Rödlistan

Dagens gästskribent är Stefan Eriksson

Den 22/4-2020 offentliggjordes en ”uppdatering” av det som i allmänna ordalag kommit att kallas rödlistan.Rödlistan är en lista som gör påståenden till sanning beträffande olika djurarters välbefinnande eller obestånd. Där slås med tyngden av listan fast att en ytterligare andel av vår Svenska fauna hotas till sin existens, däribland igelkott och skogshare.


Jag har inte gjort ”hemläxan” att i detalj studerat den nya utgåvan, då av helt personliga skäl, då jag redan har ett förhöjt blodtryck och vill ju inte förvärra läget genom att irritera mig extra över sådant som jag upplever som ”grön” propaganda. Det är helt enkelt inte bra att försöka sig på en tolkning av vad denna lista kan leda till för förvecklingar in futurum.


Med denna smått personliga inledning säger jag bara; ”huk er i bänkera för nu ladder ja um”!


Rödlistan har kommit att bli ett för NGOs allra slagkraftigaste fiskala verktyg i dess eviga strävan att frånta befolkningslager sin frihet att äga, vårda, vidareförmedla fast egendom.Med i övrigt rena maffiametoder används allt som oftast ”rödlistan” för att beskriva nödläget som råder, och att därför skall nyttjande och förfogande fråntas den enskilde markägaren, och tillfalla statens handräckningspersonal på landets länsstyrelser.


Så dör hela landsändar ut, där staten lagt sin ”blöta filt” över området. Mångfalden avtar, en monokultur uppstår, ett förakt för statens ombud sprider sig, som ett elakt virus från Kina kan kanske tilläggas.Folk som bor och verkar där, hamnar i realiteten på en VERKLIG rödlista, då de blir allt mer sällsynta, bortdrivna av statens habegär.


Så TÄNK PÅ DET, om Ni nyligen sett en sömndrucken igelkott nyss uppvaknad ur sin vinterdvala, då är risken överhängande att statens tjänstehjon kommer i följe för av detta ”habitat” göra ett nytt reservat.”Det står ju här, på rödlistan” kommer det att heta.
TÄNK PÅ, att, får ni se en svenskhare, eller skogshare som det uppenbarligen kallas i rödlistan, är det kanske bäst att så skonsamt som möjligt, försöka avliva detta kreatur, för att minimera risken för att marken den rände runt på, beslagtas av staten.


Vem minns inte hysterin kring den vitryggiga hackspetten som visserligen är tämligen ovanlig här på trakten. Att sedan förklaringen om hackspettens naturliga utbredningsområde snarare står att finna öster om Östersjön i tex. de baltiska staterna, uteblir, är bara så signifikant för naturskyddsföreningars sätt att uttrycka sig.
Mycket vidare finns att skriva om detta, och jag hoppas på er hjälp här, att via kommentarsfältet fylla på med fler vansinniga historier i detta ämne.


Jag blir så (t)rött, med tanken på denna destruktiva handling som rödlistan kommit att vara.

Det här inlägget postades i Gästlistan, Miljö och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

42 svar på Rödlistan

  1. Göran skriver:

    För två dagar sedan såg jag en igelkott mitt i natten. Nästan som en förutsägelse med tanke på denna artikel.

    Vitryggig hackspett och utbredningsområde! Om en fågel som inte finns i Sverige råkar ta sig till Sverige och blir upptäckt, så kommer denna enstaka fågel att hamna på listan över utrotningshotade arter i Sverige.

    Alla dessa miljömuppar ylar om att antalet djur (en sort djur såsom igelkott) hotas mer och mer av utrotning. Sanningen är att sedan 1600-talet har 860 djur försvunnit från jorden och antal som försvinner minskar hela tiden.

