Hatet mot konsumtion riktar sig mot produktionen, mot nytta, mot nyttighet. Ni har säkert noterat hatet mot vad de kallar för konsumismen. Vi ska inte längre konsumera något, för det hotar hela världens framtid. Vi hörde det som ett sammansmält budskap mellan marxism och hippiedrömmar runt 1970. Nu hörs det igen.
Dessa personer avskyr tillväxt, de ser det som något ont. De själva har det bra, varför skulle då någon annan vilja få det bättre? Varför kan inte andra nöja sig med status quo? Deras främlingskap inför andra människor är monumentalt. De saknar insikt om det moderna samhällets funktionssätt och tror att deras brist på insikt kan döljas genom att avskaffa moderniteten.
De tror att naturresurser bara förbrukas, inte skapar något. Utan att ge någon annan bestående effekt än förstörd natur. Inte ens påståendet om förstörd natur är sant. Men deras ideologi föreskriver återbruk och återvinning in absurdum. När det kostar för mycket, då måste resurser tas från annat håll. I värsta fall från nyproduktion som kunde använts bättre. Det är inte säkert att REE-metallerna gör bättre nytta (mindre skada i naturen) när de används i vindkraftverk och elbilar, än om vi istället fortsätter köra bil på bensin och diesel.
För dem är vägens idé okänd. De tror, påstår att det är vetenskapligt bevisat, att bättre vägar skapar mer trafik. Trafik som är av ondo. De förstår inte att trafiken på en väg är en marknadsrespons på en efterfrågan. När vägen var för dålig eller obefintlig, var också priset för trafiken för högt, den uteblev. Vägen möjliggör trafik, men vägen i sig skapar inga transporter, ingen trafik.
En höghastighetsjärnväg kan vara hur fin som helst, men finns det inga resenärer som efterfrågar den så går den tom och med brakförlust. Finns inte efterfrågan kan den inte skapas. Vad som primärt utgör efterfrågan är viljan till handel och umgänge människor emellan. Handel och umgänge skapar idéer, utväxlar idéer. Det är fruktbart, ger produktion som konsumeras och därur välstånd.
De som vill stoppa allt detta verkar hysa en aversion mot personligt ansvar och fäbless för kollektiv bestraffning. ”Om inte jag, så ingen annan!” Jantelagen på steroider.
De har helt missat att tillväxt och konsumtion ger den avkastning som gör att våra pensioner ökar i värde över tid.
Jag varför ska vi krångla med jordbruk och djurhållning? Allt finns ju redan på hyllorna hos ICA och Coop? Pengar att handla för får vi ju av Staten!
Jag tror du har en viktig poäng i vad säger här.
Pengar är inte längre en knapp resurs som man måste arbeta ihop.
Därför kan det vara nära till hands att tro att alla andra resurser är något man inte behöver arbeta för att skapa.
Hur ser för övrigt dagens vänster ut nu för tiden?
Jo de som syns och hörs är de som vuxit upp i medelklassfamiljer som har nosring, märkliga färger på håret, ultrafeminister, många gånger veganer, som aldrig haft ett jobb och som hatar såna som äger företag. De orkar demonstrera, skriva långa inlägg på nätet och slåss mot nazister, men klarar märkligt nog inte av att söka jobb. Lever på bidrag, är otroligt lättkränkta och bär alltid en välstickad offerkofta.
Så vad de kanske egentligen handlar om är att dagens vänster är rädda för är att vanliga arbetare och lantbrukare genomskådar de för vad de är.
Nämligen bortskämda parasiter som lever på att skrämmas och exploatera vettiga människors moraliska kompass att hjälpa andra.
Bra, bra!
En 3-MW:s vindkraftverk med permanentmagnet generator (PMG) består bl.a. av:
– 335 ton stål
– 4,7 ton koppar
– 1 200 ton betong (cement och ballastmaterial)
– 3 ton aluminium.
– 2 ton ”rare earth elements” (REE).
– zinc
– molybden
Det där är nog uppgifter från landbaserat vindkraftverk. Fundamentet verkar litet i förhållande till mängden stål. Det kan vara ett utbrett fundament med mycket armering.
Ett verk med 110-120 m diameter och 90-100 m navhöjd.
