Organiserad brottslighet

Polismyndigheten har presenterat en undersökning om organiserad brottlighet i polisregion Stockholm. Detta har de gjort tidigare 2015 och 2017. Detta blir alltså tredje gången i en serie som tydligen är tänkt att komma vartannat år.
Det är bra och oumbärligt att dessa kartläggningar görs. Frågan är dock hur polisledningar och politiker agerar på tillgänglig information? Ytterligare frågor är om vi medborgare instämmer i alla bedömningar och gör samma prioriteringar?

Igår meddelade Danmarks regering att de inför gränskontroller mot Sverige, för att svenskarna inte kan hålla de grova brottligheten i schack. Fullt förståeligt, när den svenska polismyndigheten beskriver att även svenska myndigheters tjänstemän på olika håll och kanter är en del av den organiserade brottsligheten!

Jag återger här nedan citat ur den 15 sidor långa nedladdningsbara PDF:en. Jag har behållit tillämpliga underrubriker, för att underlätta lokalisering till originaltexten. Andra fetningar än rubrikerna är mina.

Sammanfattning
En systemhotande samhällspåverkan i form av att flera av de kriminella nätverken innehar samt utnyttjar strategiskt viktiga positioner inom olika samhällsinstitutioner i brottsliga upplägg konstateras och är illavarslande. Det kan också antas att detta fenomen är mer utbrett än vad som är känt.

Lokala kriminella nätverk
Det finns även uppgifter om att nätverk nyttjar offentlig service i sina brottsupplägg. Detta exempelvis genom anställningar och uppdrag på fritidsgårdar och i olika tillsynes brottsförebyggande projekt. De kriminella individerna, som oftast betraktas som förebilder av de unga i området, kan därmed agera relativt ostört med sin kriminella verksamhet som vanligen innefattar narkotikahantering och nyrekrytering av ungdomar.

Extremismnätverk
Mest lika är nätverken inom högerextremism och autonom vänster i och med att de har liknande målsättningar, att ändra det svenska politiska systemet. De har också liknande kapaciteter och utmärker sig genom att sakna ekonomisk förmåga, brottsliga ambitioner på andra områden än det politiska. De saknar även kopplingar till andra former av kriminalitet.
Övriga nätverk verkar inom den våldsbejakande islamistiska miljön och är på så vis, fast de överlag erkänner sig till den globala jihadismens agenda, mer inriktade på de politiska förhållandena och den islamistiska kampen i andra stater. Nätverken har relativt starkt potentiellt våldskapital i form av medlemmar med erfarenhet från strid i olika konfliktzoner, vilket dock i princip aldrig utnyttjas i brottsupplägg i Sverige.

Tongivande kriminella aktörer
Förmågan att nyttja företag eller andra legala strukturer som brottsverktyg är i synnerhet framträdande inom denna kategori av nätverk. Nätverkens brottsliga verksamhet bedrivs oftast i projektform där personer med specialistkompetens nyttjas för diverse ändamål. Detta sker genom samverkan med andra möjliggörare och specialister, vilka i sig är avgörande för brottslighet på legal nivå.
Aktörerna i dessa nätverk har breda kontaktnät genom vilka de samverkar med andra kriminella aktörer och nätverk på lokal, regional och även nationell nivå.
Kännetecknande för aktörerna inom dessa nätverk är drivkraften att utveckla den brottsliga verksamheten och förmågan att hitta nya lukrativa brottsarenor i kombination med att maskera sin egen roll i de kriminella uppläggen.

Självmarkerande grupper
Mc-gängens brottslighet skiljer sig åt och sträcker sig från att i huvudsak syssla med ekonomisk brottslighet till att ha en mer offensiv framtoning i våldssamanhang.
Överlag utmärker sig mc-gängen med sin organisation och tydliga hierarkiska struktur. Genomsnittsåldern är i många fall högre än i de lokala kriminella nätverken. Mc-gängen är självmarkerande och har symboler som är laddade med skrämselkapital. Det utnyttjas inte sällan vid utpressningar eller som subtilt hot vid kontakt med myndighetsföreträdare.

Risksupportermijön
Med risksupportermiljön avses i kartläggningen ”firmagrupperingar” vars huvudsakliga verksamhet består av våldsyttringar, som vanligen riktas inbördes mot andra nätverk i risksupportermiljön.
Firmagrupperingarna utgörs av en kärna av individer men dessa kan mobilisera ytterligare personer. Utöver firmagrupperingarna finns i regionen även s.k. ultrasgrupperingar inom risksupportermiljön.
De bedöms ha ett visst våldskapital men saknar i övrigt relevanta kapaciteter och avsikt att som nätverk bedriva vinningsinriktad kriminalitet. Våldskapitalet används dock för att skrämma personer i exempelvis den egna klubbens styrelse eller tränare, i syfte att påverka beslut. Därutöver förekommer förtäckta hot och våld mot polis och ordningsvakter.

