Elvärme – hur mycket och varför

Dagens gästskribent är Åke Sundström

Stefan Eriksson skriver: 2019-12-12 kl. 20:20
Jag är inte “smart” nog att av denna statistik lista ut konsumtionen av direktverkande elvärme.
Men mycket statistik är det!
Där jag har tittat är:
SCB.se
El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2016
sidan 26
7A del 2
Fördelning av elanvändning på användargrupper, GWh.
Jag är inte på det klara med uppdelningen i grupper och dess innebörd, jag tror faktiskt att specifikt elanvändning för direktverkande el , där saknas relevant statistik.
Vilket iofs är ganska uppseendeväckande i tider för en högljudd debatt om i synnerhet vår konsumtion av el, och hur den framgent skall produceras.

Stefan ställde denna fråga i sluttampen av kärnkraftstråden den 12:e december, som jag då missade besvara. Det går inte att skriva mer i den tråden, men kommer svar som ett kort inlägg: 

Stefan har rätt i att elvärmens exakta roll inte går att utläsa ur SCB:s statistik. Men man hamnar ganska rätt genom summera elförbrukningen i villor med stor användning (21 TWh)  med en skattning av elvärmen i övriga sektorer och man hamnar då intervallet 30-35 TWh, inräknat andelen av nätförlusterna (6 procent). Alltså cirka 25 procent av den totala inhemska förbrukningen. 

Viktigare är dock att denna nivå är högst onormal, ett resultat av överinvesteringen i svensk kärnkraft. Den som tvingade fram en “elrea” för att dölja det fatala misstaget att bygga 12 reaktorer, när max en eller kanske ett par reaktorer hade varit samhällsekonomiskt motiverat. Skillnaden mellan det normala, kostnadstäckande, elpriset och det faktiska, politiskt dikterade, priset framgår av detta diagram (ur skriften Kärnkraften har gjort Sverige fattigare): 

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

22 svar på Elvärme – hur mycket och varför

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Jag har besökt Barsebäcks verket tre gånger under verkets produktionstid.
    Vid varje tillfälle har jag frågat guiden eller platschefen, hur stor är produktions kostnaden för en KWh el som levereras från Barsebäck.
    Varje gång har siffran pendlat mellan 11 och 13 öre/KWh.
    Berätta för oss Åke hur det ligger till.

    • Åke Sundström skriver:

      Enkelt, som han sa, dr Watson. Elbolagen och politikerna tricksar ofta genom att bara berätta om den RÖRLIGA kostnaden och strunta i den största komponenten, de FASTA kostnaderna i form av räntor och korrekt beräknade avskrivningar (på ÅTERanskaffningsvärdet, inte det bokförda värdet).

      Ett annat, mindre, knep är att aldrig inkludera kostnaden för överföringen på elnätet (ca 10 öre enbart för stamnätet och sammanlagt minst det dubbla).

      Vad din guide berättade om var enbart den rörliga kostnaden i själva reaktorn. Det är så lögnens slipstenar dras.

      Märk också att min figur avsåg 2000 års prisläge – mitt fokus var att illustrera relationen mellan faktiska och korrekta elpriser över en länger period. D v s den “elrea” som förklarar att elförbrukningen i dag ligger långt över den normala och kommer att sjunka i takt med att elpriset höjs/normaliseras och närmar sig den faktiska kostnaden i NYA kraftverk, som också är det NORMALA priset – i intervallet 70-80 öre, fritt köpande elverk.

      Dessförinnan går inga nyinvesteringar att rättfärdiga. Räkna med det tar bortåt en kvarts sekel innan den jämviktspunkten är nådd. Så mycket för Kristerssons tal – mot bättre vetande – om behovet av mer kärnkraft.

  2. Stefan Eriksson skriver:

    Det uppstod ett skifte i medvetandet om olika energislag bland allmänheten i samband med Suezkrisen. Med ransonering av bränsle och allt.
    ( Vi ser väl en del likheter med dagslägets “krisdebatt”, om än inte av samma skäl)

    Nyproduktion av enfamiljshus kom i ett slag att ändra konstruktion, där vattenburna värmesystem, rökstock, pannrum, lagringsutrymmen, fick “stryka på foten”, ivrigt påhejat av stat och regering, i form av subventioner för installerad direktverkande el.

