George Orwell beskrev nyspråket i boken 1984, där krig är fred och tvång är frihet. När man först möter detta påstående tänker man att så tokiga kan inga människor vara att de går på det. Sedan inser man sådant förekommer i den verkliga världen, inte bara i fiktionen.
Men hur går det till? Hur får man folk att acceptera en total förändring i tolkningen av ord? Ett sätt jag funnit är att jämföra med matematiken. Ett matematiskt uttryck har alltid en bestämd tolkning. Talet π är förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diagonal, det är en tolkning som nog kan tänkas bestå.
Men matematiska uttryck med exponenter kan ändras och då ändras också tolkningen. 51 är en konstant. En konstant kan för ett generellt uttryck skrivas som en bokstav, låt säga a. En annan konstant kan få bokstaven b. En variabel får ofta bokstaven x.
Om vi skriver ax, så betyder det a gånger x1, där a är en konstant faktor. Normalt skriver man inte ut den upphöjda siffran om den är 1, men nu gör jag det. Linjens ekvation kan skrivas som y = ax1 + m, där a linjens riktningskoefficient och m dess placering på y-axeln. Tyvärr följer inte formatteringen med så att upphöjda siffror kan läsas korrekt, men alla siffror som står direkt efter ett xär upphöjda.
Ett polynom kan skrivas som ax1 + bx2 + m, eller ännu hellre m + ax1 + bx2, för mitt fortsatta resonemang, där ett tredjegradspolynom kan vara m+ ax1 + bx2 + cx3. Deriverar vi alla dessa var för sig får vi:
y = m + ax1 , y’ = a
y = m + ax1 + bx2 , y’ = a + 2b
y = m + ax1 + bx2 + cx3 , y’ = a + 2b + 3cx2
Deriverar vi en gång till får vi:
y’ = a , y’’ = 0
y’ = a +2b , y’’ = 2
y’ = a + 2b + 3cx2 , y’’ = 2 + 6c
I fysiken beskriver varje derivata ett nytt perspektiv på verkligheten. Ofta har man en ekvation där förstaderivatan anger ett föremåls hastighet och andraderivatan dess acceleration för varje x inom ett definierat intervall.
Om vi nu tar dessa tankegångar till nyspråket, då kan man tänka sig att grundformen av Frihet beskriver dess utsträckning, längd eller volym. Förstaderivatan av begreppet Frihet skulle då kunna beskriva den hastighet varmed Frihetens volym förändras och andraderivatan den acceleration med vilken Frihetens volym förändras.
Språkligt blir ju det jobbigt att förklara för folk, dels definitionsmässigt, matematiskt och logiskt, dels vilka konsekvenser det förändrade perspektivet medför. Så för enkelhets skull kan man nöja sig med att proklamera att Frihet från och med nu betyder Tvång.
Som synes trollas konstanterna utan vidhängande variabel bort i varje led. De betraktas i nyspråket som konservativa högerextremer. Ju fler konstanter eller traditioner man kan trolla bort genom nyspråklig derivering av kända begrepp, desto svårare blir det för vanligt folk att orientera sig och protestera mot utvecklingen, desto radikalare politik kan man föra. Om någon nyfiken eller rimligt intelligent person protesterar kan man dra en förklaring liknande den om derivatan och gärna ljuga lite. Accepterar de inte det tar man till våldsmonopolet och skickar dem till Sanningsministeriets korrektionsanstalt.
Nyspråket är framgångsrikt implementerat i Sverige och därför har idag rasism inget med ras att göra, hållbarhet inget med uthålligt bruk, pengar inget med ekonomi, ekonomi inget med lönsamhet, rätt inget med varken lagen eller logik att göra. Och så vidare.
Språket har deriverats och omdefinierats så ingenting längre är sant. Det som återstår är en Värdegrund som är lika beständig mot maktens inflytande som en klump modellera i en barnahand.
Ja, så där kan det bli när jag krånglar till mitt tänkande.
RSS – inlägg
I vilken omfattning skall samhället ödeläggas för att människor skall förstå innebörden av orden och dess betydelse? Varför inte en gång för alltid avslöja vulgärsocialismen stölder och utplundring av medborgarna?
Det går inte att avslöja vulgärsocialismen en går för alltid. Det är ingen som lyssnar. Det måste göras steg för steg. Ett steg är att alltid påpeka vulgärsocialismen när den dyker upp, säga emot vad det än är.
Det var nog den mest konvulterade tillämpning jag sett av derivator, och jag kan inte direkt säga att jag finner analogin särskilt upplysande, den känns väldigt haltande.
Men jag gillar själva idén. Jag minns att när jag först fick lära mig om derivata i gymnasiet så skedde det begreppsmässigt som en utvidgning av riktningskoefficient. Och det tycker jag man kan relatera till ifråga om språkets förändringar.
Jag uppfattade det som ett byte av paradigm med avseende på en egenskap hos studieobjektet. Där en konstant blev variabel, medan variabeln blev konstant. Det som rörde sig blev stilla och det som var stilla började röra på sig. Som metafor alltså.
Tack för att du ändå uppskattar mitt tillkrånglade sätt att kritisera nyspråket!
Spännande, Mats – men onödigt tillkrånglat, när det borde räcka att hänvisa till vad alla makthavare känt till, sedan Machiavelli. Att den framgångsrike Fursten styr med hjälp av en kombination av hot och smicker, morötter och piskor. Numera är de fysiska piskorna inte så gångbara, så det får i huvudsak bli en satsning på morötter – framför all i form av mutor fingerfärdigt riktade mot samhällets förmenta stöttepelare: intelligentian.
