Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin har uttalat en önskan om mer kärnkraft och mindre vindkraft. De listar också en rad problem med vindkraften. Den kritiken måste man hålla med om. Men varför, IVA, föreslå kärnkraft istället för att förorda fri marknad?
Hela skrivelsen här nedan:
Sverige har under lång tid haft ett väl genomtänkt, väl fungerande och kostnadseffektivt elsystem, som levererat säker el med små miljökonsekvenser baserat på vatten- och kärnkraft. Energiöverenskommelsen stakar ut en ny väg för det svenska elsystemet utan konsekvensanalys. Det saknas behovsanalys beträffande effekt och energi med fördelning i tid och rum. Det saknas även funktionskrav avseende stabilitet, elkvalitet, leveranssäkerhet et cetera samt specificerade miljökrav och jämförelser av alternativa systemlösningar och systemkostnader.
Omställningen motiveras med luddiga formuleringar som att sol och vind ger el som är ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar”, ”utsläppsfri” och ”fossilfri”. Begreppen är odefinierade och säger ingenting om miljöegenskaperna för sol och vind. Livscykelanalyser över miljö och ekonomi visar tvärtom att i förhållande till kärnkraft ger vindkraft ökade koldioxidutsläpp, kraftigt ökad användning av icke-förnybara resurser, negativa lokala miljökonsekvenser samt avsevärt ökade totala elkostnader (sannolikt mer än fördubblade). Men beräknade värden ger troligen en underskattning eftersom vindkraftverkens verkliga livslängd visat sig vara betydligt kortare än kalkylvärdena 20–25 år. En stor studie redovisar en medellivslängd av 15 år för landbaserade och 12 år för havsbaserade verk. Till detta kommer stora miljökonsekvenser för den stora ombyggnad av hela elsystemet som storsatsningen på vindkraft kräver. Dessutom ökar miljöbelastningen per kilowattimme för existerande kärn- och vattenkraft eftersom dessa ”tvingas” dra ner på produktionen när det blåser mycket.
Ett elsystem baserat på en stor andel sol- och vindkraft är inte långsiktigt hållbart om man ser till hur mycket el som produceras under ett kraftverks livstid och den energi som åtgår för dess tillverkning och avveckling. Förhållandet mellan dessa energimängder kallas EROI (energy return on investment; all energi omräknad till el). För ett samhälle av svensk modell anses kravet vara att EROI är minst 7, det vill säga kraftverket skall under sin livstid generera sju gånger mer el än vad som gick åt för dess tillverkning och avveckling. Solel ger ett värde på systemnivå på endast 1,6, vindkraft ligger kring 4 medan kärnkraft ligger runt 75. I Sverige kan värdet för vindkraft försämras ytterligare eftersom merparten av utbyggnaden sker i Norrland, där behov saknas. Detta kräver stora investeringar i nya kraftledningar och stabiliseringssystem. Den långa transportsträckan till elbehoven i söder medför förluster och negativa miljökonsekvenser.
Vindkraft är en areell näring och vindindustrierna kräver stora ytor även för vägar och kraftledningsgator och de får en mycket stor inverkan på den lokala miljön (se bild ovan). De dominerar landskapsbilden och påverkar livsmiljön för människor, fåglar och djur negativt. Bullerstörningar sprider sig över stora ytor; infraljud kan mätas på flera mils avstånd (de tillämpade riktlinjerna saknar relevans för vindkraftsbuller). Över hela landet protesterar människor mot utbyggnaden och många upplever att rättsystemet satts ur spel för att underlätta för vindkraften.
Kärnkraften avvecklas inte av miljömässiga eller ekonomiska skäl. Politikerna har agerat för att göra kärnkraften olönsam genom straffskatter, förbud mot utnyttjande av spillvärmen, strypta forskningsmedel, planeringsförbud et cetera. Samtidigt har sol och vind fått stora subventioner (till exempel i form av elcertifikat), forsknings- och demonstrationsmedel och en massiv marknadsföring med offentliga medel. Den svenska kärnkraften, drygt 60 terawattimmar, byggdes på cirka tio år och den har varit extremt lönsam för staten och det svenska samhället. Notabelt är att värdet av anläggningar med lång livslängd, till exempel kärnkraft, kraftigt undervärderas med traditionella ekonomiska metoder.
Det hävdas ofta att vindkraftsutbyggnaden sänker elpriset och det är en naturlig följd av att mata in subventionerad el på en övermättad marknad. Däremot sjunker inte elanvändarnas kostnader; tvärtom har elkostnaderna i Sverige ökat kraftigt under senare år. Mycket på grund av skatter men till en betydande del på grund av certifikat och ökade nätkostnader (som vindkraften inte betalar för). Sverige har gått från att ha bland världens lägsta totala elkostnader till att nu snabbt närma sig Europatoppen. Vindkraftsländerna Danmark och Tyskland har Europas i särklass högsta elkostnader och mycket stora koldioxidutsläpp från sin elproduktion (kärnkraftslandet Frankrike har elkostnader som är mindre än hälften av Tysklands och en bråkdel av Tysklands koldioxidutsläpp). Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi och desto större blir de negativa miljökonsekvenserna!