    Den som vill fördjupa sig ytterligare i detta kan lyssna på Morten Jødals föreläsningen på Klimatkonferensen i Oslo den 18-19 oktober 2019 (engelska):

    https://www.youtube.com/watch?v=bocF5yzMF1k

    • Stefan Eriksson skriver:

      9 av 10 de senaste gångerna jag sett en igelkott har de varit påtagligt tillplattade och döda.
      Det har varit i tätbebyggd miljö.
      Så…. om jag nu föreställer mig vara en militant gröngardist, så kommer följande förslag:

      Förbjud alla bilar som kör över igelkottar i stadsmiljö.
      Gör reservat av hela villakvarter, med hänsyn till igelkottens bevarandestatus.
      Beslagta villatomterna utan att betala ersättning för dessa.
      Det är ju ett allmänintresse att bevara igelkotten.
      Och… igelkotten finns ju här!…….på rödlistan.

  2. Dandersan skriver:

    En Igelkott?
    Är det en art?
    Kan vi inte dela upp den i delarter så vi får upp den på fler rödlistor.
    Sydsvensk korthårig igelkott. Finns bara i en skog nära dig och den bör helt skyddas från avverkning.

    Vi får ett 40 nya arter varje år. Oftast endemiska, platsspecifika, och hotade redan när de upptäcks.
    Salamander var poppis för 20 tal år sen, dvs få men värda att bevara.
    Nu är de mer vanliga, men den stora Salamandern är sällsynt.

    • Anders Rydén skriver:

      Kan det vara så att ingen brydde sig om att leta efter salamander för 20 år sedan?
      Är det få som ids rapporterar in så är det ju lätt att tro det inte finns så många?

      Jag har en teori varför antalet salamandrar har ökat.

      Länsstyrelserna var ganska generösa med stöd för att anlägga dammar om det fanns salamander i närheten.
      Upp till 90% av kostnaden kunde de skjuta till.

      Så då fanns ju plötsligt ett bra incitament att rapportera in att man hade salamander om man ville ha en damm anlagd.

      Jag har, för övrigt, ett tips på att få upp incitamenten för att rapportera in antalet harar.
      Det är bara att låta skogsstyrelsen skuta till medel för att röja i en eftersatt ungskog.
      Då ska ni se att antalet inrapporterade harar kommer att öka.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Frihetsportalen kortaste kommentar: ALLEMANSRÄTT, vad f-n är allemansrätt?
    Ett vulgärsocialistiskt uttryck som insmugits i den svenska ”grundlagen” för att ”utsläcka” egendomsrätten.
    Det stinker Axel Hägerström genom ett helt sekel.
    Arma land.

    • Åke Sundström skriver:

      Och?? Vad har M eller för den delen juridikprofessorerna gjort åt saken? Ingenting, mig veterligen. Har någon av dem någonsin protesterat mot konfiskationerna (inte bara mark utan också f d privata bostadsfastigheter tvångsomvandlade till bostadsrätter).

      Har någonting blivit bättre sedan Haibyaffären och Wilhelm Mobergs kamp mot 50-talets rättsskandaler? Tystnaden om Estonias förlisning bekräftar att rättsrötan fortfarande är total och accepterad både av den s k intelligentian och av demokratins andra (förmenta) vakthund, pressen. Frågan är nära nog tabu även bland våra sannliberaler och gammelkonservativa. Varför så tyst i dessa frågor från t ex det stridbara högerspöket Eriksson i Ubbarp?

      Hur mörkt kan det bli, innan vändpunkten kan siktas? Den som kommer, men tydligen bara i halverad snigelfart?

      • Stefan Eriksson skriver:

        Åke! Det där med ”halverad snigelfart” måste absolut vara ett ”fall” för ”balkongbiologerna” att utröna substansen i.
        ”Halverad snigelfart” är en väldigt speciell stil, mycket troligt en kvalifikation för sin plats i rödlistan.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Åke! Ericsson i Ubbhult, skall det vara. Vi får lov att vara lite ”petiga” när det gäller lokalisering på landsbygden. (speciellt i Marks kommun kanske).

