Rockefeller – En klimatsmart historiarockefeller

Jag har läst Jacob Nordangårds granskning av familjen Rockefeller och deras roll i klimatfrågan. Det är lika bra att säga det med en gång. Den som läser den boken och inte erkänner att det finns en konspiration, den har inte skallen fastskruvad på kroppen på rätt sätt!

Några tror att vi är en del av en grupp sammansvurna som i hemlighet arbetar emot USAs intressen, utmålar min familj som ”internationalister” och för att konspirera tillsammans med andra världen över för att bygga en mer global politisk och ekonomisk struktur – en enad värld. Om detta är anklagelsen så erkänner jag mig skyldig, och jag är stolt över det. — David Rockefeller i memoirs 2016.

Sedan tidigare kände jag till att John D. Rockefeller, som på 1800-talet grundade Standard Oil, uttalade att han ville ha monopol på världens olja. Det var också en anledning till att han manövrerade ut familjen Nobel från Baku. Hans imperium var också anledningen till USA i början på 1900-talet införde stränga antitrustlagaroch tvingade honom att splittra Standard Oil och sälja av delar. Lagar som han sedan rundade och köpte tillbaks det han ville ha.

Vad jag här fick veta är att han inte bara ville ha monopol på oljan, det var bara ett medel, inte ett mål. Han ville ha makt att styra hela världen enligt sin stränga kristna övertygelse. Därför startade han, med lärdom från antitrustlagarna sina stiftelser för att få sin vilja igenom på andra sätt.

Nu har familjen flera stiftelser och de är flera personer som i generationer styrt och ställt. Med sina pengar skaffar de inflytande över utbildning, forskning och politisk rådgivning. Med det inflytandet utövas makt. Makten brukas till att ge försprång i affärer, mer pengar, mer makt.

Boken avslöjar flera kopplingar till Sverige som jag inte kände till. Det går en direkt linje av utbildning (lärare-elev) och tro på koldioxiden som en växthusgas från Svante Arrhenius, via Carl-Gustaf Rossby och Bert Bolin till Johan Rockström. Rossbys verksamhet i USA finansierades av Rockefeller och han satt med i en del av deras styrelser. Bolin var bästis med Olof Palme som ordnade stockholmskonferensen 1972. Köp boken eller låna på bibliotek, läs den!

Rockefellers har varit rådgivare i miljöfrågor till flera amerikanska presidenter. Främst naturligtvis Laurance Nelson Rockefeller som en kort tid också var vicepresident i efterdyningarna av Nixons avgång. Vad som inte står att finna i boken är en koppling till John F. Kennedy. Var Rockefeller inblandad i mordet på honom?

Andra kända ledande personer och organisationer med kopplingar till Rockefellers, finansierade av dem eller med plats i olika styrelser, är: familjen Ford, Henry Kissinger, Michail Gorbatjov, familjen Rotschild, George Soros, Maurice Strong, bröderna Koch, Bill och Hillary Clinton, Al Gore, Christiana Figueres, Emmanuel Macron, flera FN-organ.

Det som dessa monopolkapitalister har gemensamt med monopolsocialisterna är alltså en gemensam önskan om monopol, globalt monopol. Det är väl inte så svårt att begripa och med dessa pengar och kontakter finns möjligheten att driva en konspiration.

Därutöver finns det andra som inte deltar i själva konspirationen, men ser möjligheter att sko sig på att följa i dess spår. Det är andra företagare, politiker, forskare, NGOs med flera.

Självklart noterar den som är vaken ett oerhört stort antal nyttiga idioter som lider av klimatångest och kräver omedelbara totalitära åtgärder för att rädda planeten. Varför önskar alarmisterna så intensivt en totalitär värld?

