Dagens gästskribent är Åkes Sundström
I ett inlägg på Patrik Engellaus blogg DGS den 17 ds publicerades en prognos från Svenskt Näringsliv om hur elförbrukningen kan förväntas öka de närmaste 25 åren. Nämligen till cirka 200 TWh, jämfört med i dag 126 TWh. Den senare uppgiften kan jämföras med dagens kapacitet på över 170 TWh. Se där det stora och förlustbringande elöverskott som av Svenska Kraftnät och media förvandlats till en hotfull ”elbrist”.
SN:s kalkyl är ingen prognos i vetenskaplig mening, utan en villkorad, höftad beräkning baserad på POLITISKA premisser. Nämligen på föreställningen om ett allvarligt klimathot och de elektrifieringsplaner som våra makthavare påstår att detta hot motiverar. Men eftersom hotbilden är falsk eller starkt överdriven, är givetvis också slutsatsen osann.
Värre än så: för även om hotbilden vore sann är analysen felaktig, därför att de påstådda hoten inte alls motiverar den förda svenska klimatpolitiken. Det faktum som SN förtiger (precis som de politiska partierna) är att den svenska ”gå-före-politiken” har NOLL effekt på klimatet. Som alla seriösa forskare vet, kan CO2-utsläppen bara styras med hjälp av en global koldioxidskatt. Vad övrigt är (Kyoto- och Parisavtal) blir bara till symboliska gester utan faktisk betydelse. Låt vara att sådant kan duga när syftet inte alls är lösa ett problem utan att förmå medborgarna till acceptera högre skatter i det förment goda syftet att rädda globen från sin undergång.
Om allt detta är direktörerna på Storgatan väl förtrogna, eftersom den tidigare chefsekonomen Stefan Fölster i både tal och skrift spridit denna information. Men styrelsen har föredragit att sparka denne tidiga visselblåsare för att i stället kunna godkänna en politik och en prognos som gynnar vissa av organisationens medlemmar (den tunga, elkrävande industrin) men skadar företagen i alla andra industrisektorer. Och som framför allt innebär mycket stora ekonomiska förluster för folkhushållet, AB Sverige. Ohederligt och skamligt, men förvisso ingenting ovanligt i vårt alltmer korrumperade samhälle. SN:s agerande strider till yttermera visso mot den frimarknadsfilosofi som organisationen säger sig företräda. Idel Judasfiguren i den församlingen, liksom inom de politiska partierna.
En prognos byggd på välkända samhällsekonomiska principer leder till helt andra slutsatser om elförbrukningen 2045. Efterfrågan på en fri marknad med konkurrensneutral energibeskattning, den korrekta analysmetodiken, ligger närmare 150 TWh än 200 TWh. Det största felet i SN:s kalkyl är antagandet om en storskalig övergång till eldrivna fordon. Den bubblar lär spricka inom kort. Batterifabriken utanför Skellefteå saknar f ö bevisvärde i sammanhanget, eftersom den byggs med hjälp av pappa staten, precis som de 12 reaktorerna.
Och oberoende av prognosnivån är den nu återlanserade kärnkraften fel sorts el för ett land som Sverige med så extremt gott om biobränslen och vattenkraft. Det är inte mer baslast (året-runt-el) vi behöver, om efterfrågan på el mot förmodan närmar sig 160 TWh, däremot kanske fler gasturbiner och mer mottryckskraft från kombinerad el-och värmeproduktion (kraftvärmeverk) Efterfrågan på effekt (topplast) kan aldrig motivera satsningar på dyr året-runt-el som kärnkraft.
Det var den läxan som Tage Erlander och hans inkompetenta råd av kemiprofessorer missade och som kostat Sverige över 300 miljarder i förlorat välstånd. Medaktören Curt Nicolin förstod säkert, men höll god min i elakt spel. Hans bolag, Asea, ville förstås vara med och lansera den förmenta spetsteknologin. Den som för svenskt vidkommande blev till århundradets allra värsta felinvestering, i klass med Englands havererade överljudsplan, Concorde.
Hur har man räknat ut elbehovet? Är det snitt per år eller månad? Eller per vecka i februari? Eller momentan förbrukning en söndagskväll vecka fem när ALLA med elbil har pluggat i laddkabeln för att ha fullt i batteriet inför den kommande veckan?