335 ton stål x 2,4 = 805 ton CO2
4,7 ton Cu x 3 = 15 ton CO2
1200 ton betong = 500 kbm x 0,4 = 200 ton CO2
3 ton aluminium x 11 = 35 ton CO2
2 ton jordartsmetaller x 20 = 40 ton CO2
Övriga metaller = 45 ton CO2 (Gissning då jag saknar uppgifter)
Glasfiberarmerad komposit (vingar) 100 ton CO2 (om nytillverkat glas används för glasfiber)
Det här blev 1240 ton CO2-utsläpp.
Till det kommer CO2-utsläpp från byggmaskiner transporter o d. 160 ton CO2 motsvarar 60 kbm diesel.
Totalt blir det 1400 ton CO2-utsläpp.
Om verken producerar 8 GWh/år i 25 år = 200 GWh
1400 ton = 1400 miljoner gram
200 GWh = 200 mIljoner kWh
1400/200 = 7 g/kWh.
SLUTSATS
CO2-utsläppen ligger på c:a 7 g/kWh för ett sådant vindkraftverk.
Tragedin är ju att socialisterna fördrivit och fördriver medborgare från landsbygden med alla tillgängliga knep och lögner för att ekonomiskt tvinga dem att bo i betong ghetton typ Gårdsjön, Rosengård, Tensta m.fl. (svenskar såväl som invandrare från främmande land)
Inte undra på att dessa arma människor gör uppror mot allt och alla med hjälp av utportionerade allmosor från utplundrade skattepengar. Socialistmedia gör ju allt vad de kan för att slänga bränsle på brasan i stället för att berätta sanningen och komma med konstruktiva lösningar.
God Jul och tack till Mats och alla duktiga ”kommentatorer” för att ni finns!
Gott Nytt År på FRIHETSPORTALEN.
Granskade med häpnad Anders Rydéns länk igår:
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/lan-for-lan-10-fakta-om-kor-1867-2014/
Vi var i Värmland i stora slängar lika många invånare år 1920 som idag, men hade fem gånger så många kor!
http://www.regionfakta.com/varmlands-lan/befolkning-och-hushall/befolkning/befolkningsutveckling-1805-2005/
Vad användes djuen till? Konsumerade vi verkligen fem gånger mer kött, och använde mycket mer mjölk? Fanns det bete till alla dessa djur? Detta är högintressant statistik med tanke på dagens ökande metabola sjuklighet, övervikt och hjärndöda klimatdebatt.
1920 fanns det i Värmland nästan garanterat endast kor av mjölkras, de ger mindre kött än köttraserna. de gav dessutom mycket mindre mjölk per ko. Thomas kanske vet, men gissningsvis 2000-3000 kg mjölk per år och ko, mot 8000-10000 kg idag.
Ändå lär konsumtionen av kött och mjölkprodukter varit större då än idag, möjligen med undantag av ost om jag förstått rätt.
Nu var ju djuren inte lika stora och det producerades inte lika mycket mjölk per ko.
Dessutom var vi då självförsörjande på kött och mejeriprodukter.
Kalvarna slaktades oftast när man skulle stalla in djuren inför vintern.
Detta gör att varje enskilt djur gav mindre avkastning.
Men å andra sidan åt vi mer inälvor och talg då.
Men jag tror att 50% mer mejeriprodukter och kött runt 1920 låter rimligt.
Vincent Benard skrev en artikel i franska Contrepoints på samma tema som Mats inlägg. Artikeln, ”Med rädslan som vapen”, finns i min översättning på Klimatupplysningen. Den är väl värd att läsas, naturligtvis i originalversion av de som kan franska.
https://www.klimatupplysningen.se/2018/07/01/med-radslan-som-vapen/
Franska nyheter är uselt redovisade i svenska media. Contrepoints är en av de intressantaste franska bloggarna med ett marknadsekonomiskt synsätt. Artiklarna är av politisk karaktär och skrivs av många olika författare. Varje vecka finns flera artiklar om klimatpolitik och om andra gröna galenskaper. Idag kan vi läsa en om Greta Thunberg och en om Frankrikes elproduktion.
https://www.contrepoints.org/