    Fossila bränslen med högt svavelinnehåll som i praktiken förbrändes utan rening av rökgaser ledde också till en hög grad av “försurning” av vatten och landskap i södra och framförallt västra Sverige.

    Detta sammantaget ledde till en hög acceptans för utbyggnaden av KK.

    Sedan inträffade de första mer komplicerade haverierna på Three mile iland, där faktiskt acceptansen i slag avtog, med tanke på den komplicerade teknologin, och tilltron om vi öht. kunde bemästra denna.

    Dåtidens regering hade folkets stöd för att investera stort i kärnkraften.

    Så,,, att vid denna tidsepok ökade konsumtionen ganska dramatiskt till följd av all installerad direktvärmande el, därom råder knappast tvivel.

    Synd bara att statistiken ej tydligare visar på det verkliga utfallet av förd politik, med tanke på att röster höjs för att med lag förbjuda denna tekniska lösning av uppvärmning.

    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elanvandning-utveckling/

    • Åke Sundström skriver:

      Förbud är förstås lika dåraktigt som subventioner. men dårar finns det ständigt gott om – om än ofta i högre grad opportunister än okunniga.

      Man kan sammanfatta dagsläget med utgångspunkt från grundprincipen:

      Pris = marginalkostnad=marginalnytta

      Normalt: ca 75 öre per kWh – att jämföra med dagspriset på stamnätet ca 25 öre per kWh . Ett Ginungagap!

      Och inga protester från kk-vännen Göran? Men givetvis helt tyst också från de verkliga storskojarna och kärnkraftskramarna, bl a med den tidigare så hedervärde “heliga-ko-slaktaren” Nils Lundgren som en av huvudfigurerna.

  3. Stefan Eriksson skriver:

    Här finns lite att “borra i” för den vetgirige. T.o.m. elvärme som egen del i presentationer.
    Ändock en sammanfattning- förhållandevis översiktlig.
    http://www.nepp.se/etapp1/pdf/20_resultat_elanv.pdf

    • Åke Sundström skriver:

      Relativt sansad rapport – men den är, liksom så gott som alla statliga utredningar, en så kallad “second-best”-analys. Den bygger på den solklart felaktiga premissen att vi har ett konkurrensneutralt energiskattesystem. Därför saknar den vetenskaplig relevans och prognoserna för 2030 och 2040 ligger minst 15-20 TWh för högt. Helt värdelös, med andra ord, men snyggt paketerad.

  4. Jan Suhr skriver:

    Som en jämförelse, vad kostar el från ett vattenkraftverk. De stora dammarna lär kostat en del att bygga och ovanpå detta de stora markområden som förstörts.

    Att man ute i världen bygger kolkraftverk för att de är billiga att bygga borde som ren ekonomisk jämförelse vara intressant.

    En aspekt med svensk kärnkraft var att från början få fram plutonium för en svensk atombomb. Man byggde Marvikenreaktorn med detta som en biprodukt.

    Här finns en del intressant om svensk kärnkraft från en som var med.
    http://www.wikdahl.se/Publikationer.htm

  5. Åke Sundström skriver:

    Som du helt riktig antyder, Jan, så är inte heller vattenkraften så billig som “alla” påstår – – och inte heller på något sätt avgörande bidrar till vårt välstånd, eftersom vattenkraften prismässigt (via priset på fallrätter) anpassar sig till den prisledande kolkraften. Pengarna för fallrätterna har för övrigt varit struntsummor jämfört med värdet av det förlorade laxfisket (och uteblivna turistinkomster från främst världsunika Harsprånget.

    Sant också av man “ute i världen” bygger kolkraftverk som ingalunda är märkbart dyrare än svensk vattenkraft. Och oftast lokalt är att föredra framför kärnkraft, eftersom tekniken är enklare och råvaran, kolet, är billigare än i Europa.