Om man räknar ut hur grov ledning som behövs från en dagvattenbrunn så behövs bara en vanlig trädgårdsslang för att föra bort ett jämnt fördelad regnmängd av 1000 mm per år, men för att hålla undan ett lokalt skyfall av 50 mm på en timme behövs ett rör med 30-40 cm i diameter.
Mycket svårare än så är det inte. Liknelsen är helt korrekt.
Och då till tillkortakommanden hos debattörerna;
Många (också ministrar) verkar ha väldigt svårt att förstå skillnaden mellan energi och effekt. Att förstå denna fysikaliska grundtes är ett måste för att överhuvudtaget kunna bedöma vad som komma skall.
Det är komplext nog att förutsäga konsumtionsmönster även under förutsättningen att en oreglerad handel uppnås.
När då politiska intressen skaffar sig tillträde att reglera användandet är det en nära nog omöjlig uppgift att förutsäga konsumtionsmönster.
Om Mp förpassas till åhörarbänken i vår riksdag, blir förutsättningarna för att bibehålla en effektbalans i vårt elnät så mycket bättre.
Det är min förutsägelse.
Helt fel, Stefan.
Att förstå skillnaden mellan energi och effekt är tydligen väldigt svårt av ditt och Görans inlägg att döma. Efterfrågan på energi är det centrala, vad detta betyder i termer av effekt är sekundärt och ett försumbart problem.
Ingenting är enklare än att fixa tidigare misstag i mixen av energi och effekt, genom att bygga fler gasturbiner för klara effektbehoven under årets kallaste vecka eller veckor.
Ofta finns en ännu enklare lösning: att importera polsk, tysk eller norsk el. Både dessa möjligheter (och fler därtill) väljer politiskt styrda Svensk Kraftnät att bortse från. Har du/ni inte förstått hur korrupta våra en gång så hederliga ämbetsverk har blivit (med både Palme, Bildt och Reinfeldt som ansvariga).
Helt fel Åke?
Elektrisk ström som energibärare ställer höga krav på en uppnådd effektbalans. Det är inte alls ett försumbart förhållande.
För varje konsumerad Watt skall produktionen möta behovet momentant och utan störningar.
Om inte, lär problem med kvalitet och kvantitet uppstå.
Och detta per omgående.
Systemet är uppbyggt på 50 Hz växelström, och allt för stora avvikelser i effektbalansen lär bli kostsamt för oss konsumenter.
Tänk om det ändå vore möjligt att ”ta elen i en påse” och då använda den vid behov.
Så går resonemanget hos de som inte inser skillnaden mellan effekt och energi. Oftast miljöpartister, som då inte var med på fysiklektionerna i grundskolan.
För…. på den nivån ligger debatten.
Finns det inte tillräckligt med effekt upprätthåller man 50 Hz genom att koppla bort förbrukare.
Vindkraften eller solceller kan inte upprätthålla 50 Hz stabilt, och tomgångskörande gasturbiner lär inte heller vara till hjälp.
Så ser det ut. Vid störningar i effektbalansen gäller att uppnå balans. Det är lag som föreskriver denna hållning.
https://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/styrel-och-frankoppling/
Och hur ska dessa gasturbiner finansieras om de kommer att stå still en stor del av året? Ska det blir gasturbinscertifikat eller, dvs. den vanliga metoden med skatter.
Poängen med gasturbiner är just att stå oanvända merparten av året! När baslastalternativ som kärnkraft eller fossilkondens är uteslutna av ekonomiska skäl. Dessa kräver nämligen full drift hela året för kunna förränta sina höga kapitalkostnader. Även vattenkraften kräver långa nyttjandetider.
Det handlar givetvis om årsdata, hur kan du tro något annat, i en analys som spänner över 45 år?
Och, dagens inlägg är ett gästinlägg skrivet av Åke Sundström… eller?
Har jag fel där så ber jag om ursäkt.
Med vänlig hälsning.
Rätt gissat, Stefan. Vår värderade bloggvärd har tydligen inte varit på plats för att själv bekräfta den saken.
Här går man ut i trädgården stund när inget hänt på morgonen, och då händer det. Jo Åke är gästskribent. Det kan man även se i kategoriseringen och sökorden som står i grått längst ner på sidan. Gästlistan heter kategorien. klickar man på den får man bara upp gästskribenterna.
En ursäkt till Åke! Givetvis skulle jag ha kommit ihåg att skriva den notering högst upp också.
