Köttmöte aväts i Malmö

Det är tänkt att hållas ett möte med seminarium i Malmö 14-15 augusti 2020 för de människor som vill försvara rätten att äta kött. Fundamentalister av olika gröna och röda slag vill tvinga andra att minska köttkonsumtionen. För att rädda klimatet, för att minska sjukvårdskostnaderna eller något annat. Det gäller inte bara Sverige, veganismens totalitära människosyn plågar hela västvärlden.


Tydligen finns det människor som är beredda att riskera sitt rykte och sin egen bekvämlighet för att hävda sin rätt. Bra gjort! Hoppas uppslutningen blir stor och mediabevakningen omfattande och rättvis.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

30 svar på Köttmöte aväts i Malmö

  1. Niklas skriver:

    Låt mig citera doktor Charles Clark, författare till boken Hälsorevolution! -för män som vill leva längre och bättre.
    “Kött är nyttigt. Punkt!”

  2. Jan Andersson skriver:

    En fråga till alla kunniga livsmedelsproducenter (bönder): är det möjligt att långsiktigt bedriva ekologiskt jordbruk utan betesdjur? Hur säkrar man återförandet av essentiella mineraler och spårämnen till jordarna och grödan?

    Ekshärad i Klarälvdalen har haft ovanligt många gårdar ovanligt lång tid tillbaka i historien. Ekshäringar var respekterade arbetare kända för sin styrka och sega vilja. Men Ekshärad drabbades också ofta svårt av häftiga och omfattande översvämningar när Klarälven överfylldes av smältvatten från de norska fjällen under vårfloden. År 1916 flöt ängslador ända till Karlstad, som också vattenfylldes ända till Stora torget. Nu regleras vattennivån ganska effektivt av Höljesdammen. Innebär det att Ekshärad numera går miste om ett väsentligt näringstillskott till jordarna av mineraler och annat som hade behövts i ett ekologiskt kretslopp?

    • Lars Mellblom skriver:

      Jan Andersson, ekologiska bönder klarar inte ens skörden med tillgång till stallgödsel, när årsmånen är dålig. Ekologiskt jordbruk är lika intermittent som vindkraft.

      Titta på fotona från Normandie och läs bildtexten. Klicka på fotot för att få storbild och observera mätstickan. Samma ekobonde som odlar majsen på bilderna sådde i år foderärtor på ett 10 ha stort fält. Det blev ingen skörd. Bonden plöjde ner elendet.

      https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=379373

    • Mats Jangdal skriver:

      Ja du, vad som är uthålligt kan diskuteras i det oändliga, för den som är uthållig.
      Det kan gå att odla ekologiskt TM, men det kräver alltid tillförsel av något, näring, gröngödsling, arbete etc. Resultat blir ofta osäkert.
      Det kan bli osäkert även med konventionell odling.

      Angående X-här. Frågan är om det fanns tillräckligt med näring uppströms Klarälva för att den skulle föra med sig något som gav en gödlsingseffekt?
      Längs de klassiska floderna Nilen, Eufrat-Tigris, Ganges, Mississippi mfl. är det låglänt långa sträckor och mycket lös jord som kan flyttas. Tycker det är mest sten uppströms X-här.

      Viktigt förr var ju att näringen från folket på gården hamnade på samma dyngstad som kräkas. = mycket små förluster. Så är det inte idag.

      EDIT: Har rättat till Osäkert även för ekologiskt.

      • Jan Andersson skriver:

        När de unga eko-veganerna vill förbjuda kött och djurhållning så snackar de alltså i nattmössan? Kommer de att förbjuda vattentoaletter också?

        X-häringarna lär vara nedvandrade norrifrån och nära släkt med älvdalingar (Älvdalen vid Österdalälven) samt jämtlänningar. Om man hade en tidsmaskin och tio friresor tur (och retur!) till förgången tid skulle jag gärna åka tillbaka och fråga dem varifrån de kom från början och varför de sökte sig neråt efter Klarälven. Mest för att de en gång utgjorde de mest gedigna förfäderna i både min och främst min frus släkt. Att fylla 100 år under 1700-talet var inte fy skam.

        En annan drömresa vore till senaten i Rom år 64 BC och höra Ciceros sista tal till Catilina.

        Vart skulle ni andra vilja åka?

        Gud Jul förresten till alla på denna bästa blogg av alla, och låt oss oförtröttligt sträva mot att förnuftiga, erfarna och framsynta politiker skall återkomma till svensk politik snart.

    • Anders Rydén skriver:

      Ett ganska förenklat svar.
      Det går inte att långsiktigt driva jordbruk utan djur.
      Det är som Mats sa att det gäller att cirkulera mineraler och näringsämnen.
      Djuren är avgörande i det arbetet.