Organisationsförmåga
Det är svårt att på ett fullgott sätt jämföra resultaten gällande denna kapacitet med föregående kartläggningar eftersom kapaciteten modifierats med nya indikatorer för nytt ändamål. Det går dock att skönja en trend mot att de tidigare traditionella hierarkiska strukturerna inom nätverken inte är lika påfallande.

Våldskapital
Givet att samtliga nätverk bedöms besitta våldskapital i någon grad bedöms drygt en femtedel av nätverken ha ett våldskapital i låg grad då deras våldsanvändning inte inbegriper skjutvapen. Av dessa nätverk har flertalet tillgång till skjutvapen och/eller sprängämnen.
Tre av fem nätverk bedöms ha ett högt alternativt mycket högt våldskapital. Av dessa är majoriteten lokala kriminella nätverk. Det höga våldskapitalet illustreras av att nätverken dels har tillgång till skjutvapen eller sprängämnen, dels att vapen/sprängämnen nyttjas i våldsanvändningen, i synnerhet mot person.
Trots en strängare bedömning avseende våldskapitalets dignitet, bedöms fler nätverk inneha denna kapacitet i högre grad, jämfört med föregående kartläggningar.

Samhällspåverkan
I likhet med 2017 års kartläggning är det tydligt att flera av nätverken bidrar till en tystnadskultur med svårigheter att få vittnen och målsäganden att lämna information till polisen. Detta av rädsla för repressalier, antingen efter explicita hot och påtryckningar som faller under övergrepp i rättssak eller genom självcensur. Fenomenet med självcensur förekommer också bland myndighetsutövare och kan leda till underlåtenhet att fatta negativa beslut, vilket bedöms vara systemhotande.
Ytterligare en systemhotande aspekt av samhällspåverkan är att individer i flera av de kriminella nätverken innehar strategiskt viktiga positioner inom exempelvis föreningslivet, religiösa samfund eller genom kommunala anställningar på skolor och fritidsgårdar. Det kan antas att detta fenomen är mer utbrett än vad som är känt.

Olämpliga samhällspositioner
Det är sedan länge ett etablerat problem att kriminella aktörer inom den organiserade brottsligheten innehar eller nyttjar strategiskt viktiga positioner.
Därtill förekommer det att kriminella individer anställs på skyddsobjekt, såsom flygplatser, där de kan agera möjliggörare i sin tjänst som säkerhetskontrollanter, bagagehanterare, fraktlastare och städpersonal.
Fritidsgårdarna fungerar som mötesplaster för nätverkspersoner och utgör en bas för deras kriminella verksamhet samt rekrytering. Inte sällan förvaras och säljs narkotika inne på fritidsgårdarna, alternativt i nära anslutning till lokalerna.

Kvinnornas roll och inflytande
I kartläggningen framkommer uppgifter om att kvinnor har ett mer aktivt deltagande i nätverkens brottsliga verksamhet jämfört med vad som tidigare har varit känt.
Den generella synen i samhället har varit den att kvinnornas understödjande av den organiserade brottsligheten sker ofrivilligt och ofta i periferin utan att vara avgörande.

[avslutande] Diskussion
Det är tydligt att en mycket stor andel av nätverken har en påtaglig samhällspåverkan även ur andra aspekter än skjutvapenvåldet, exempelvis genom otillåten påverkan mot näringsidkare och boende i lokalområdet. I likhet med 2017 års kartläggning är det tydligt att flera av nätverken bidrar till en tystnadskultur med svårigheter att få vittnen och målsäganden att lämna information till polisen. Detta av rädsla för repressalier, antingen efter explicita hot och påtryckningar som faller under övergrepp i rättssak eller genom självcensur. Fenomenet med självcensur förekommer också bland myndighetsutövare och kan leda till underlåtenhet att fatta negativa beslut, vilket bedöms vara systemhotande.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

21 svar på Organiserad brottslighet

  1. Dandersan skriver:

    Cristopher Tamm, trafikborgaråd i Stockholm har varit i New York.
    Deras brottsbekämpning imponerade.(SVD)
    Närvarande polis och en total öppenhet i statistiken.
    Mäta och redovisa!

    Tvärt emot dagens Sverige.