Kärnkraftens varande eller icke varande är en ganska löjlig diskussion eftersom den inte bygger på att kärnkrafttekniken utvecklas utan ekonomiska argument görs bara till en gammal teknik.
Vindkraften kommer aldrig att löna sig för konsumenten utan är bara ett enda stort ekonomisk bedrägeri och endast lönsamt för bedragarna.
Elproduktionen i Sverige är centralstyrd, så vad som än diskuteras om vindkraft hit och dit och kärnkraft hit och dit och gaskraft hit och dit, kommer det leda till en långsam erosion.
Hur mycket kan miljöpartiet hyckla? Går det bara för dem att ta beslut om att bygga gaskraftverk och överleva som parti?
Det enda smått löjliga är väl ditt tramsande om bättre, säkrare och billigare kärnkraftsteknik – den som har aviserats i decennier, men som fortfarande inte finns i kommersiell drift. Dessförinnan kan man givetvis inte bygga prognoser på gissningar om framtida tekniska genombrott. Eller?
Och både sorgligt och anmärkningsvärt att du inte förstått att kärnkraft och vindkraft är fel sorts energi för ett land som Sverige. På en fri marknad räcker det utmärkt med vattenkraften som baslast (året-runt-el), medan effekttopparna vintertid utan svårighet klaras med mottryckskraft och gasturbiner. Vi har i dag ett gigantiskt elöverskott, som vid konkurrens på lika villkor, motsvarar nära nog hela vår kvarvarande kärnkraftskapacitet.
Kort sagt: fullinvesterade i pervers kubik. I varje fall för de närmaste 20 åren, den enda relevanta planeringshorisonten. Svenskt Näringslivs 45-årskalkyl är rappakalja redan av det skälet, som du rimligen är beredd att medge.
Och varför påstå att vår groteska klimat- och energipolitik skulle vara miljöpartiets fel? Se sanningen i vitögat, Göran: det är den oheliga energialliansen mellan S och M som är katastrofens arkitekter. Med SN som påhejare, för att via konstgjort låga elpriser kunna subventionera de mest elkrävande företagen – på tvärs mot sin egen frimarknadsideolog! Gösta Bohman i sin himmel hytter med sitt pekfinger, var så säker!
Visst har vi både energi och effekt så det räcker.
Men precis som Jan och Stefan påpekat så har vi inte ledningar så det räcker att flytta elen dit där den är efterfrågad.
Dessutom, skulle vi lägga ner kärnkraft så som MP önskar, då måste vi ersätta den med något annat och vindkraft är inte ett gångbart alternativ. Så det måste nog så som flera av er är inne på bli gas eller kol, eller både och.
Se där, t o m även superkunnige Mats har låtit sig luras att tro att ledningsnätet är ett problem. Ingalunda så – PÅ EN AVSTALINISERAD ENERGIMARKNAD. Har jag inte flerfaldiga gånger betonat att den extrema straffskatten på eldningsolja leder till en överkonsumtion av el, i första hand som elvärme. Det är den och inga industrier som skapat en konstgjord efterfrågan på eleffekt. Du ägnar dig här, precis som Konjunkturinstitutet och andra korrupta ekonomer, åt att diskutera second-best-lösningar. Hur intressanta är sådana kommunistiska diskurser?
Och varför dra in MP i samtalet? Det är ju våra borgerliga planhushållare och klimatskojare som vi skeptiker har anledning att kritisera. (Att socialister gillar socialism är som sagt föga uppseendeväckande).
För övrigt är det inte ”vi” – varken du eller jag eller ens en förnuftig person MUF:s nye ordförande – som skall bestämma kärnkraftens öde. Den rollen tillhör i en marknadsekonomi
köpare och säljare, utan statlig inblandning. Får dom den chansen, kommer Sverige att behöva varken kärnkraft, vindkraft eller ens kolkraft. Det är faktiskt odiskutabelt!
Du resonerar som om vi kan gå från dagens ytterst bristfälliga politiska situation till en ideal situation, utan att i övergången behöva ta hänsyn till de bristfälliga realiteterna.
Den bortförklaringen hade jag inte förväntat mig. Eventuella elnätsproblem är ju resultatet av den klimatnoja som du själv så kunnigt och engagerat bekämpar! Motsatsen, dessutom, till den libertarianska politik ditt parti, KLP, säger sig företräda. Hur svår kan då denna pedagogik vara?
Men det kommer att bli flaskhalsproblem i övergågnen. Det kan du väl inte förneka?