This entry was posted in Klimatbluffen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

30 Responses to Rockefeller – En klimatsmart historiarockefeller

  1. Jan Andersson says:

    Än värre så var USA en tändande gnista vid den ryska revolutionen 1917, genom att utbilda infiltratörer (bland annat Trotskij) och betala bra för att han och andra skulle åka tillbaka och sprida fake news. Känns detta igen? Nu skickar man Greta istället, som i USA påstår att ingen i Sverige tvivlar på att klimathotet utgår från rena fakta. Och betet sväljs med krok, sänke, flöte, lina och metspö.

    Om main stream mediapressen inte till övervägande del styrdes av samma typ av genomfalska karaktärslösa individer så skulle man inte behöva vara rädd, men nu är jag ytterst bekymrad för det som våra ledare i västvärlden vill ställa till med. Att kombinationen naiv okunnighet och stora pengar korrumperar vet vi sedan länge, men att den idag så fullständigt har tagit över agendan hos alla de som man förväntar sig det rakt motsatta av är skrämmande, minst sagt.

    Det finns fortfarande många av det rätta virket, men deras röster blir inte allmänt hörda:

    https://morklaggning.wordpress.com/2019/09/12/varfor-integration/

  2. Dandersan says:

    Två personnyheter:
    Per Holmgren blir inblandad i EUs klimatpolitik.
    CIA infiltratör fick i all hast lämna sin post i närheten av Putin 2017.

    Världen är inte alltid så lätt att styra eller förstå!

    • Mats Jangdal says:

      Vi är illa ute med bocken till trädgårdsmästare.

    • Jan Suhr says:

      Rubriken i artikeln om Per Holmgren är missvisande (medvetet klickbait?), Han blir ordförande för den gröna gruppens klimatarbete. Alltså inte för hela EU som rubriken vill framföra.

  3. Tack för att du uppmärksammar min bok. En liten rättelse. Vicepresidenten var Nelson Rockefeller (Laurance äldre bror). President var Gerald Ford. Det går också att notera hur Johns baptistiska idéer och storföretagstänk senare parades med den nyandliga idévärlden (teosofi, Pierre Teilhard de Chardin) och tankar på en perfekt ordnad värld.

    • Mats Jangdal says:

      Det är en självklarhet, en skydlighet, att uppmärksamma den boken!
      Tack för rättelsen.

  4. Thomas Gunnarson says:

    Jacob Nordangård berättade att Anders Wijkman var och försökte stoppa Nordangårds avhandling, rent fysiskt, om jag minns rätt av skrivningen på nätet… (Apropå en person som inte är nämnd innan…)

    • Göran says:

      Går att läsa om i Jacob Nordangårds bok “En obekväm resa”. Mycket väl värd att läsa.

  5. Inga tvivel om att Rockefeller och andra oligarker försöker påverka det politiska skeendet. Men frågan är om de varit så framgångsrika att de kan tillskrivas “äran” för att – som i detta fall – beskrivas som klimatpolitikens hemliga skurkar? Det framgår inte av Mats´ inlägg om Jacob Nordangård lyckats bevisa den delen av sin tes. Att vilja konspirera eller påverka är inte detsamma som att lyckas.

    Men oberoende av om en framgångsrik komplott går att verifiera eller ej, så är det likt förb-at de politiska makthavarna här hemma, i FN-skrapan och inom EU som har det yttersta ansvaret för den förödande klimathysterin. Den slutsatsen förändras inte en enda tum – den förstärks däremot – om de eventuellt låtit sig påverkas av den ena eller andra lobbyisten eller ens av hel bunt av samverkande påtryckare.

    Som jag tidigare hävdad i detta forum kan man däremot med all rätt lägga ett tungt medansvar på de “forskare” som sålt sin yrkesheder genom att författa och/eller godkänna de bevisligen falska hotbilder som IPCC m fl förmedlat. Vår egen Kungliga Vetenskapsakademi, KVA, är ett de skamligaste exempel på sådan intellektuell prostitution. I det avseendet finns det uppenbarligen en konspiration, ett forskarpolitiskt komplex fullt jämförbart med det militärindustriella komplex som Eisenhower varnade för i sitt beramade avskedstal.