    Men hos Wikdahl har man ingenting att hämta. Som ett ledande språkrör för reaktorprogrammet, skulle han nog aldrig tillstå att kärnkraften har varit – och fortfarande är – rejält subventionerad, via bl a straffskatten på koldioxid.

  6. Åke Sundström skriver:

    Är vi eniga, Stefan m fl, om att NEPP-rapporten är värdelös, eftersom den bygger på premissen att klimathotet är på riktigt och att dagens straffskatter på kol och olja är välmotiverade? Mats inser förstås hur galet detta är, men tycker inte att han behöver upprepa sig, Men kanske dags dock att påminna om din egen korrekta grundbult, annars är risken att en och annat börjar tro att du bytt fot?

    • Stefan Eriksson skriver:

      Rapporten innehåller ej något scenario (annat än i bisatser) om den politiska situationen i en framtid. Men värdelös är kanske ett hårt omdöme, då denna rapport mycket väl kan utgöra en del i det underlag som (vi får hoppas) politiker i en framtid, använder för att fatta väl avvägda beslut.
      Finns där något politiskt alternativ idag som förordar en i realiteten helt “neutral” beskattning av olika energibärare?
      Jag vet inget sådant alternativ, men bra vore det, och förmodligen har Ni helt rätt där Åke.

      Det höjs redan nu röster om hur bilismen skall beskattas framgent i ett tänkt bortfall av skatten på bensin och diesel.

      Det finns absolut plats för ett politiskt alternativ som om möjligt klarar att stävja den utvecklingen.

      • Åke Sundström skriver:

        Hårt omdöme? Inte alls, en analys vars slutsatser står och faller med en politisk premiss – fortsatt klimatnoja och orättfärdiga straffskatter på fossila bränslen – ger ingen OBJEKTIV vägledning. Men, som jag skrev, det var en relativt sansad text, utan de värsta överdrifterna, de som florerar i “vanliga” politiska texter.

  7. Åke Sundström skriver:

    Figuren ger också, uppräknad till dagens prisläge, en vägledning om vem som har rätt när det Ringhals 2, Vattenfall eller Ulf Kristersson – han som i högst antiliberal anda vill att riksdagen skall ingripa och förhindra nedläggningen.

    I dag är det temperaturkorrigerade,elpriset (på stamnätet) cirka 30 öre (fast ca 25 öre denna supervarma vinter). Det betyder att marginalkostnaden i Ringhals 2, rörliga kostnader plus kostnaden för den dyra renovering som skulle krävas för fortsatt drift, inte får överstiga ca 30 öre. Det är ett villkor som inte går att infria. Vattenfall har med stor säkerhet räknat rätt, Kristersson är ute och fiskar i grumliga vatten.

    Jag välkomnar förstås frånvaron av invändningar, En bredare samsyn verkar vara på väg i detta forum. Utmärkt så fall, om än sent.

  8. Åke Sundström skriver:

    Fråga till Mats. Är KLP på väg att bli det alternativ som Stefan – och givetvis även jag – efterlyser?

    • Mats Jangdal skriver:

      Ja, det tror jag. Om man kan vänta tills vi blivit tillräckligt kända och får tillräckligt med röster.
      Just nu pågår diskussion om hur man ska kunna behålla den frihetliga linjen vid en ökning. Att undvika lallande liberaler och välfärdssurfare.

      • Åke Sundström skriver:

        Så bra. Men är det inte lite väl tidigt att börja grubbla över vad som händer om dagens röstspillra plötsligt växer sig till ett 4-procentsparti? Just för att undvika den fällan vore det angeläget med ett mer konkret valmanifest som komplement till dagens alltför mångordiga och oprecisa partiprogram.

        • Mats Jangdal skriver:

          Vi har ju sett hur både Ny D och Piratpartiet, snabbt eroderade när det började finnas avlönade poster och röstetal i valda församlingar att slåss om.
          Nytt partiprogram kommer, vet inte när.