Ju längre vi väntar med att införa en vettig klimat- och energipolitik, desto svårare blir konvulsionerna.
Jo, det borde även du kunna förneka i stället för att tiga om hur lätt de påstådda flaskhalsarna kan elimineras. Utan en krona mer till elnätet. Metod: börja med att halvera CO2-skatten och kräv att den skall vara lika för alla. Inga undantag för stålverken, som SVT haft kurage att berätta om i kväll.
Nu förstod jag vad du menade.
Vid en någorlunda planerad övergång, Det vill säga att aktörerna får en tydlig färdplan och upp till 5 fem år på sig att planera och färdigställa, uppstår inga flaskhalsproblem.
Men om du och jag fick diktera att från och med midnatt i natt råder en fri marknad utan subventioner eller särbeskattning, nog fasen skulle det ge övergångsproblem.
Tror man måste förklara för folk att om man säger till marknaden att övergångstiden är 5 år, vill ni vara kvar och tjäna pengar efter det är det bäst ni ställer om.
Då gör marknaden det.
Men om om man inte förklarar det, och får medhåll från marknaden, då blir folk oroliga och vill inte veta av någon förändring. Allt enligt Machiavelli.
Åke! Ett problem med dina inlägg om kärnkraften är att du aldrig kan förklara att den skulle olönsam. Kärnkraften har lägre kapitalkostnad och driftkostnad än dina alternativ. Jag har flera gånger efterfrågat en kalkyl men du har aldrig visat någon.
Vi har i snitt ett stadigt behov av 12 000 MW effekt. Kärnkraften levererar 8 0000 MW och 2.000 MW av det som definieras som övrigt sedan levererar vattenkraften 2 000 MW och fyller på upp till 20.000 MW och resterande produktion på upp till 24.0000 MW går i princip på export om det inte är en kall vinterdag och det inte blåser för då får vi importera.
Hur kommer det sig att vi får importera när vi har så stort överskott enligt dig? Du får gärna pedagogiskt förklara det.
Svar i första stycket: Nej, kärnkraft är inte – och KAN INTE (vid fri konkurrens) – vara billigare än kolkraft. Det olönsamma har Mats och Dan Ahlmark förstått,, det räcker som bevis. Stycke 2: Dagens politiska styrning gör det extra omöjligt att tala om ”BEHOV”, är det verkligen ovetande om sådana elementa? Stycke 3: Läs innantill så borde du förstå: jättelikt elöverskott just nu, men gärna import på en normaliserad, fri marknad.
Se också mitt svar till Mats ovan.
En alldeles utmärkt artikel av Åke!
Det gläder mig, att du har hygglig koll även på den energipolitiska dårskapen, utöver dina egna specialistområden.
Passerar ofta under det enorma nätet som strålar ut ifrån Barsebäcks verket.
Till vilken nytta är det fortfarande på plats?
Förstår jag det rätt är överföring en flaskhals.
Vattenkraft är nummer ett ur alla synvinklar, har kan vi faktiskt snacka om att ha elenergi i en ”påse”. Men har det inte varit ganska låg nivå i vattenmagasinen vissa år? När de skulle ha varit fullregnade efter hösten så var de fortfarande halvtomma inför vintern. Ymniga snöfall i fjällen hade man ingen nytta av förrän snön smälte på våren och elbehovet minskade igen. Detta var ett stort reellt problem innan kärnkraften byggdes.
Gasturbiner i Sverige har jag inte hört talas om; varifrån får vi gas till dem?
Meningen är nog att vi ska importera gas från Norge eller Ryssland. Hur lång tid tar det att fixa det: 10, 15 eller 20 år?
Förmodligen kör vi i väggen med vindkraft innan någon inser att vi måste börja bygga gaskraftverk och då får vi stå med huvudet i väggen det antal år jag frågade om ovan.
Ambitionerna stannar inte där enligt vissa. CO2 skall behandlas som ”giftigt avfall” och därför slutförvaras 2000m under havsbotten i Nordsjön.
Då kan ju gastankers vara garanterade returlass med CO2 och sörja för importen av naturgas till våra turbiner.
Lysande, eller hur…….? Tills dess vi granskar vad det kommer att kosta !
En dårskap kommer sällan ensam! Fast i klimatskeptiska fora borde man inte behöva påpeka det feltänkta i IPCC:s nedgrävningsprojekt – med eller utan kostnadskalkyler.