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Det här anser jag är brottsligt!!
    Regeringen föreslås skapa nya byråkratjobb för 15 miljarder
    Publicerad 9 oktober 2019 kl 20.37
    Ekonomi. Regeringen föreslås satsa 15 miljarder kronor på att få byråkratin att växa när arbetslösheten stiger och lågkonjunkturen tar fart, skriver Dagens Industri.
    https://www.friatider.se/regeringen-f-resl-s-skapa-nya-byr-kratjobb-f-r-15-miljarder
    Ett synnerligen lumpet sätt att ta död på svensk företagsamhet och köpa nya röstboskap.

  3. Göran skriver:

    Bar för att göra följande tydligt tar jag upp gruppen muslimer i Sverige. Det sitter muslimer och dömer i Svenska domstolar. Det sitter muslimer och bedömer om muslimer på påhittad flykt ska få stanna i Sverige eller inte. Det sitter muslimer sociala myndigheter och bestämmer om vilka som ska få bidrag osv.

    Och alla de som inte är muslimer och jobbar vid sidan av dessa och som ser hur dessa muslimer korrumperat hela byråkratin vågar inte säga ett knyst för muslimerna har vapnet rasism och islamofobi att ta till. Och naturligtvis skulle en verksamhetschef avskeda vilken svensk som helst som skulle klaga eller bli anklagad av en muslim.

    Så islamism är inte bara några böneutrop en gång i veckan utan något som fräter sönder hela det svenska samhället. Så, hela denna polisrapport kommer att leda till ingenting. Det finns inte en enda politiker i något av riksdagspartierna som kan eller våga säga vad som behöver göras.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Jag vet vad som behöver göras för att komma till rätta med aktivism och övrig ”röta” i systemen. Återinför ett reellt och formellt ”tjänstemannaansvar” där den enskilde ”handläggaren” har att rätta sig efter lag och rätt i alla avseenden.
      Om inte det lyckas, får denne söka sin utkomst någon annanstans.

      Aktivister korrumperar hela samhället och bör bekämpas som den farsot de utgör.

      • Åke Sundström skriver:

        Nej, det räcker inte, på långa vägar. Att skylla på vänstern, statliga tjänstemän eller på ”aktivister” är att skjuta på fel pianister. Vad vi behöver är en borgerlig opposition värd namnet och värda förtroendet att leda återuppbyggnaden av den nu snabbt sönderfallande nationen. Det börjar bli bråttom.

        • Mats Jangdal skriver:

          Men den tondöva, sussande, lallande massan vill ju ha sosseriet.

          • Åke Sundström skriver:

            Ingalunda, Mats! Den ”lallande massan” är en nedlåtande vrångbild som jag är förvånad över att du använder dig av.

            Problemet är ju att denna ”massa” inte har något icke-socialistiskt parti att rösta på. Inte ens SD, som likväl har den mest frihetliga profilen, men som många undviker p g a deras nazistiska förflutna. Med en Allians värdig att kallas borgerlig skulle de aldrig haft någon chans att växa till Sveriges största parti.

            Lallande är vad Kristersson sysslar med, det är väl han som borde vara alla frihetsvänners hatobjekt just nu, efter att ha vägrat bilda en icke-socialistisk regering tillsammans med KD (med unga Ebba som en av få icke-lallare) och SD.

            Knäckfrågan är väl om M någonsin kan återhämta sig efter Reinfeldt-eran (som Kristersson passivt lallade sig igenom i olika positioner och därför är medansvarig för att partiet övergivit sin klassiska position som liberalkonservativt ankare bland vingliga centerpartister och folkpartister.

            Eller har du någon lämpligare kandidat?

            • Mats Jangdal skriver:

              Nej, just nu, senaste tiden har jag resonerat på annat håll med människor som jag i vanliga fall skulle betrakta som borgerliga. De vill ha lövruskan (Lövin-Löfven-Lööf) för de tror på deras politik, tror att de kan lösa Sveriges problem, rädda klimatet etc.
              Visst är de politiker du nämner alla en del av den lallande massan. Så jag känner ingen svensk med nationell status och pondus samt nykter insikt som skulle kunna dela Röda Havet och leda det svenska folket till räddning.

              • Åke Sundström skriver:

                Men det finns ju ganska många förnuftiga bloggare med frihetliga agendor – även statur och pondus i många fall -som tillsammans kunde bryta upp från sina pulpeter, överge det futila skrivandet och i stället aktivt bekämpa vänsterhydran. I en parlamentarisk diktatur, som ju Sverige bevisligen är, förlorar orden sin kraft, bara handling kan någonting förändra och korrupt. Tredje statsmakten må vara lamslagen, liksom akademierna, men folket är redo. Det är inte där den beramade skon klämmer.

                • Mats Jangdal skriver:

                  Jag förstår att du vill uppmuntra och uppmana mig. Tack!
                  Men jag är lite desillusionerad efter kontakten med verkligheten.