Kärnkraften har en helt annan funktionalitet än sol- och vindkraft. Den kan leverera effekt och energi på rätt plats och i rätt tid samt producera och konsumera reaktiv effekt och bidra till stabilisering av elnätet. Inget av detta klarar vindkraften! För att ersätta kärnkraft med vindkraft energimässigt krävs tre gånger så hög installerad effekt, ett nytt elsystem samt ny balanskraft och/eller lagring. Allt detta kostar stora summor och det medför betydande negativa miljökonsekvenser.
Per Fahlén, professor emeritus energi och miljö, Chalmers tekniska högskola, ledamot i IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien)
Enno Abel, professor emeritus installationsteknik, Chalmers tekniska högskola, ledamot i IVA
Claes Bankvall, före detta vd SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, ledamot i IVA
Harry Frank, före detta forskningschef ABB Corporate Research, ledamot i IVA och KVA
Tomas Hallén, före detta teknisk direktör Akademiska Hus AB, civilingenjör, teknologie doktor hc, ledamot i IVA
Åke Wikström, före detta vice vd, Iggesunds Bruk och Kamyr AB, ledamot i IVA
Det största felet med vind och sol, är ju att det saknas någon form av batteri som kan lagra elen tills den behövs. Skulle detta problem kunna lösas på ett kostnadseffektivt sätt, vore det nog många som skulle sätta upp med egna solcellsanläggningar idag och klippa nätet.
Ett batteri som flyttar sommarsol till vintern otänkbart!
Eller i alla fall väldigt svårt men det närmaste vi kan komma finns redan idag i form av bergvärme till värmepumpar.
75% av värmen kommer från berget resten är el för drift.
Men vill du dra nytta av solelen kan du ju alltid göra av med strömmen när det är soligt.
Söderöver kan detta vara vettigt!
”Söderöver” kan det vara vettigt att producera komfortkyla med solceller som energiomvandlare.
Komfortkyla och elförbrukningen för detta ändamål är inte längre någon marginell andel av totalkonsumtionen inom sektorn lokaler och hushåll.
Ur ett europeiskt perspektiv alltså.
Jag har tidigare sökt efter relevant statistik för att informera mig om hur elanvändningen inom hushåll gestaltar sig fördelat på olika poster inom hushållen, men tyvärr med föga framgång.
(annars hade här bifogats en länk, det kan jag garantera!)
Magkänslan är ändock att förbrukningen av el för komfortkyla är ständigt stigande.
Kan man beräkna en ÄRLIG/HEDERLIG produktionskostnad för en KWh utan att det kommer en massa märklig undantag för det ena eller det andra förhållandet.
På en fri marknad regleras detta av sig själv.
Någon av Frihetsportalens duktiga analytiker borde väl kunna definiera de olika produktionsslagen och ställa upp alternativen för kostnaden av en KWh.
Behövs faktiskt inte. Det centrala är att känna till elsystemets faktiska MARGINAL-kostnad, d v s kostnaden för den sist efterfrågade/konsumerade kilowattimmen på en fri energimarknad, d v s med konkurrensneutrala energiskatter. Mitt svar är att detta optimum ligger på cirka 120 TWh och ett elpris på cirka 40 öre, fritt köpande elverk, med världsmarknadspriset på kol som helt avgörande.
Vid den prisnivån slås både vindkraften och kärnkraften ut, det är allt vi behöver veta. Möjligen kan effektivare solenergisystem så småningom ge den prisledande kolkraften en match, men den svenska atomkraftsepoken är till ända, så mycket är säkert.
Bra fråga, Mats. Och egentligen den enda som behöver ställas, vad övrigt är av mindre intresse.
De okunniga eller korrupta herrarna på IVA gömmer sig, i än högre grad än KVA-kollegorna, bakom doktrinen om ett dödligt klimathot, som – om det vore sant – hade kunnat motivera dagens straffskatter på fossila bränslen. Deras sakliga/analytiska misstag (eller medvetna lögn) är att acceptera premisser som är POLITISKA och – händelsevis – gynnar deras favoritenergi, kärnkraften, och deras arbetsgivare, den tunga basindustrin.
Jag kan också notera det måttligt entusiastiska mottagandet av IVA-artikeln i SvD. Inga seriösa instämmanden på debattforumet, men som vanligt ett par vilsna ja-röster. Kanske en svala som förebådar en ny och mindre välkomnande sommar för elbranschens falska profeter. Lennart Bengtsson kan kanske, trots allt, göra viss nytta genom att trots sitt maktstyrda förflutna, nu väldigt försiktigt ifrågasätta klimatnojan. Det kanske är på väg att öppna en del ögon. Att LB inte uppfyller forskaretikens krav, är oförlåtligt enligt min mening, men mindre viktigt för marginalväljaren, han som brukar kallas Nisse i Hökarängen.
IVA har rätt. Vindkraft är förnybar, men varken ”miljövänlig”, ”hållbar” eller ”utsläppsfri”.