Gasturbiner har funnits i evigheter, som topplast kalla vinterdagar. Fast p g a det stora elöverskottet har de inte använts under den galna överkapacitetsepok som Erlanders kärnkraftsnoja (ett arv från Lenin) skapade. De har, trots namnet, eldats med olja, inte med gas. Poängen är att man inte kan investera i baslast (vattenkraft eller kärnkraft) för att täcka kortsiktiga effekttoppar. Gasturbiner som är billiga att anskaffa men dyra att driva, fyller en viktig funktion i ett kostnadsminimerat elsystem.
Om vi hade haft en utbyggd vattenkraft som täckte vårt elenergibehov även vid toppbelastningar så behövde vi inget annat. Som Norge, till exempel. Bränslet är helt gratis, bortsett från anläggningskostnaderna i pengar och miljöförstöring. Vattenflödet till vattenturbiner styrs med stor exakthet för att hålla växelströmsfrekvensen vid 50 Hz vid den hela tiden varierande belastningen. Vid låglast kan en vattenturbin stängas helt och allt vatten sparas i princip evighet tills nästa toppbelastning kommer, såvida inte vattenmagasinet börjar bli överfullt. (Ett synnerligen angenämt problem, billigare ström ger större vinster i stål- och pappersbranschen, större investeringar och mer jobb).
En nackdel till, förutom att ett vattenmagasin är miljöförstörande och en bedrövlig syn när det börjar bli tomt, är att vattenkraftverk endast kan byggas där det finns fallhöjd på vattnet och berggrund under vattenmagasinen som inte suger upp allt regn och smältvatten. Och det kan vara långt från förbrukarna och kräver långa kraftledningar, som i Sverige ibland hundratals mil. I ledningarna uppstår stora energiförluster vilket är tråkigt, men vattenkraften är som tur är billig.
Värre blir det när man tänker på de långa kablarna på Östersjöns botten från och till kontinenten. Samma förluster och dyr brunkolskraft. Men exporten tillbaka genererar säkert fina pengar.
När SMHI nu säger att det kommer att regna mer i Sverige i framtiden (sant eller klimatnoja?) så borde man i första hand planera för mer vattenkraft, och/eller effektivisera många befintliga vattenkraftverk.
Verkningsgraden är helt beroende av hur utloppet (sugröret) efter turbinen är utformad strömningsmässigt/hydrauliskt och jag misstänker att det kliar i fingrarna på de experter som finns att granska många av de äldsta kraftverken med moderna datormodeller.
Lite statistik, (den har ni väl sett förut?).
Uppenbarligen blåser det rätt så mycket just nu av redovisningen att döma;
https://www.svk.se/drift-av-stamnatet/kontrollrummet/
Jan, du gör ett fatalt tankefel – som jag tidigare påpekat utan någon reaktion från din sida. Det är ekonomisk galenskap att använda kapitaltunga energislag, som kärn-eller vattenkraft, för att täcka effektbehovet under årets kallaste veckor eller månader. På denna del av effektskalan är billiga gasturbiner att föredra, även om deras driftskostnader är höga.
Att sådana i dagsläget inte används, precis som billig kondenskraft i Stenungsund, beror förstås på klimatnojan, som direkt eller indirekt förbjuder produktion av fossilbaserad elenergi – med stöd av fackprofessorernas fega tystnad.
Men du som är hederlig och samtidigt tvivlar på klimatspöket borde veta bättre. Kanske gör Mats samma typ av misstag, när han låter sig påverkas av politikernas och ämbetsverkens falska tal om kapacitetetsproblem på elnätet eller i kraftsektorn.
Just nu är det väl inte så lätt att förutse elbehovet framöver? Ska alla genom en chockhöjning av dieselskatten tvingas att gå över till elbil, dramatiskt mycket mer opraktiska för de flesta? När försvinner i så fall de sista fossilmackarna? Vid 50/50?
Ekonomiskt kan det säkert kortsiktigt löna sig med fossilbränslepannor med turbiner vintertid men någon skall köra dem och sköta underhållet året om annars rostar de bort snabbt. Sedan kan vi inte räkna med att MP verkligen försvinner ur politiken, vilket betyder totalstopp för fossilbränslen och en storsatsning på vindkraft.