        • Åke Sundström skriver:

          Sorry för minnesfelet, men -hult eller -arp förändrar förstås ingenting i sak .Min poäng var att ta ner sagde Ericsson på jorden. Bäst i klassen – men med en sådan klass som M:s riksdagsgrupp säger det betyget absolut ingenting.

          F ö kan man tröttna på att enbart klandra högste bossen. Sönderfallet är verkligen osannolikt och tragiskt, i huvudsak beroende på Reinfeldt, men efterträdaren har saknat ork att normalisera partiet, d v s skrota den nya moderat-socialism som Fredrik lanserade.

          Så? Protesterade Ubbhult på stämmorna? Inte vad jag har läst eller hört. Har du, Stefan? Som relativt närboende?

          • Stefan Eriksson skriver:

            Nej, jag tror nämnda Ericsson har att rätta sig i leden till
            det (ökända eller okända) ”bunkergänget” i M-toppen.

            Så jag kan inte ge exempel på rak hand där stämman ”hettats” upp p.g.a. honom.

  4. Anders Rydén skriver:

    Det kan lika gärna bli en än större konflikt mellan den miljörörelse som syns och hörs och de som faktist besitter en viss kunskap.

    ”Några viktiga saker för arter i odlingslandskapet är att främja småskaliga jordbruk, öka lönsamheten av bete på naturbetesmarker och att stoppa avverkning av gammal skog som är artrik och ta hänsyn inom själva skogsbruket.”
    Karin Ahrné på Artdatabanken är väldigt tydlig när hon beskriver vad som behöver ske för att stoppa utrotningen av arter. ”En stor omställning”, säger hon också.

    Personligen upplever jag att länsstyrelserna har börjat ändra sin attityd de senaste åren.
    Många ur personalen där verkar också ha börjat tröttna på alla dessa balkongbiologer som syns och hörs mest.
    Det kan vara så att de har börjat inse att vi inte kan ta för givet att vi kommer att ha några bönder kvar?

    Vad vi behöver är mer betesdjur i landskapen.
    Men detta hänger förstås helt och hållet på om det finns folk som vill göra jobbet.

    • Stefan Eriksson skriver:

      ”Hear, hear”, hoppas verkligen att Ni har rätt där om ”balkongbiologerna”.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Ha, ha, Anders R.
      Jag tycker uttrycket ”balkongbiologerna” var så fyndigt att jag har god lust att skriva en artikel om denna företeelse. Får jag det? Jag anser att Ni har ”upphovsrätten” för denna slående beskrivning av ”svansen” inom ngo,s , typ Greta T.
      Eller varför inte utveckla saken själv? Det skulle säkert vara underhållande och läsvärt.

      • Anders Rydén skriver:

        Jag har ingen upphovsrätt på ordet.
        Uttrycket balkongbiolog har funnits ett tag.

        Jag ser fram emot artikeln.

        Jag har för övrigt noterat att det är ovanligt tyst bland dessa balkongbiologer nu.
        Lite märkligt med tanke på att coronautbrottet har haft den effekt som de önskade.
        Flygande har minskat, drastiskt.
        Folk handlar mindre
        Bilresandet har också minskat.

        Så varför jublar de inte?

        • Stefan Eriksson skriver:

          Verkligheten att det finns reella hot (som ett virus kanske) att hantera, har lett till ett vegetativt tillstånd av chock hos nämnda ”balkongbiologer”. Det är min amatörmässiga förklaring.

          Men de ”repar sig” nog.

    • Bibblio skriver:

      Äsch, misslyckad länk… skulle varit 19/7

    • Stefan Eriksson skriver:

      Min fru har ”förbjudit” mig att analysera för noggrant. Listor hit och dit gör mig upprörd påstår hon. Men kolla själv och meddela oss om resultatet är mitt förslag.
      Med vänlig hälsning.

  5. Lars Mellblom skriver:

    Bloggens läsare har nog sedan länge förstått att klimatalarmister och miljöorganisationer inte vurmar för klimat och natur, annat än som instrument för att, som man säger här i Frankrike, ”krossa kapitalismen”. Med kapitalism menas mycket mer än ett ekonomiskt system, utan också individuell frihet, yttrandefrihet m.m.