    Nordangårds avsikt har givetvis inte varit att ursäkta det bedrägeri som den globala politikerklassen ägnat sig åt i denna fråga. Men den tolkningen kan dessvärre bli en ovälkommen bieffekt av hans forskarinsats. Säkert är att en lika noggrann granskning av de svenska KVA-professorerna vinglande mellan total acceptans av klimatspöket och dimhöljda reträtter hade varit mer avslöjande och gjort större nytta i ett Sverige där forskarsamhällets svek varit mycket tydligare än i de flesta andra länder. Varför gå över ån efter vatten?

    • Göran says:

      En sak som du inte förstår Åke Sundström, är hur otroligt mycket pengar dessa personer har bakom sig för att kunna köpa folk till höger och vänster. De kan t.ex. lätt köpa Annie Lööf för 100 miljoner kronor om det behövs. Det är bara en struntsumma för dem.

      • Åke Sundström says:

        ….och du menar att en rejäl muta befriar Annie eller andra från ansvar och skuld??

        • Stefan Eriksson says:

          Korruption brukar väl rendera i revolution,, eller kanske tvärtom t.o.m.
          En av nutidshistoriens mest beryktade “rebell” har äntligen gått ur tiden efter att ha raserat “kornboden” på den Afrikanska kontinenten. (Mugabe Robert- 95 år gammal blev han f-nskapet).

          Det är som sagt ingen större skillnad på de “fä” som skaffar sig makten att regera “folk”.

          De skaffar sig rätten att regera om inte annat för sin egen utkomst.
          Låter jag som en revolutionär när jag skriver så?

          I så fall är jag väl också möjlig att “köpa” med “silverpenningar”.

          En representativ demokrati med personval där personen ifråga skall förklara sin målsättning med erhållen röst, där denne redogör för vilka rådgivare som avses användas, där denne avlönas enbart av de som valt representanten, där denne inte ingår något tekniskt samarbete utan att ha tillfrågat sina väljare,
          osv. vore väl något att prova på?

          Tekniken vi har att tillgå idag möjliggör denna form av “direktdemokrati” till skillnad mot dåförtiden, när det staten ville att vi skulle veta “kungjordes ” i kyrkan.
          (ungefär som idag med andra ord, fast i andra lokaler).

          Dystert månne ??

      • Saknar ditt svar, Göran. Må vara att du ibland skriver med huvudet under armen, men elementär debattetik borde du känna till. Eller också är det motsatsen du vill bevisa?

  6. Åke Sundström. Jag forskar om globala politiska processer och hur dessa påverkar den lokala nivån. Vi kan aldrig förändra något om vi inte förstår hur detta går till. Jag har även haft en internationell publik i åtanke när jag skrev boken. Den svenska utgåvan är bara del ett i arbetet. Jag vill också säga att jag varnar för den utveckling som sker i klimatets namn och att jag finner det svårt att förstå hur min bok skulle kunna tolkas som en ursäkt för den globala elitens bedrägliga aktioner. Jag går dessutom direkt till källan. Varför ägna tid åt villospår och fokusera på mellanchefer? Jag överlämnar det åt andra. Själv har jag andra forskarplaner.

    • Ett undvikande svar, Jacob. Jag undrade ju om du menar att Rockefeller och andra påtryckare kan hållas ansvariga för beslut som fattas i FN, i EU eller i enskilda parlament? Mats och jag har hittills varit eniga om motsatsen, d v s att det alltid är de demokratiskt valda beslutsfattarna som har det fulla ansvaret. Vad är ditt besked?

      Man kan förvisso ha anledning att identifiera grupper av “möjliggörare”, t ex förment opartiska rådgivare eller forskare (mer eller mindre lättmutade), men det förändrar ingenting i fråga om ansvar och skuld. Överens?