För hur skulle annars klimatnojor och allt annat ljugande överleva? När en kvantitativ majoritet av ”forskare” förkunnar att ”Science is settled” och vår Kungl Vetenskapsakademi säger ja och amen, så är utförsbacken ett faktum. Trots att alla sanna forskare givetvis känner till att allt vetande är provisoriskt och att sanningen ALDRIG kan fastslås via majoritetsbeslut.
Så den relevanta frågan är väl hur vi hamnat i detta intellektuella moras, dessa ständiga repriser på sagan om den nakne kejsaren. Jag tror inte att några matematiska analogier duger för att förklara t ex gåtan med de s k apatiska flyktingbarnen. Den skandal som i dagarna avslöjats, INTE av ”forskningen” utan av ett av berörda barnen som i vuxen ålder haft modet att avslöja det bedrägeri som säkert alla berörda experter och makthavare var införstådda med, men som INGEN i beslutande ställning hade modet att relatera till Andersens saga (enstaka kritiker fanns dock, vad jag vill minnas).
Orsaken till detta mörker är uppenbarligen att den generella samhällsmoralen (kalla den kristen eller ej) som var självklar för hundra år sedan inte längre är något rättesnöre för dagens makthavare. Det finns förstås fortfarande än äldre generation som styrs av sin lutherska uppfostran i Katekesens stränga anda. Men inte ens Luthers efterträdare i svenska kyrkan eller inom KD bryr sig längre, som bl a Estonialjugandet bekräftade.
Inte heller kan man entydigt koppla förfallet till politiken. Tidigare kunde det mest skyllas på 68-vänstern och Palme-andan, men numera är sossar och moderater, vpk-are och förmenta gröngölingar lika goda kålsupare. Och medborgarna är maktlösa, eftersom blocken till 97 procent är eniga, så varken etiken eller politiken har gått att påverka. I det stycket kan vi dock skymta en förändring när Kristersson till sist tvingas dricka kaffe med Jimmy Åkesson.
Vad spelar det för roll att Kristersson dricker kaffe med Åkesson. Den förre REPRESENTERAR ju osanning, smicker, ränkor, död och förintelse. Se bara till Reinfeldt som får 20.000.000:kr i bonus bara för att häva ur sig vad som helst vid ett ”moderatmöte”.
När blir någonsin svenska folket tillfrågat?
Nu blev det väl några nollor för mycket, Samuel?
Moderatledarens kaffe med Åkesson har ett signalvärde av stora mått och bäddar för att den nya konservativa trepartsalliansen får sin chans att ge Sverige den omstart vi så väl behöver. Sabbar K den möjligheten är han rimligen rökt. Spännande tider – inte bara i London!
Tja, som exempel… fick taxeringsvärdet på gården häromdagen. Man har ”blivit något rikare”.. Kreditvärdigheten har ökat… va fan.. är det bra att man ”får låna mer”? Prata om nyspråk!!
Borde inte skatten på ett jordbruk baseras på vad vilka resurser som jordbruket skapat? Det skulle i Sverige innebära att de flesta jordbruk i Sverige borde få en skatt som ligger på minus och därmed få tillbaka tidigare inbetalad skatt.
Det sägs att virkespriserna var 300 kr travat mått på 1960-talet… idag är det 300 kr fastmått för massaved… varför plantera gran?
Därför att det finns alldeles för mycket klövvilt.
Kan det vara för att det trots allt är dyrare att hugga med skördare och köra ut med skotare, än att hugga manuellt och köra ut med häst?
Pengarna måste gå till maskinerna istället för människorna.
Det är väl snarare tvärt om, Mats. Räknat per kubikmeter avverkat virke, så blir ju avverkningen normalt sett betydligt billigare med skördare och skotare än med motorsåg + häst
Självfallet är det så med rådande ekonomiska system.
Men varför är det så och varför får skogsägaren mindre idag i nominellt belopp och ännu mycket mindre justerat för inflation?
Varför får inte skogsägaren del av vinsterna från effektivisering, rationalisering och teknikutveckling?
Man behöver inte så många ord för att beskriva tillvarons enklaste komponenter. Sanning, lögn, arbete, sömn, vila, mat, vatten. De som vill manipulera eller bara skrodera hittar nyord som betyder samma sak, men bara nästan. Sen kommer nya varianter, med flera möjliga tolkningar. Saknas ett svenskt ord lånar man ett utländskt.
Bra författare är försiktiga eftersom nyorden kan missförstås, men de kan också hjälpa oss att hitta tillbaka till utmärkta gamla svenska ord och uttryck som fallit i glömska. Och det finns många, även oräknat alla dialektskatter i Sverige från norr till söder.
Idag finns ord som tyvärr håller på att tappa sin ursprungliga skärpa och upplöses till en otydlig mångfald av betydelser: dela (om datafil), hållbart (utan stor miljöpåverkan), lins (objektiv), klimat (väder, miljöförstöring), husmanskost (idag även det som folk äter mest, alltså pizza, kebab, hamburgare), samt många andra. Man undrar om Fredrik Reinfeldt även hyllar denna utveckling som är oundviklig när man gör pyttipanna på resterna av Europa snart, och kallar höger för vänster och socialister för nazister och extremhöger.
Han snôrrer som en drethusknarvel!
Har ni tänkt på att varje gång ordet ”rättvisa” används i politiken, så betyder det ”orättvisa” mot någon grupp, som man inte talar om.