    Stefan efterlyser ett exempel. Poängen kommer i slutet. Normandie är känt för sina häckar, vilka tjänade som gärdsgårdar i brist på virke och sten. En traditionell normandisk häck bestod av en cirka två m hög brant jordvall i mitten, med ett dike på ena eller båda sidorna. Vallen var beväxt med taggiga buskar, huvudsakligen slån, hagtorn, vildtörne och björnbärsrevor. Hamlade ståndträd växte var 10-15 m, ek, ask och alm. Häcken sköttes så att grenar och buskar skördades för att bli till ”fagots”, kvistknippen som användes till att tända brasan i den stora öppna spisen. Taggtrådens ankomst och oljeeldning gjorde häckarna onödiga. Sedan länge har skötseln bestått i att med traktor och ett aggregat tukta sidorna av häckarna. Enkelt och billigt. Många har också grävts ner för att skapa större fält.

    Häcklandskapet kallas ”bocage” och är ett tusenårigt kulturlandskap med betesmarker, ängar och åkrar. Häckarna är väldigt viktiga för fauna och flora. Jordarna är i allmänhet vattendränkta under vintern, med häcken som enda torra plats. På våren blommar alla buskarna och på vintern kalasar trastar och andra på bären. Länge har miljöorganisationer och enskilda argt protesterat mot böndernas nedgrävande av häckarna.

    ADEME, (l’Agence de la transition écologique), ungefär en korsning mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten, ledande i Frankrikes kamp mot koldioxiden, subventionerar numera produktion av flis och fliseldning. Med hjälp av subventionerna skapas en helt ny näring; lokala flisproducenter och maskintillverkare. Häckens buskar och ståndträd kapas rakt av 120 cm upp och blir till flis, varefter skördare kan flisa de nya skotten några år senare. Eller ännu bättre, den gamla häcken grävs ner, marken planas ut och en ny häck av avenbok planteras. Som biotop betraktat är skillnaden mellan den gamla och den nya häcken som dag och natt.

    Skyll inte på bönderna, de är hårt trängda ekonomiskt och har lite att besluta om på egen hand. Ett femtiotal (50!) organisationer, statliga och korporativa, bestämmer hur den enskilde bonden ska driva sin gård.

    Nu till poängen! Fliseldning är en utveckling som applåderas av miljö-och naturvårdsorganisationerna, samtidigt som de högljutt skyller minskad biodiversitet i bl.a Normandie på den globala uppvärmningen! Funnes inte subventionerna, hade bönderna varit glada att enbart tukta häckarna och att värma sina hus med olja eller gas, för att inte nämna att slippa hanteringen av möglig och dammig flis. Hög skatt på fossila bränsle är inte ett axiom.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Tack för en lysande beskrivning gällande den typ av ”biotop” som häckarna utgör. I Frankrike är väl det mesta mer centralstyrt än här hemma i Sverige, inbillar jag mig.
      Men, med det sagt är frågan; kanske bättre så, än vår administration där det tyvärr kommer den ”enskilde handläggaren” an, hur illa resultatet blir.

  6. Samuel af Ugglas skriver:

    Lars,
    ”Skyll inte på bönderna, de är hårt trängda ekonomiskt och har lite att besluta om på egen hand. Ett femtiotal (50!) organisationer, statliga och korporativa, bestämmer hur den enskilde bonden ska driva sin gård”.
    Vi vet inte om bondehatet som det praktiseras i Sverige är lika utbrett hos Dig i Frankrike.
    Men så länge ICA, Axfood, COOP m.fl. har livsmedel på sina hyllor händer ingenting hemma Sverige.
    Det finns inga spärrar mot vanvettiga socialister och demonstrationer ligger inte mycket för bönder och skogsägare.
    Kommer socialisterna att svälta ihjäl sina egna? Ett modernt HOLODOMOR!