      För det andra: du kallar KVA för “mellanchefer”, underförstått att vår kungliga vetenskapsakademi låtit sig påverkas av instruktioner från Rockefeller eller andra högre (fast osynliga) chefer.

      Sant och visst att KVA sprungit politiska ärenden, men det är nog inte i första hand Rockefeller de lyssnat på, utan snarare på de starka svenska särintressen som med hjälp av straffskatter på fossila bränslen velat dölja de oerhörda ekonomiska förluster som AB Sverige drabbats av på grund av den fatala felsatsningen på 12 helt obehövliga kärnkraftsreaktorer.

      Läs: S + M + ASEA + Svenskt Näringsliv. En koalition som verkligen inte behövt någon assistans av utländska oligarker. Men däremot städslat en nobelpristagare vid namn Nordhaus, som fingerfärdigt förvandlade svart till vitt (men delvis också i miljöavsnitten kom med svidande kritik) i sin skrift Kärnkraft och Miljö, beställd av en annan välvillig instans, SNS. Där har du skurkar, som lätt förvandlar oligarkerna till klåpare i ämnet manipulation.

      • Göran says:

        Åke: “…de demokratiskt valda beslutsfattarna…”

        Vilka ministrar har du eller jag demokratiskt valt. Det vi röstar för är en gris i en säck.

        • … men även om du har rätt i att vi “röster på en gris i en säck”, så följer inte därav att vi måste befria dessa grisar från ansvar för sina gärningar i sin andra inkarnation, som beslutsfattare i vårt parlament.

  7. Jacob Nordangård avstår från att svara på mina följdfrågor, vilket jag finner anmärkningsvärt, för att nu inte överdriva. Det betyder att frågorna går vidare till Mats:

    1) Hur ser du på JN:s debattetik?

    2) Har du ändrat dig när det gäller principen att skjuta på rätt pianist? Har Rockefeller m fl oligarker något ansvar för vad som beslutas i Sveriges riksdag, i EU:s låtsas-parlament eller i den genomkorrupta FN-skrapan?

    3) Om svaret i båda fallen är nej, som du tidigare gjort gällande, på vilket sätt är då JN:s bok relevant i den svenska demokrati- eller klimatdebatten?

    4) Finns det i hans bok några konkreta belägg för att USA-kongressen låtit sig styras av annat än ledamöternas och deras väljares egenintresse, som väl sällan sammanfaller med de många amerikanska oligarkernas? Några exempel som kan påminna om Eisenhowers militär-industriella komplex? Om så, låt höra.

    • Mats Jangdal says:

      Åke, detta är inte ett debattforum där jag utser vinnare och förlorare eller kommenterar folks debattstil mer än nödvändigt.
      Vi är ense om att politikerna är formellt och juridiskt ansvariga. Men jag har också flera gånger att hävdat att andra kan vara moraliskt ansvariga, och under vissa omständigheter kan även dessa personer var juridiskt ansvariga, exempelvis för mutor och bestickning eller bedrägeri av något slag.
      Jag har skrivit en personlig reflektion över Jacobs bok. Den ger kompletterande upplysningar till varför klimatfrågan/klimathotet bör avvisas och avskrivas. Vill du veta hur den kan tillämpas för att få styr på den svenska debatten föreslår jag att du läser den själv. Det är nämligen möjligt att vi gör olika tolkningar.
      Att beslut i vilket parlament du än tittar på, avgörs av personliga kopplingar i varierande grad mer eller mindre oberoende av vilket parti man tillhör, är nog ingen överraskning.

      • Bra att du än en gång bekräftar att vi är överens om var ansvaret ligger. Vi är ju också eniga om att en tigande eller korrupt intelligentia kan ha ett sekundärt eller moraliskt medansvar.

        Men enskilda personer, om än rika som troll, åtnjuter full yttrandefrihet och kan inte klandras om politiker eventuellt väljer att böja sig för deras åsikter eller påtryckningar. Att låta sig mutas är givetvis lika förkastligt som att begå andra typer av tjänstefel eller svek mot de egna väljarna.