  9. Åke Sundström skriver:

    Hälsa polarna att det är ett kort och slagkraftigt valmanifest ni behöver, partiprogram är det bara enstaka nördar som orkar plöja igenom.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Vad gäller uppbörd av energiskatt (i all dess skepnad) å ena sidan, och subventionering av olika energislag å andra sidan, finns knappast möjlighet för “Nisse i Hökarängen” med en rimlig insats att hålla sig informerad om vilka förutsättningar som gäller.
      Därtill har “systemen” med politiska styrmedel antaget proportioner som ej bidrar till transparens och förståelse.
      Det borde gå att med enkel grafik synliggöra skatter/subventioner för olika kraftslag.
      och utifrån denna förenklade presentation bilda sig själv en uppfattning om vad man vill.

      Och då kanske få andra att få insikt om “spelreglerna” och därefter kunna komma till ett väl underbyggt val vid urnan nästa gång.

      Ponera att det sker; då är Mp förvisade till åhörarläktaren, till alla oss andras belåtenhet.

      • Åke Sundström skriver:

        Visst kan man lätt göra sådana diagram, idén är utmärkt, men problemet ligger på ett mer fundamentalt plan: att makthavarna, en korrupt ekonomkår m fl låtsas tro på skrönan att klimatskatterna inte är “vanliga” skatter, utan skall betraktas som välmotiverade klimatavgifter i det förment goda syftet att rädda världen. Denna väletablerad mytologi går inte att bekämpa med någon “enkel grafik”. Men som intern info bland skeptiker kan den kanske göra nytta, som jag gärna återkommer till.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Jag tänker mig att en redovisning (enkel och överskådlig) om skatteuttag respektive subventioner kopplade till användning av olika energislag, gör väljarna mer intresserade/insatta i frågan om vår energiförsörjning.
          Detta i sin tur leder till mer övertänkta beslut när rösträtten utnyttjas.

          Bland “skeptiker” finns nog denna insikt i högre utsträckning än bland “folket i gemen”.

          Vi blir dagligen och stundligen “bombarderade” med “klimatanpassade” argument för att “välja” “rätt” leverantör av vår hushållsel. Där heter det att vi som konsument kan välja ett till 100% “förnybart” alternativ. Vilket är falsk marknadsföring.

          Om elräkningen istället redovisar hur mycket av just deras produkt subventioneras skulle det fånga mitt intresse, för att då kunna jämföra med ett annat energislag.

          • Åke Sundström skriver:

            Som sagt, det är TÄNKET som är fel, inte siffrorna.

            Men låt mig än en gång hänvisa till skriften “Kärnkraften har gjort Sverige fattigare”. Där visar jag (s 57) vad en övergång till konkurrensneutral energibeskattning (en energimoms på 75 procent, lika för alla) skulle innebära, jämfört med de faktiska energiskatterna år 2000.

            Villoljan skulle bli 9 procent billigare i konsumentledet, men elvärmen cirka 20 öre dyrare. En förändring till elvärmens nackdel på cirka 30 öre (uppräknat till dagens prisläge: cirka 40).

            Även utan stapeldiagram inser Du och alla andra att detta vore slutet för den svenska kärnkraftsparentesen. På en fri marknad – utan politisk styrning via klimatpolitik och straffskatter på fossila bränslen – finns det varken plats för kärnkraft eller vindsnurror. Men sannolikt för import av kolkraftsel från Polen. Vilket hux flux dödar talet om att stamnätet måste förstärkas. Den smartaste vägen runt “effektbristen” är en elkabel under Östersjön till Blekingekusten. Plus ett skrotande ör Svenska Kraftnäts solklart olönsamma investeringsplaner.

  10. Stefan Eriksson skriver:

    Lite mer av varan ogenomtänkta fantasier:
    Det talas allt oftare om vikten av ett “smart elnät” för att kunna hantera svängningar i ett framtida system för elleverans.
    Då tycker jag att det smartaste vore:
    Om man som konsument valt ett alternativ som påstås garantera enbart förnybar (sol o vind), då kopplas denna anläggning från nätet under de intervaller då valda alternativ ej levererar.

    Rättvist och smart system….. eller???

Kommentarer inaktiverade.