    • Lars Mellblom skriver:

      Samuel, förenklat kan man säga att i Frankrike finns i den urbaniserade befolkningens ögon två sorters bönder; de goda och de onda. De senare representeras av moderna lantbrukare med stora brukningsenheter och de förra av ekobönder och av kollektiva jordbrukare. Ekologiska-och kollektiva enheter lyfts fram av politiker och media, medan de andra framställs som miljöbrottslingar och djurplågare.

      Stadsbornas syn på lantbruk och landsbygd är okunnig, ologisk, orealistisk och romantiserad. Landsbygden ska bevaras för stadsborna som ett stort fritidsreservat, vilket inte får vara ekonomiskt effektivt. Vår största tillgång, utrymme, får vi inte exploatera.

      Ekologisk odling med manuell ogräsbekämpning påstås vara framtidens arbetsplats för oss lågutbildade lantisar. Jag säger ok, men under förutsättning att ogräsplockarna i stället tvångsrekryteras bland städernas akademiker och ”balkongbiologer”.

      Här en länk till listan med institutioner som bestämmer över franska jordbrukare. Listan är långt ifrån komplett. Budget och antalet anställda syns i kolumnerna.

      https://www.contrepoints.org/2020/02/24/311197-redonner-de-liberte-aux-agriculteurs-2

      • Mats Jangdal skriver:

        Listan inkluderar alltså inte organsiationer som har synpunkter på jakt, fiske eller skogsbruk!

  7. Mats Jangdal skriver:

    Det är balkongbiologerna i Europa som styr mycket av även vår naturpolitik. Djurarter de inte har eller är säsllsynta där blir plötsligt rödlistade hos oss trots att de är mycket vanliga här, för de arma byråkraterna räknar medelvärde på europanivå.
    Sålunda är tjäder rödlistad, men vi får jaga den på nåder i norra Sverige. Korp och morkulla blev det stopp för i och med EU-inträdet. Nu vill svenska Naturvårdsverket, med stöd av rödlistan hindra oss att jaga alla kråk- och måsfåglar, som om det skulle vara ont om dem i deras naturliga habitat! Som om de inte är vertiabla marodörer för allt småvilt, både flygande och markbundet. Men mås- och kråkfåglarnas hot mot rödlistade arter accepteras villigt.
    Balkongbiologerna talar alltid med kluven tunga. De tvingas ibland till nöds acceptera att vetenskapliga fakta inte stöder deras idéer, men då hittar de på andra orsaker till att deras stolligheter ska får råda. Precis som Lars berättat från Frankrike.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Om ingen annan hinner före så skall jag utveckla mina fantasier om ”balkongbiologer” och deras anhang vid tillfälle.
      Några timmar med hörselskydd på vid vedklyven brukar sätta fart på skruvade tankar om sakernas tillstånd.

      • Mats Jangdal skriver:

        Kanske ett upprop till att bilda en organisation som kräver tillträde till hyreshusens balkonger, för att på plats och ställe utröna om där kan finnas de rödlistade arterna betongkryplav och den för biotopen nödvändiga nyckelarten betongknäpparlarven som befruktar laven och är föda åt fasadsmygen, även kallad balkongfinken.
        Finns någon av dem där måste tillträdesförbud genast meddelas lägenhetsinnehavaren, för detta vore en internationell sensation som inte skådats sedan Romeo Montague serenerade Julia Capulet!

        • Stefan Eriksson skriver:

          Ja, ”betongmask” har ju länge varit ett ”gissel” för konstruktörerna. Men tiderna förändras och numera kan ju ett reservat vara lösningen, för balkongen kan knappast beträdas av andra, än MYCKET magra veganer.
          Vi får se hur mycket miljödepartementet har avsatt i budget för denna mycket viktiga åtgärd i det allmännas tjänst.