        Ser du inte att Jacob tänker helt annorlunda? Han kallar KVA:s ljugande professorer för “mellanchefer”, medan Rockefeller och andra oligarker antyds vara de som i slutänden allt bestämmer. En syn som har den antidemokratiska innebörden att befria den politiska makten från ansvaret för sina handlingar. JN:s debattetik, att avstå från att bemöta (inte bara vifta bort) kritik, är också ett oskick som vi både brukar påtala.

        Summan av kardemumman är att jag nu fått bekräftat vad jag tidigare mest anade, att Jacobs skrift saknar relevans i den svenska klimat- och demokratidebatten. Oavsett hur många spännande intriger i oligarkernas värld han än har att berätta om.

        Du citerar själv David Rockefeller, som i sina memoarer vidgår att hans familj vill medverka till att bygga “en mer global politisk och ekonomisk struktur – en enad värld”. Och vari ligger då det problematiska med det uttalandet? Kan det tolkas som något annat än ett förord för en värld utan tullar och andra handelshinder? Och utan planekonomiska systemfel. Alla sanna libertarianer har väl anledning instämma, eller?

        Konkret tror jag att du och jag kan enas om att professor Bert Bolin, Palmes torped och IPCC:s förste ordförande var en långt större och mäktigare klimatskurk än någon av de många amerikanska oligarkerna. Den historien är värd att forska i, Jacob! Men det blir förstås genast lite motigare, givet att den svenska tystnadskulturen är så mycket mer kompakt än den amerikanska.

        • Mats Jangdal says:

          Follow the money, Åke! Då syns det tydligt att Rockefeller et cie kan betala vad som krävs för att få sin vilja igenom och de gör det.
          En viktig detalj som avgör deras syfte är en djupt ortodox kristen syn på hur världen ska vara utformad och skötas, samt att det är deras uppdrag att få det gjort. Ett messiaskomplex om man så vill.
          Davids citat ska ses i det ljuset och familjens monopolistiska strävan. Libertarianskt och frihetligt är något som är långt ifrån Rockefellers planer.

          • Likafullt, Mats: hur mycket pengar än Rockefeller och andra spenderar på att muta politiker, så är det likväl de mutade politikerna som har ansvaret för alla de beslut som fattas i Sveriges riksdag – och i alla andra parlament. Inte några oligarker, vilka höga tanker de än må ha om sin egen betydelse

            Jag är fortsatt förvånad över att vi inte längre tycks vara överens om denna ytterst elementära princip, men saknar din bekräftelse på att detta är en korrekt tolkning. Om inte ens vill medge att Bert Bolin spelat en mer avgörande roll än Rockefeller eller Soros, måste jag – motvilligt – ifrågasätta ditt goda omdöme

            Du har inte heller några bärande motbevis vad gäller Rockefellerdynastins förment antiliberala hållning (däremot vet vi att Soros haft och kanske fortfarande har sympatier för socialistiska lösningar).

            Jag vidhåller också att det är ett självmål att angripa Rockefellerklanen, när du mycket väl vet att klimatnojan handlar om ett politiskt maktspel med centrum i FN-skrapan, i EU-parlamentet och (för vår del) i Sveriges riksdag.

            Att Rockefeller stött personer med kopplingar till detta globala bedrägeri är sant, men huvudrollen har spelats av politiska aktörer med vänstersympatier och av forskare utan etisk ryggrad. Vill du verkligen, vad Sverige angår, hävda att politiken skulle ha varit densamma om KVA redan i sitt första utlåtande i ämnet hade sagt det som KVA-ledamoten Lennart Bengtsson numera säger (fortfarande utan att berätta HELA sanningen)? Eller att Rockefellers pengar hade förmått övertrumfa en rakryggad svensk intelligentia?