Min åsikt är att vattenkraften skall prioriteras och uppgraderas där det är möjligt eftersom överskottet kan säljas till Tyskland alla dagar på året. Ett vattenkraftverk är billigt att bygga om man bortser från vattenmagasinet och har en oöverträffad livslängd (hundra år) och driftsäkerhet. Det kan räcka med en fallhöjd på 2 meter om flödet är tillräckligt stort.
En propellerturbin (Kaplan) kan byggas underjordiskt under ett vattendrag utan att synas ovan jord.
Så länge det fortfarande regnar så fungerar vattenkraften och vi tar ut energin exakt när vi vill, inte bara när det blåser.
En vindturbin ser ut att ge energi även i svaga vindar men det är en lögn eftersom energiproduktionen bara motsvaras av tredje roten på vindhastigheten. Att de alltid snurrar lika fort beror på nödvändigheten att vara infasade på växelströmsnätet (50 Hz). Endast de största vindturbinerna ger så mycket energi vid 3-4 sekundmeter att det räcker till smörjoljepumpen och oljevärmaren (som alltid måste vara i drift annars havererar de stora rullningslagren efter kort tid).
Har vi råd att tramsa med vindkraft så har vi råd att bygga riktiga kraftverk, med vatten.
Kom ihåg att pappers- och massaindustrin i Sverige endast finns kvar i sinnevärlden därför att de byggt upp egen energiförsörjning på upp till 70% av behovet. (Jo, de betalar energiskatt för denna också, alla stenar välts kontinuerligt för att dra in skatt.)
Det hade varit mycket bättre för landet om de hade kunnat använda de pengarna till produktionshöjningar i stället. Skogen är tack vare nyplanteringar sedan femtiotalet frodigare än någonsin tidigare.
För varje producerad watt intermittent eleffekt,
krävs en motsvarande watt som står ”standby”, då för att säkra effektbalansen.
Intermittent elenergi är i ljuset av denna enkla ekvation totalt ”värdelös”, då marknaden får sätta priset.
Så, utan politiska naiva beslut, skulle inte ett enda vindkraftverk anslutas till infrastrukturen för vår elförsörjning.
Det är denna tragiska utveckling som gör det extra svårt att förutsäga behov och pris i en framtid.
Enligt vissa makthavare är det fullt möjligt att konsumenten minskar sitt effektuttag då tillgången är begränsad, och det skulle i så fall möjliggöra mer s.k. förnybar energi i form av vindkraft etc.
Det finns exempel att beskåda där samhällen ej har lyckats upprätthålla en stabil och störningsfri elförsörjning.
Dessa samhällen betecknas av oss som utvecklingsländer (U-land).
Mycket enkla samband enligt mig, och blir lätt förtvivlad när makthavare ej tycks kunna se dessa.
Men eftersom vindkraften, liksom kärnkraften, är en ren felinvestering har frågan om reservkraften ingen relevans i en objektiv utvärdering. På en fri marknad (konkurrens på lika villkor) hade inte någon enda vindsnurra byggts till dags dato (men kanske om ytterligare ett antal decennier).
En stabil och störningsfri elförsörjning var vad vi hade på 60-talet, innan Palme började bygga obehövliga atomreaktorer och hela 7-klövern senare drog igång det lika obehövliga och förlustbringande vindkraftsbyggandet.
Du har faktiskt fel när det gäller elprognoserna. Få framtidsbilder är enklare att klara ut än just denna. Givet att vi med prognoser menar objektiva, vetenskapliga sådana, inte de politiska gissningar som du hänvisar till: elbilsnojan som nu med pervers logik följer i klimatnojans spår.
En korrekt prognos bedömer vad som utifrån SAKLIGA premisser (inte politiska) kan vara den för folkhushållet (medborgarna) bästa lösningen.
Med den utgångspunkten (skrotad klimatpolitik) står det klart att elförbrukningen stagnerar och att vi även vid en fortsätt stängning av de återstående kärnreaktorerna klarar oss utan några nyinvesteringar under i varje fall de närmaste 10-20 åren. Det räcker gott att vi utnyttjar den elreserv som vi har i form av dagens stora, men i grunden olönsamma, elexport.
Och på längre sikt än så är alla spekulationer ointressanta. Nuvärdet av en intjänad miljard om 20-30 år ligger nämligen runt nollpunkten, med realräntans nivå (ca 3-4 procent) som avgörande för den bortre tidsgränsen.
Låt Mats inspirera! Han svarar så gott som alltid, men du och sign Göran svarar så gott som aldrig. Det gör definitivt samtalen mindre meningsfulla.