  8. Samuel af Ugglas skriver:

    Skogsägare vill se trädfällning i naturreservat
    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=7101787
    Här kan vi få en liten inblick i hur socialisterna ödelägger våra tillgångar och som de förhoppningsfullt hade räknat med att plundra på skatter. Mats har fått lite material om hur naturmarodörerna terroriserar markägare. Konsekvenserna är näst intill omöjliga att göra upp i form av uteblivet välstånd för Sverige.
    Varför finns det inga spärrar mot detta vanvett, inte ens ett ”folkinitiativ” får vi för att slänga ut missbrukarna av MAKT.
    Tack Lars för informationen som i stort påminner om svenska förhållanden.
    Sverige har för tillfället brist på medhjälpare till plantering och skörd, framför allt hos de stora frilandsodlarna. Lunds kommuns skattefinansierade tjänstemän har just kommit på att alla dem som får något slags bidrag skall tvingas att göra tjänst hos någon odlare.
    https://samnytt.se/kommun-foreslar-att-bidragstagare-blir-barplockare/
    Kanske varken sensationellt eller trovärdigt men fruktansvärt NAIVT.
    Vad har socialisterna sysslat med under 80 års tid? Fördrivit ett par generationer medborgare bort ifrån landsbygden.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Den förra Lördagen gjorde jag och min fru en ”vårutflykt” med min dieselbil av känt märke.
      Jag vet ju redan innan att jag skall undvika att besöka naturparker i endera formen( jag blir bara irriterad), men vi gjorde ett undantag och besökte Garphyttans nationalpark.
      En av Sveriges äldsta (grundad 1909) och en av de minsta belägen vid foten av Kilsbergen väster om Örebro.
      Jag har besökt denna plats för ca. 30 år sedan och vad jag minns var ängarna fulla av gullvivor. Grov granskog omger dessa hagmarker.

      Men,

      Jag kan inte rekommendera någon att besöka detta utflyktsmål idag.
      Det ser ut som en krigszon.
      Nästan samtliga av de högre träden i hagmarken är STENDÖDA. Det ser ut som en holme där skarvarna gjort sitt. (det är mestadels av trädslaget Ask, och de har ju dött av Asksjukan)
      Den omgivande grova granskogen är lika deprimerande att se, för de träd (ett fåtal) som fortfarande står upp, är stendöda av granbarkborren.
      Inte undra på när resten av granskogen ligger där som vindfällor.

      Nej! Rent deprimerande att se, och man kan undra hur många människor som tror att det är så här det skall se ut i vår ”herres hage”.

  9. Lars Mellblom skriver:

    När det gäller miljö-och klimatalarmister spiller vi tid och tankemöda på att förklara varför deras förslag och påståenden är felaktiga eller inte fungerar, vare sig det handlar om rödlistade kråkor eller vindkraft. Det är särskilt påfallande när det gäller klimatet. Senaste tiden har utgetts flera böcker av svenskar som beskriver varför vi inte behöver oroa oss för CAGW. De handlar mest om klimatets fysik. Sympatiskt, men meningslöst! Undantaget är Jacob Nordangård om Rockefeller.

    Om vi i stället utgår ifrån att alarmisternas syfte är att döda kapitalismen, faller pusslets alla bitar på plats och alla galenskaper blir då logiska.

    Så länge vi tror att klimat-och miljöalarmister genuint oroar sig för klimat och miljö är vi grundlurade. Målet är att krossa kapitalismen i vid mening, men från lite olika utgångspunkter. Det är om detta våra ord och skrifter bör handla.

    • Samuel af Ugglas skriver:

      Du väcker hopp Lars, tack för det.
      Tänk så lätt det är för socialisterna att få diskussioner att spåra ur.

      • Åke Sundström skriver:

        Se nedan: socialister i all ära, men om sanningen skall fram är det i första hand förment opolitiska ”forskare”, fega borgerliga partier och Svenskt Näringsliv som ser till att diskussionerna spårar ur! Det senare genom att springa den tunga industrins ärenden, men i samma veva skada övriga näringars intressen – och AB Sveriges!