                  • Åke Sundström skriver:

                    Desillusionerad kan väl ingen hederlig person undgå att vara. Gissar att det är trögheten inom de borgerliga partierna du främst tänker på (kanske också KLP).

                    Fast jag ville ju mer glädjas åt de många förnuftiga bloggare som numera dominerar debattscenen. De gör större nytta än man kan tro – trots gammelmediernas försök att förtiga deras existens.

                    Så var säker på att både du, Patrik Engellau och många fler gör avtryck. T o m ”Nisse i Hökarängen” tänker i högre grad själv än makthavarna tycks kunna föreställa sig. Kan SD:s genombrott tolkas annorlunda?

                    Demokratin är m a o inte riktigt död än, ”bara” temporärt satt ur spel. Den går att återinsätta på tronen!

                    • Mats Jangdal skriver:

                      Nej, mer resignerad över att vad jag bedömer som vanligt folk inte är mer kritiska/informerade.

                      Jag har övervägt att sluta skriva, eller åtminstone skriva mycket mindre, för det känns som att bara trampa vatten.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Ett ”återinfört” tjänstemannaansvar ser jag som en (1) viktig beståndsdel i återuppbyggnaden av det sönderfallande systemet som råder.

          Alla goda insiktsfulla krafter behövs för att åstadkomma denna renovering. Om de står att finna till höger eller vänster spelar mindre roll.

          Alternativet är en degeneration av vårt samhällsstyre, som vi värnar som om vore demokratiskt och rättssäkert.

          Alla pianister som spelar falskt skall avträda sin plats i orkestern, till förmån för de som kan hantera instrumenten.

        • Göran skriver:

          Åke! Du kommer aldrig att få din borgerlighet värd namnet. Det enda som kommer att fungera är att bygga samhällen i samhället. Invandrarna gör det. Muslimerna gör det. Nu måste svenskarna också göra det.

    • Åke Sundström skriver:

      Mest beklagligt är att våra borgerliga partier gör sig medskyldiga, genom sin obegripliga tystnad. Jag vidhåller att Ulf Kristensson är nyckelfiguren i det svenska sönderfallet, tillsammans med sitt nygamla bunkergäng. Fast han själv inbillar sig vara oppositionens mest värdefulla röst. Den rollen har överlåtit åt en SD-boss som talar ett tydligare språk i det som varit moderaternas kärnfrågor: nationen och rättsstaten.

      • Göran skriver:

        Ursäkta, men det finns inga borgerliga partier i riksdagen. Det kanske finns några enstaka medlemmar i som är borgerliga, men de kommer aldrig att få någon framträdanden roll. Hur kunde t.ex. moderaterna välja Ulf Kristersson till partiledare? Helt obegripligt.

        • Åke Sundström skriver:

          Som du märkt är vi helt eniga vad gäller den förmente borgaren Kristersson. Och visst borde man skriva ”borgerliga” just på sättet, men i detta forum begriper nog alla att det är så ordet hela tiden bör tolkas, som falsk marknadsföring. Precis som när SAP kallar sig ett ”arbetarparti”, trots att hälften av alla arbetare numera är SD-are och partiets politik i högre grad gynnar de allra rikaste i högre grad än de egna väljarna.

  4. Åke Sundström skriver:

    Mats: Är du inte lite orättvis mot väljarkåren som inte är fullt så lättlurad som nomenklaturan har föreställt sig. Jag föreställde mig att var de politiska partierna – inte minst centern – som du var besviken på, men också professorskåren som, via sitt tigande i alla ömtåliga och därmed viktiga frågor, håller allt ljugande vid liv? Sannerligen inte bara myterna om klimathotet eller om kärnkraftens mirakler (eller tidigare om oljan som skulle ta slut eller om Sveriges fusion mellan socialism och kapitalism som ett nutida lyckokast). Detta intellektuella tomrum är dagens stora utmaning för hederliga debattörer. Tröttande javisst, men nödvändigt att tålmodigt bekämpa – speciellt nu, skulle jag säga, när kulissbyggena börjar rämna och en slutpunkt äntligen går att skönja. Låt oss hoppas att den både komiska och i sak ofattbart Gretahysterin blir den mediala felbedömning som till sist får även Nisse i Hökarängen att säga stopp och belägg. Han som fällt fler regeringar än dagens alltmer trängda Löfven-hybrid.

    • Mats Jangdal skriver:

      Jo, jag ser också greta-farsen som en hjälp för vår argumentation. Den är så dålig att den är som man säger i andra sammanhang, självmarkerande.

Kommentarer är stängda.