      Sen har vi mykorrizhan som är enormt viktig för tillgång av mineraler, bygga upp en mullhalt och hålla kvar vatten.
      Mull är till största delen kol som har bundits från atmosfären, för övrigt.

      Jag bifogar en länk på historiska siffror på antalet kor här i Sverige.
      Så ni får en liten fingervisning på vad som var ryggraden i vårt historiska EKO jordbruk.
      Det var nämligen korna som försåg odlingarna med gödningsämmnen.

      https://jordbruketisiffror.wordpress.com/lan-for-lan-10-fakta-om-kor-1867-2014/

  3. Anders Rydén skriver:

    Jag ser att en av talarna är Joel Salatin.
    Det är en person som helt har ändrat min inställning till jordbruk.
    Han representerar troligen den värsta mardrömmen för veganer, fundamentalister av både den röda och gröna sorten, och gör detta framgångsrikt.
    Tar ni upp honom som exempel på ett vegoforum blir ni ganska omgående blockerade där.
    Han kallar sig själv för “a christian libertarian environmentalist capitalist lunatic.”

    Polyface farm heter gården där nu fyra generationer Salatin arbetar.
    http://www.polyfacefarms.com/principles/

    • Lars Mellblom skriver:

      Anders Ryden, Salatins gård har 550 tunnland mark varav 100 odlas. Det är ungefär samma proportioner som under tiden “äng är åkers moder”,fem delar äng och en del åker. I min hemkommun, som är helt rural, är alla marker långt mindre än så.

      Hur tillämpar man Salatins metod i en tätbefolkad europeisk kontext,där jordbruksmark kostar 80 000-200 000 kr/ ha och hur påverkas konsumentpriserna därav? Det är gott och väl att agera på en nischmarknad, men hur fungerar konceptet i en uppskalad version? Hur många Polyfacegårdar måste till runt t.ex Paris för att försörja staden? Ska stadsborna åka ut till gårdarna för sina matinköp för att undvika mellanhänder? Eller ska 10 000 tals småbönder transportera sina grödor och slaktadedjur till Rungis? Hur organiserar man dessa småskaliga transporterna för 10 milj personer?

      Här några bilder på ängar som brukats på samma sätt sedan den Galloromanska tiden, d.v.s höskörd strax efter midsomma varefter bete tills slutet av november. Som synes på fotona “Äng/betesmark 1-3”, indikerar floran att jorden är starkt näringsfattig. I själva verket innehåller jorden där mindre humus än åkern bredvid, som plogades upp för första gången på 1960-talet.

      https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=377778

      • Anders Rydén skriver:

        Jag håller med om att han har ett väldigt nischat jordbruk.
        Men det finns fler Gabe Brown till exempel.
        https://brownsranch.us/

        Sen vet jag inte om konventionellt västerländskt jordbruk är så särskilt hållbart.
        När runt 5% av lantbrukarna är under 40 år och över 60% är äldre än 60 i väst.
        Jag kan lika gärna fråga dig hur tillämpar man konventionella metoder i en tätbefolkad europeisk kontext,där jordbruksmark kostar 80 000-200 000 kr/ ha och hur påverkas konsumentpriserna därav?

        Svaret vet vi ju egentligen redan.

        • Lars Mellblom skriver:

          Anders, det i särklass största problemet med europeiskt jordbruk är att det är genomreglerat eller snarare förstatligat i allt utom det formella ägandet av jord och byggnader.

          Jo, skillnaden mellan konventionellt och ekologiskt jordbruk är att i stället för att 5/6 av ytan används till att göda 1/6 kan hela ytan brukas med hjälp av konstgödsel och ge högre avkastning tack vare den och växtskyddsmedel. Se t.ex fotona “Fodersäd 1-3” vad som händer om man missar besprutning mot svamp och bredbladiga ogräs.
          https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=377778

          • Anders Rydén skriver:

            Jag är helt överrens med dig att det är regleringar och jordbruksstöden som är de största problemen.
            Stöden likriktar jordbruket eftersom all verksamhet som inte är stödberättigat blir relativt sett dyrare.

            Ja nu vet inte jag var du har ditt jordbruk.
            Men här i södra Småland kan man knappast odla spannmål överallt.
            Jag är kanske lite hemmablind, men jag är mer intresserad av uppfödning än jag är av odling.
            Det kan ha att göra med att jag inte har turen att bo på den 1/6 del av marken i vårt land där det går att odla intensivt.