Prövning saknas enligt EU-direktivet för strategiska dokument och kap 6 Miljöbalken, som ska utföras av oberoende medicinsk och teknisk expertis i samråd med medborgarna. Den bristande riskanalysen av infraljudens och markvibrationernas ackumulerade effekter på folkhälsa (sjukvårdssystem), uppväxtmiljö, klimat, ekosystem, biodiversitet och den nationella skogsnäringen får allvarliga negativa effekter på de nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv och Storslagen fjällmiljö.
Mörkläggningen av den kraftigt pulserande akustiska energin i frekvensområdet <3 Hz (ohörbart ”infraljud”) är en fatal teknokratisk bluff. Tillämpning av dBA-gränsvärden som filtrerar bort denna energi fördöms av WHO i Guidelines for Environmental Noise 2018.
Allt fler fakta tyder på att energipulserna komprimerar kroppsorganen och orsakar depressiva och patologiska effekter vid långtidspåverkan.
– Kasprzak C. Dämpad aktivitet i hjärnan och andningscentrum efter 20 min exponering av ljud som inspelats från ett vindkraftverk på 750 m.
– Vahl C-F. Försämrad hjärtmuskelkapacitet, 20 %. ”Ljudet slår som en hammare”.
– Alves-Pereira M. Patologiska förändringar i hjärtsäck, lungor och blodkärl. Degenererande effekter på hjärnan. https://livestream.com/itmsstudio/events/8781285
– Eric Zou. Samkörning av offentliga databaser i USA, visade signifikanta samband mellan självmord och vindkraftsetablering (10-25 km). I synnerhet för äldre individer i förhärskande vindriktning.
Detta är alarmerande då tyska specialistläkare, Ärzte für Immissionsschutz, anger 60 dBZ som gräns för hälsoeffekter motsvarande 10 km från ett enda verk.
Finska mätningar av ackumulerade bullermattor över en tredjedel av landet är oroande. Regeringens beslut om Markbygdens 1101 verk, 8 km från Piteå centralort, måste betraktas som ett ansvarslöst, okontrollerat medicinskt experiment.
Forskning måste också fastställa vindkraftens negativa klimateffekter genom
– ökade utsläpp av CO2 och metan, som orsakas av markvibrationer i våtmarker och skogarnas humusskikt. Ändring av markens porositet, syre och kolbalans.
– minskad upptagning av CO2 ur atmosfären genom lägre tillväxt orsakad av markvibrationernas störning av humusskiktet, symbios och fotosyntes, mikroorganismers och insekters vibrationella kommunikationssystem, hämmad näringsomsättning och uttorkning.
– minskad daggbildning orsakad av turbulens bakom verken. Varmare luft höjer den lokala marktemperaturen (0,7-3,7 0C), vilket leder till uttorkning. Kinesisk sattelitstudie visade minskad vegetativ tillväxt över 9 km.
– rubbade ekosystem, ökad fragmentering, barriäreffekter, dödande av predatorer, ökade insektsskador = frätande oxylytprocess.
– ökade egensvängningar i trädstammar stärker rotsystemen på bekostnad av stammar och minskad bladyta.
– minskad skogsareal.
De indirekta klimateffekterna kan vara tredubbelt de officiella eller ca 45 g/kWh.
Neodymium-brytningen i Kina frigör extrema mängder radioaktivt avfall.
De enorma industrizonerna utgör ett allvarligt hot mot det globala artskyddet. Varje form av ljud eller vibration tränger genom kroppsytan hos biologiska organismer. Vindkraftverkens vingspetsar roterar i 300 km/h. Fåglar, insekter och fladdermöss kan inte bedöma denna fara. De kraftiga föränd-ringarna i lufttrycket orsakar kollaps och inre blödningar i lungorna på fladdermöss och små fåglar. Antalet offer är dramatiska. Större rovfågelarter träffas direkt av de roterande vingarna när de lockas till kadaver, som ligger under vindkraftverken. Biodlare rapporterar ackumulerade förluster av bisamhällen i närheten av vindkraftverk. Orsaken tros vara störningar i kommunikationen som sker genom dans, ljud och vibrationer från bakkroppen vid 110 dB och frekvensen 13 Hz, vilket motsvarar nivåer från vindkraftverk i närområdet, Liknande effekter kan förväntas i myrkolonier och hos skalbaggar. 5 – 6 miljarder insekter dödas per dag av vindkraftverkens vingar under den varma säsongen i Tyskland. Djur som inte kan undkomma ljudet på grund av bundenhet till betesmark eller stallbyggnader visar symtom på stress och deformiteter hos unga djur. Hittills finns det knappast någon kunskap eller forskning om dessa effekter på mikroklimatet och växtlivet. År 2019 återstod bara 30 % av insekterna i Tyskland och fältfåglarna hade minskat med 56 %. Dödandet fortsätter.
Vad vind och sol presterade i februari i Tyskland redovisas i figur 2 och 3
https://klimatsans.com/2020/03/01/tysk-el-februari-2020/
Vind är bättre på vintern än sol. Medelproduktionen för sol och vind var 30% av installerad effekt i februari, max 50% och min 3%.