            • Mats Jangdal says:

              Åke, jag kan inte kommentera alla detaljer i dina inlägg, varken bekräfta eller förneka.
              Angående FN och Rockefeller är kopplingen klar. Rockefeller skänkte marken där FN-skrapan står och det har haft stort inflytande över bygget, olika arbetsgrupper med mera.
              Så när FN gör ett utspel i denna fråga måste man räkna med att Rockefellers är med på tåget.

              • Att klargöra var ansvaret för klimathysterin ligger är sannerligen ingen “detalj”. För ovanlighetens skull undviker du de raka och entydiga besked som varit ditt signum och som lockat mig att skriva just på din blogg.

                Det ingalunda oligarkerna, Rockefellerklanen eller andra, som skall ställas till svars för att politiska makthavare eventuellt låtit sig styras av deras påtryckningar. Ansvaret ligger solklart i knät på de berörda ländernas regeringar, inte minst Sveriges. Det behövs inga yes, but.

                En mer relevant sanning är att klimatbedrägeriet initierats av svenska politiker. Med Palmes torped, Bert Bolin, som lobbyist i FN-skrapan och IPCC:s förste ordförande.

                Samtidigt som de borgerliga partierna jamsat med av i huvudsak samma skäl: att dölja medansvaret för efterkrigstidens allra värsta felinvestering: 12-reaktorsprojektet. Prohibitiva klimatskatter betyder ju att kärnkraften kraftigt subventioneras och att de sanna förlusterna osynliggörs. Minst 300 miljarder fingerfärdigt borttrollade!

                Det finns också en generell politisk poäng med att överdriva klimathotet, nämligen att i förment goda syften kunna driva vänsterpolitik, d v s stärka den politiska sfärens makt via ytterligare högre skattetryck och nya bördor på medborgarnas axlar.

                Jag vet ju att du är en de ärligaste klimatskeptikerna. Just därför har jag förvånats över dina senaste undflyende inlägg. Hoppas att det framför allt handlar om en sordin i syfte att göra reklam för Jacob Nordangårds inspel, som i mitt tycke präglas av felaktig syn på ansvarsfrågan.

                • Mats Jangdal says:

                  Åke, du måste förstå att även om vi är ense om var det formella politiska ansvaret i Sverige finns, finns det andra som är ansvariga för att ha skapat klimathotet som fråga och skapat hajpen kring det.
                  En del av dessa lever fortfarande, till skillnade från Palme och Bolin.
                  Dessa ännu levande måste klandras liksom de politiker som inte genomskådat dem.

                  Jag förstår inte hur du kan bli osams med oss om detta?

                  • Men det är ju precis detta vi verkar ha olika åsikter om, d v s var ansvaret för klimatnojans uppkomst ligger.

                    Du har bejakat Jacob Nordangårds påstående att Rockefeller och andra oligarker har ett medansvar. Vilket är högst Detta är betänkligt ur demokratisk synvinkel: att befria regeringar från det fulla ansvaret för sina handlingar

                    Det går nämligen inte att skylla ifrån sig på lobbande oligarker, inte heller att hänvisa till “forskare” eller myndighetschefer, som korrumperas av att noga känna till vilka svar de förväntas leverera. Ingen partiledare kan ha varit omedveten om att t ex KVA:s ja till IPCC:s hotbilder ingick i ett välregisserat spel för att få väljarna att svälja de beska klimatpillren.

                    Jag menar också att svenska politiker har ett större ansvar än andra. Både av hänsyn till Palme-torpeden Bert Bolins lobbande i FN-skrapan och genom den extrema klimatpolitiken: världens högsta koldioxidskatter trots NOLL nettoutsläpp av CO2.

                    Ett hyckleri och en hysteri i absolut särklass.