Har man en ångturbin med tillhörande ångpanna så kan man elda pannan med vad som helst – uran, olja, kol, biogas, ved, pellets, grot, svartlut, gamla bildäck, vass, halm eller alla gamla historieböcker som blir över nu.
Åke!
Din åsikt om hur energiförsörjning skall och borde vara för att gagna en väl fungerande marknad, såväl producenter och konsumenter till nytta, är inte att ta miste på.
Dock förutsätter dina förslag och prognoser om hur en framtida energiförsörjning skall gestaltas, att allt politiskt inflytande elimineras till gagn för en helt fri marknad.
Finns det något samhälle på jordens yta där politiskt inflytande på energimarknaden helt saknas?
Nej, jag tror inte det.
Och då menar jag alla kända former av energibärare, vare sig det är kol, uran, eller vatten och vind.
Det är ju de faktiska förutsättningarna, som vi ju ändå har att förhålla oss till när vi ”spanar” in i framtiden.
Fel eller rätt så?
Karakteristiskt för just energiförsörjning är en relativt omfattande logistik, oftast då i relativt stora system, som då innebär fördelar också ur konsumentens perspektiv.
Infrastrukturen är i skepnad av ”gemenskapsanläggningar” som klippt och skuren för samma gemenskap att låta beskatta och på andra sätt utöva inflytande över anläggningars förutsättningar i en marknadsekonomi.
Oftast då i slutändan valda ombud (om vi bortser från rena diktaturer) är de som kan och fattar beslut som då direkt eller indirekt påverkar energiförsörjningen.
Så ser det ut, och därför ser jag det som väldigt svårt att förutsäga/prognostisera framtida mönster avseende energianvändande.
Mycket hänger på politiskt fattade beslut, och det har mellan varven förödande konsekvenser för en fungerande marknad.
Det går inte att helt bortse från Åke!
Jovisst kan man bortser från de faktorer du nämner – eftersom de i princip styrs enligt samma principer som det privata näringslivet. Men sant, som jag själv ofta påpekar, att ”politiskt fattade beslut kan leda till förödande konsekvenser”, därför att makthavare tar sig rätten att bortse från principer och i stället låter sig styras av politiska egenintressen eller av påtryckningar från olika särintressen.
Det är ju precis därför som alla frihetsvänner vill förändra maktfördelningen mellan staten och medborgarna – till de senares favör. Då är det marknaden (köpare och säljare) som avgör vad och hur mycket elenergi som bör produceras, medan staten med fördel kan äga stamnätet. De lokala elnäten har tidigare varit kommunala monopol, men omvandlas nu i snabb takt till privata monopol, med konsekvenser som för kunderna ofta kan beskrivas som ”förödande”.
Halva livet jobbade jag i ett industriföretag som en gång förbrukare 2% av all el som producerades i Sverige. I början av nittiotalet höll vi på med en utredning om en större investering. Nytt var att vi skulle mata in en massa siffror i ett Life Cycle Cost dataprogram, och där skulle givetvis elpriset vara med.
Jag frågare anläggningschefen: ”Vad kostar elen?”. Han skrattade och svarade: ”Ingenting!”. Jag sa att jag måste ha en siffra och fick svaret: ”Skriv femton öre. Men det betalar vi inte!”.
Några år senare var tonen annorlunda. Då var det nästan omöjligt att få igenom en investering om man skulle höja elförbrukningen med 50 kW.
Sedan dess har många sköna investeringsmiljoner gått till att bygga ut den egenproducerade elförsörjningen, i stället för till produktions- och kvalitetshöjande investeringar. Tråkigt och onödigt och en stor förlust för svensk handel och miljö.
Men mycket snart måste vi sjasa bort de barfota klimatbarnen från handlarns trappa och börja ta sansade framtidsinriktade beslut.
Sant att industrins elpriser har gått från nära noll till 30 eller 40 öre. Från ett gigantiskt elöverskott till nära nog balans, givet den förda elskattepolitiken. Men, nota bene, fortfarande ett stort fundamentalt elöverskott (vid konkurrensneutral energibeskattning). Så du har fel om du tror att lösningen ligger i att nyinvestera i kraftsektorn, det resulterar bara i ännu fler barfotabarn (bildlikt talat). Du verkar ingenting ha lärt av Mats´ utmärkta citatsamling häromdan, inte heller av någon annan saklig information i ämnet.