Polarisering

Sominstitutets redovisning av väljarnas upplevelse av partiernas position på höger-vänsterskalan tycker jag inte får en tillfredställande förklaring i Forskning och Framsteg. Där menar de att polariseringen hos svenska väljare är låg.

Ur FoF:
Det sägs ofta att vi lever i en polariserad tid. Men vad betyder det exakt? Det är ofta rätt oklart, påpekar Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. 
– Vi lever faktiskt inte i en särskilt polariserad tid, säger han.
Han stödjer sig på bland annat SOM-institutets datamängder och på Valforskningsprogrammets dataserier. Till exempel är partisystemets höger-vänsterpolarisering något högre nu än för 25 år sedan, men skillnaden är rätt marginell (0.49 jämfört med 0,45 på en engradig skala).


Den sammanvägda bilden av partier representerade i riksdag och EU-parlament sedan 1979 ser kanske vid första anblick jämn och ganska oförändrad ut. Det Oscarsson säger är dock att det i mitten är ett gap som ökat med 4 procentenheter. Det som är slående är också att det inte finns någon klar mittposition (40-60) och dessutom att M i hög grad har lämnat högerpositionen och ändå återfinns inget parti till höger om M. Där tror jag väljarna sitter fast i gamla föreställningar om M, med Reinfeldt gick de ännu längre till vänster än vad genomsnittet av väljare förstått.

Undersökningarna verkar vara VALU, så den vänstersväng C och L gjort med jöken har inte kommit med. Att MP från början sökte positionera sig som ett mittenalternativ, men relativt snabbt orienterade sig vänsterut, det noterade välljarna långt innan Reinfeldt och Lööf insett vilken olämplig sängkramat deras väljare anser MP vara.

KDs resa från Alf Svenssons 57 till Ebbas 75 (18), är väl egentligen lika anmärkningsvärd som MPs resa från Gahrton och Goes 50, till Lövin och Fridolins 29 (21).

FoF nämner också polariseringen i USA, som de liknar vid tribalisering och den kan påverka svensk debatt och känsla av polarisering. Jag tror den polariseringen är på väg hit. Då känns det som mitten är ett ingenmansland. De partier som försöker sitta mitt på staketet kommer att vingla och därför tappa väljare. Det ser ut att finnas ett rejält utrymme för högerpolitik i Sverige. Även för politik eller rent av ett parti till höger om M.

Med Klassiskt liberala partiets ståndpunkter om en minskad statsapparat, decentralisering, ett sant kommunalt självstyre, försvarad äganderätt och en uttalat klimathotsskeptisk hållning skulle det kunna vara det nya högerpartiet i riksdagen.

This entry was posted in Aktuella övriga ämnen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

8 Responses to Polarisering

  1. Dandersan says:

    Polariseringen syns väl mest i PK flödet!
    SR/SVT och media tar ofta en ställning och förkastar sen de som har annan åsikt.
    Rasister kallas de som tycker att migration är bekymmersam.
    Förnekare de som inte har fallit helt för klimatstyrnigen via CO2.

    Högt tonläge och svaga argument hör ihop.

    • Stefan Eriksson says:

      SR/SVT är väl Mp med megafon, eller har jag fel där?
      Och mer av den varan är att förvänta så länge Mp sitter med och fördelar presstöd ur statens kassa.
      Förhoppningen står att finna i “upplageökningar” hos “alternativ” media som då möter propagandan med ifrågasättande och klargörande om sakernas tillstånd.

  2. Förvisso finns det utrymme för ett parti till höger om M – tomrummet på högerflanken – i synnerhet till höger om M, är dessutom väldigt stort efter Reinfeldts markanta vänstersväng – den som, precis som du noterar, har fört partiet längre mot mitten än väljarna tycks ha förstått. I dag får man nog anse att SD:s position i figuren ligger klart till höger om M. Trots att SD, precis som en gång nazismen, är ett parti med socialistiska rötter. Vad säger inte det om Alliansens svek mot sina potentiella väljare med en frihetlig/marknadsliberal grundsyn?

    På plussidan står att KD, som diagrammet visar, gjort en rejäl högersväng under Ebbas frimodiga ledning. Trängseln på högerkanten har därmed ökat ett litet snäpp. Det är något svårare i dag än för fem år sedan för nya partier att klara 4-procentsspärren. De tre mer eller mindre libertarianska småpartierna, MED, KLP och KVP (kristna värdepartiet) kan nog bara slå igenom med hjälp av en valkartell, om nu ens det skulle räcka.

    KLP har det bästa partiprogrammet, men tycks vara helt utan ekonomiska muskler och har inte ens förmått göra det absolut nödvändiga: att reducera sitt yviga program (över 100 tättskrivna sidor!) till ett slagkraftigt valmanifest i högst 25 punkter. Innan dess är nog den säkraste vägen för borgerligt sinnade väljare att satsa på att Kristersson inom kort övervinner sin tveksamhet inför den redan i dag fullt möjliga trepartiregeringen M,KD och SD. Viktigt inte minst därför att våra arma land befinner sig i en djupare existentiell och ekonomisk kris än väljarna anar, d v s tillåts veta.

    • Göran says:

      Ja, det är lite lustigt att folk uppfattar SD som något högerparti när det är lika socialistiska som socialdemokraterna allra mist. Men de väljare som lämnar socialdemokraterna för SD har kanske inte uppfattningen att SD skulle vara ett högerparti.

      En röst på någon av partierna i riksdagen kommer aldrig att förändra något. Vill, man rösta, rösta då efter ideologiskt övertygelse. Det är det enda ärliga för en själv.

  3. Varför röstar svenska folket på medborgare de inte tror på?
    Det förhindrar ju det dödssjuka partisystemet. Om dessa politiker är höger eller vänster spelar ju ingen roll. Politiker som talar sanning eller som inte kan beslås med lögner bör ju ha företräde men det är ju tydligen en utopi i Sverige.

    • Behöver den frågan ställas? Alla som röstat på 7-klövern har ju inget val, annat än att kasta bort sina röster på något av de libertarianska småpartierna. Eller på SD, som ju väldigt många, med viss rätt, misstror p g a deras bruna förflutna.

      85 % av väljarna är pragmatiska gråsossar som inser det marknadsekonomiska systemets överlägsenhet. Men inget parti för en politik i denna majoritets smak. Så enkelt är det! Moderaterna gör visserligen anspråk på att instämma, men har i stället under Reinfeldt och Kristersson valt att godkänna dagens usla blandekonomiska s-kompromisser, som ger Sverige ännu en knuff i utförsbacken.

  4. Göran says:

    Vänster-höger-skalan är totalt förlegad. Vi måste börja tänka och tala enbart om ofrihet respektive frihet och konsekvenserna av dem.

    Vi måste ta hänsyn till vilka instinkter vi har som biologiska varelser. Äganderätten är en sådan biologisk instinkt. Alla djur tar och försvarar ägande. Även insekter. Om vi åsidosätter det, då får vi leva i misär.

    • Marknadsekonomin är uttryck för både frihetliga principer och biologiska instinkter. Höger -vänster-skalan (som lika väl, men otympligare, kan kallas frihet-slaveri-skalan) är därför mer aktuell än någonsin. Men behöver nya och ärligare språkrör.

Leave a Reply