        • Åke Sundström. Jag har inte möjlighet att bevaka allt som skrivs eller besvara alla frågor om boken. Jag noterar dock en rent fientlig attityd från din sida. Har du ens läst min bok? Jag repeterar. Boken är inte ämnad för den svenska debatten utan är i första hand skriven för en internationell publik. Det finns dock väldigt tydliga kopplingar mellan Sverige i USA angående klimatfrågan. Min avhandling tog upp maktaspekter i EU medan Rockefellerboken tittar på globala maktforum. Det var länge sedan jag ägnade mig åt den lokala politiken. Dessutom så påverkar Agenda 2030 i stort sett allting idag. Då är det naturligt att studera den nivån av beslutsfattandet.

          • Fientlig attityd, vad är det för trams, Jacob? Kan du inte skilja på sak och person? Som jag nyss skrev som svar till Mats har jag fått det bestämda intrycket att du överdriver oligarkernas roll och i motsvarande mån bortser från politikernas ansvar.

            Det är demokratins grundprinciper jag pratar om. Dessa innebär att politiker har ansvaret för alla beslut de fattar. De kan inte kan skylla ifrån sig på lobbyister, oligarker eller andra. Inte ens på Agenda 2030, som inte heller för inte heller har någon demokratisk legitimitet.

            Enskilda länder är sin fulla rätt att underkänna sådana riktlinjer, eftersom deras regeringar bara är ansvariga gentemot sina egna väljare. Inte inför icke-demokratiska institutioner som FN eller EU. Eller vill du mena att de senare styrs i god demokratisk ordning? I så fall har du en tung bevisbörda att ta tag i.

            • Stefan Eriksson says:

              Jag håller fullt ut med dig Åke om dina slutsatser om ansvarsfördelningen avseende politiska beslut och förfarande, men (yes but)…. Politiska processer genomförs till allra största delen med beslutsstöd från olika myndigheters underlag/uppgifter. Facken, ngo-s, särintressen organiserade i föreningsform, större ansamlingar av kapital, näringslivsorganisationer och andra möjliga
              odemokratiska sammanslutningar, utgör defacto en påverkan på politiskt fattade beslut.

              Så ser det ut!

              Beslut fattas inom ramen för “nånannanismen”.

              Det är någon annan som klart och entydigt kunnat klargöra för oinvigda politiker vilka beslut som skall fattas, och på vilka grunder.

              Vi tänker oss samhällens funktioner som en orkester, som i flera avseende “klingar falskt”.
              Då skall vi “skjuta rätt pianist” för att avsluta plågan av dess framförande.

              Vem i orkestern är det?
              Är det denne som håller takten med slagverken?
              Är det basen i framförandet med stora sektioner stråkar?
              Är det olika solistuppförande?

              Eller är det rent av dirigenten?

              Mitt svar:
              Alla närvarande skall nagelfaras i sin funktion i orkestern.
              Först då kan vi bilda oss en uppfattning om vari detta oljud består.
              Ingen nämnd, ingen glömd.

              Och.

              Då finns det absolut skäl att utröna enskilda oligarkers framförande med ett av de starkast klingande instrumenten, nämligen pengar.

              Så visst finns det skäl i att som Jakob N. nagelfara även denna del av samhället(orkestern).

              (Eller också får vi avlägsna en och en ur orkestern till dess att musiken blir uthärdlig att avlyssna).

              • Nagelfarandet har jag givetvis inte haft något emot, det är slutsatserna, – de uttalade eller underförstådda – som jag kritiserat. Tanken att någon annan än berörda regeringar skulle ha något ansvar för den förda politiken.

                I sak vill jag bara tillägga att varken några oligarker eller ens några myndigheter kan anklagas för att ha tänkt ut vår särklassigt idiotiska klimatpolitik. Den har lanserats av i SAP i det uppenbara syftet att dölja Erlanders och Palmes fatala misstag att bygga 12 obehövliga kärnreaktorer, men har stötts av våra förment borgerliga partier. Som därmed delar det politiska ansvaret.

                Och det är samma SAP, ingalunda några oligarker, som har “sålt in” denna idé i FN-skrapan. Att Jacob inte vill bekräfta den saken tvingar mig att ifrågasätta hans forskaretiska hållning.

Leave a Reply