            • Lars Mellblom skriver:

              Jag är byggnadssnickare till yrket, men äger en del land som jag så sakta omvandlar till en god biotop för vilda djur. Mina intressen är jakt och djurfotografering. Gården jag bor i, med betesmarker runt om, ligger i det normandiska “bocage”, ursprungligen ett utpräglat beteslandskap med otaliga upphöjda häckar. Googla bilder “bocage normandy”, så ser du hur det ser ut. Två av mina grannar är ekologiska mjölkbönder. Normandie har stor mejeriproduktion.
              https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/377778/3687330.htm

              Jorden har brukas för bete på samma sätt sedan den Gallo-Romanska tiden just därför för att jorden inte duger till något annat,om inte moderna jordbruksmetoder används. Staten och EU har tills helt nyligen uppmuntrat till borttagandet av häckarna och plöjning av betesmarkerna. Anledningen till att plöjning fungerar dåligt är att jorden endast är 15-25 cm tjock. Därunder ligger lerskiffer. Denna är hård som sten. Effekten blir att jorden är vattendränkt under vintern och hård som betong juli-september.

              Med moderna metoder går det få acceptabla skördar även här, men inte med ekologiskt jordbruk.

              • Anders Rydén skriver:

                På din beskrivning av marken är det troligen knappast lönt att odla spannmål där.
                Det verkar snarare var mark som är mer lämpad för “mjölk och honung”

                Ett tips är att läsa på lite mer om vad Joel Salatin gör på sin gård och varför.
                Han har kunnat dubbla antalet kor på sin mark samtidigt som han har byggt upp mullhalten.
                Andra pionjärer som jobbar på samma sätt är Gabe Brown och Alan Savory.
                André Voisin var en fransman som gjorde något liknande.

                Om bönderna där du är hade planerat betet på samma sätt så tror jag de också skulle kunna dubbla sina besättningar.

  4. Jan Andersson skriver:

    Hertig Karl, Karl IX (1550-1611) som bland annat grundade Karlstad var mycket aktiv när det gällde att få igång nya möjliga verksamheter på flera ställen i Sverige. Han grundade bland annat Skultuna mässingsbruk 1607 och fick igång timmerexport från Värmland via Göreborg. Han tyckte också att värmlänningarna låg efter grannlandskapen när det gällde järnhanteringen och byggde därför två? mönstersmedjor där i början av 1600-talet för att helt enkelt visa hur man gjorde när man smidde järn. En av dessa smedjor låg i Kristinehamnstrakten, och det var högeffektiv industripolitik; så småningom blev i stället Värmland det landskap som exporterade mest järn.

    Det intressanta är att som statlig kunglig mönstersmedja så förde man också bok över hushållets in- och utgifter, djurhållning och jordbruksproduktion. Man odlade spannmål, men bara till djurfoder. Människorna åt kött.

    https://varmlandskindustrihistoria.wordpress.com/2018/09/20/brukspolitik-under-1600-talet/

    • Mats Jangdal skriver:

      Spannmål var ju inte vanlig människomat i Sveriges skogsbygder. Nere på slätta kanske de kunde odla lite brödvete. Men det var för dyrt att frakta norrut i mängder.
      Lite knäckebröd på råg, blanda kornmjöl med potatis till palt. För potatis var den dominerande växten, att ta plats efter rovor och kålrötter.

      • Rikard skriver:

        Hej.

        Gråärtor!

        Testade att odla det i somras och hej vad bra det växte!

        Ingen matjord, ingen gödning utan en bädd av ris, bark och småkvistar täckta med en dm sandjord och multnade löv/gräs. Ur det blev plantorna ca 2 meter höga, och 2 kvm gav mer än en liter ärtor (dessutom planterade försent och i för skuggigt läge).

        Nästa sommar skall vi se hur det blir med bättre förutsättningar. Har sparat ärtor att så om, och den lilla skörden det blev, blir mjöl. Blandas med råg- eller kornmjöl, och ger ett bröd man står sig hela dagen på!

        Tips:

        [https://www.runabergsfroer.se/]

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        • Lars Mellblom skriver:

          Hur tillämpar man din odlingsmetod på ett 10 ha fält som odlas år efter år?

          • Anders Rydén skriver:

            Självklart går det inte att täckodla 10ha.

            Men som väl är behöver jag inte täckodla 10 ha för att försörja mig och min familj med tillräckligt med grönsaker.
            Ibland är det faktist viktigare att odla en trygghet för sin familj än att behöva odla så effektivt som möjligt.

          • Rikard skriver:

            Hej.

            Enkelt: inte.

            Jag odlar för husbehov med ambitionen att stegvis bli självförsörjande på rotfrukter och tåligare grönsaker (jag har ett rum i huset som skall bli “gröna rummet” med paprika, tomat och lite känsligare plantor som kryddor och så).

