de skillnaden därifrån.
    8,5 % mindre skillnad borde de ange inte 8,5% varmare!
    Graddagar är ett mått som huvudsakligen används vid bedömning av uppvärmningsbehovet.
    Detta mått innehåller inga temperaturer över 17 grader-gissar jag!

  3. Göran skriver:

    Väldigt vad omvandlings- och distributionsförlusterna var höga. I en annan diskussion vi hade hamnade de bara på 2,5 % har jag för mig medan de här ligger runt 25 %. De lär nog även öka allteftersom kärnkraften läggs ned.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Nja! I denna tabell anges “omvandlingsförluster” vid sidan om distributionsförluster.
      Kärnkraften dras med stora “omvandlingsförluster” i samband med energin ur atomens bindningar omvandlas till värme i en reaktor.
      Mycket stor andel “kyls” bort till gagn för stabila förhållanden i processen.

      “Överföringsförluster” (distribution) via elnäten ligger i den häraden om 2,5 %.

      (Laptopen jag skriver på nu blir också varm, det är ju ett exempel på en omvandlingsförlust.)

      • Stefan Eriksson skriver:

        På denna sida ges informationen att kärnkraften genererar “förluster” mer än någon annan form av energiomvandling. (nästan 130 TWh detta året).
        Värt att då fundera på;
        Hur mycket av energin i solinstrålningen fångas upp och omvandlas till energibäraren el i en traditionell kiselbaserad solcell?

        Då energin i solinstrålningen är så pass stor (större energimängd än vad bränslet till reaktorerna i Sverige förbrukar), är då inte den del av energin som solens strålar ger oss, och ej förmås omvandlas till el (med dagens kända teknologi), att beskriva som en “förlust”.

        Med den jämförelsen olika energibärare emellan kan ju “förlustandelen” bli mycket större.

        Det är fel att redovisa förlust av energi i sådant här sammanhang.
        Bättre då att tänka i banor av verkningsgrad (även om det är fel, vilket en fysiker säkert kan upplysa mig om).

        Iaf. skall olika energibärare och dess förmåga,(att “bära” energin utan att tappa något) presenteras enligt samma kriterier.

        https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/energibalans-i-sverige/energianvandning/

        • Mats Jangdal skriver:

          Ditt resonemang låter rimligt.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Eller då som min fru uttrycker saken (kanske enklare):
          “Man kan knappast vidkännas en förlust av något som man inte har”.

          Bondförnuftet håller med!

  4. Jan Andersson skriver:

    Om det bor en invandrare i X-stad och det flyttar in en till, så har invandringen ökat 100 %.

    Stympade diagram som inte visar origo ansågs av mina mattelärare som ren bluff och kunde inte ens förlåtas i reklamens värld.

Kommentarer inaktiverade.