            Vet inte om du trodde att jag menade att det jag beskrev ovan var en rekommendation för storskaligt jordbruk? Då läste du som en viss bockfotsförsedd en läser bibeln.

            Kamratliga hälsningar,
            Rikard, fd lärare

            • Lars Mellblom skriver:

              Rikard, faktiskt misstänkte jag halvt om halvt att det var ett tips om hur man kan odla ekologiskt. Du kommenterar ofta och på olika platser, men jag kan inte minnas att du sagt något om jordbruk. Det finns många skribenter som tänker ungefär som du och jag eller Mats, men likväl tror fullt och fast på ett totalt ekologiskt jordbruk. Ta det nu för allt i världen inte personligt och inte någon annan här heller.

              God Jul!

      • Lars Mellblom skriver:

        Nja, korn och råg var väl en basföda i mellersta och norra Sverige under Lilla Istiden de år frosten inte förstörde grödan. Potatisen kom långt senare. För svedjefinnarna som kom till Värmland under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet var korn eller råg grödan som först odlades efter svedje brännandet. Därefter fungerade svedjan som betesmark några år, innan skog tog över.

        • Mats Jangdal skriver:

          Jo, potatisen kom senare och efterträdde då rovor och kålrötter. Var jag otydlig med det?

          • Lars Mellblom skriver:

            Mats kl 20:53

            Ja, lite otydlig, inte för oss, men för eventuella besökande stabor.

            Jag kommenterar inte om (ekologiskt) jordbruk därför att jag är speciellt intresserad av ämnet, utan därför att jag skräms på samma sätt som jag fruktar klimatalarmismen. Vi är nu i frågan av ekologiskt jordbruk där klimatalarmismen var för sisådär 30 år sedan. Jag skräms därför att jag runt min gård ser med egna ögon den enorma skillnaden i avkastning mellan eko-och traditionellt jordbruk och att det vissa år inte blir någon skörd alls på ekojordarna. Tänk hela EU under påtvingat ekojordbruk på samma sätt som ett fossilfritt EU.

            Det finns massor av koncept hur man framgångsrikt driver ekogröder och djurhållning, men titta på de faktiska resultaten. Likheten mellan klimatmodellerna versus avläst klimat är slående.

  5. Mats Jangdal skriver:

    Spännande koncept! Skulle säkert funka här i Skåne. Men vintern får inte bli för lång och hård, tror jag.
    Shennandoa valley är väldigt bördig vad jag förstår. Har inte varit just där, men i Virginia i månadsskiftet maj/juni, det var mycket varmt och allt verkade blomma och grönska på ett sätt som jag inte sett i Sverige.

    • Anders Rydén skriver:

      Det skulle nog fungera i hela landet med vissa modifieringar förstås.
      Mandelmann är nog det närmsta vi har här i landet.
      Sen finns fjällbete och ytterligare några gårdar som driver något liknande.

      Själv exprimenterar jag att ha djuren i skogsbete.
      Målet är att de ska hjälpa till med röjning och gödsling i skogen.
      Det ser redan faktiskt ganska lovande ut.
      Man kanske till och med kan ha ett lönsamt lövskkgsbruk?

  6. Göran skriver:

    Veganmat är inte nyttigt. Det är bra en myt. Veganmat innehåller inte den näring som en människa behöver. Eftersom veganmat är näringsfattig så måste veganer ta en massa kosttillskott.

    Pillerindustrin släpper ut 10 % av jordens koldioxid. Ska vi alla bli veganer lär de utsläppen öka och bli minst det dubbla.

    Växtjordbruket dödar fler djur än köttbruket. En djur som ska bli kött lever länge i snitt än ett vilt djur.

    Det mesta av Jordens marker duger inte till växtjordbruk, men duger utmärkt för betande djur.

    Vill vi minska på sjukvårdskostnaderna då är det 4 saker vi ska undvika: 1) socker, 2) spannmål, 3) vegetabiliska oljor, och 4) processad mat. De flesta veganer och vegetarianer konsumerar stora mängder av dessa 4 punkter.

    Vill man vara frisk, då ska man äta kött och speciellt nötkött. Det finns ingen vetenskaplig forskning som visar att kött skulle vara dåligt. Många veganer blir väldigt sjuka och blir friska när de börjar äta kött igen. Konstigt, eller hur?

    Alls växer skyddar sig mot att bli uppätna genom att producera ämnen som ska skada den som vill äta dem.

    • Anders Rydén skriver:

      4) processas mat.
      Han ni nånsin frågat er varför så många vill klumpa ihop kött och processad mat?
      Är inte detta ett exempel på guilt by association?
      Det är som om man sa att socker och, något man har processat från socker, är skadligt.
      Alkohol till exempel.

Kommentarer inaktiverade.