    • Åke Sundström skriver:

      Tänkvärt, men att alla alarmister villl döda kapitalismen är en förenkling. Vi har ju gott om borgerliga politiker och storbolagschefer som bejakar klimatpolitiken och hållbarhetsnojan men i samma andetag säger sig försvara det fria näringslivet. Deras dubbelhet har sin botten i det faktum att klimatgalenskapen gynnar de allra rikaste, men drabbar de allra fattigaste – och framför allt våra barnbarn.

      • Lars Mellblom skriver:

        Självklart förenklar jag. En kommentar är inte en uppsats. Bland alarmisterna finns olika grupper. Om vi börjar från ovan:1) Ideologerna, få men farligast. 2) De som på olika sätt tjänar pengar på alarmismen (dina direktörer). 3) De nyttiga idioterna. 4) I särklass störst är allmänheten. Den hämtar sina nyheter från SVT, SR och pressen. De tänker ungefär ”att om nu alla säger att människans koldioxidutsläpp påverkar klimatet, så är det nog så”, sen går de vidare i sin vardag. Det är allmänheten som skulle kunna få till stånd en ändring. Av två skäl blir det inte av. Medelsvensson är fullständigt ointresserad av att sätta sig in i frågan, ”boooring” som ett tant skrek till David Cameron för några år sedan under en valkampanj. För det andra är klimatet som vetenskap alldeles för svår och komplex för en normalbegåvad person att förstå.

        Till sist, läs den här artikeln av Vincent Benard på samma tema. På franska om du kan, annars får du hålla tillgodo med min översättning:

        https://www.klimatupplysningen.se/2018/07/01/med-radslan-som-vapen/

        • Åke Sundström skriver:

          Jag delar inte din slutsats att det är Medelsvenssons fel att ingenting händer. Enligt min bestämda åsikt är det ohederliga (korrupta) ”forskare” som bär huvudansvaret för att IPCC:s falska hotbild blivit förhärskande. Och jag tänker inte primärt på klimatexperterna, utan på mångkunnigare samhällsvetare som i olika positioner springer politiska ärenden.

          Mina ”favoritskurkar” är dels Klas Eklund, som skrivit en hårdvinklad bok i ämnet, dels en ekonomiprofessor i Umeå, som å ena sidan tillsammans med Stefan Fölster agiterat mot de falska hotbilderna, men numera hyllar den förda politiker som rådgivare åt statliga Konjunkturinstitutet.

  10. Niklas skriver:

    Ett intressant räknefel https://www.skogen.se/nyheter/till-attack-mot-skogsnaringen-men-nan-hade-visst-raknat-fel

    Ett resultat av dagens flumskola?

    • Mats Jangdal skriver:

      Tack Niklas!
      Ja, definitivt ett resultat av flumskolan. Men frågan är om det är räkneförmågan eller ärlighet och redlighet som tagit mest skada?

      • Niklas skriver:

        Förmodligen de senare, skulle jag tro.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Ha. ha, ha Niklas. Tack för den!
          ”Målande” beskrivning över ”skyttegravarna” i Svensk skog.
          En ny innebörd av begreppet ”inbördeskrig”.

  11. Lars Mellblom skriver:

    Men Ake, inte skriver jag att det är Medelsvenssons fel! Jag konstaterar hur det förhåller sig, och det är precis likadant här i Frankrike.

    Dina ”favoritskurkar”, tror du att ens en av hundra Medelsvensson vet vilka de är?

    Om du tycker att inlägget ”Med rädslan som vapen” är för långt, läs då enbart själva artikeln och speciellt slutet.

    • Åke Sundström skriver:

      Jo, det tycker jag att du gör.

      Bland de skuldbelagda nämnde du visserligen ”de nyttiga idioterna” – ett ganska luddigt begrepp – medan jag mer rakt på sak talar om ”korrupta forskare”. Ett klarspråk som utesluter din favorit ”allmänheten”.

      Jag nämner dessutom två av de prostituerade ”forskarna”, som kanske inte heller du kände till. Att folk i gemen ingenting vet om sådant intrigerande är inte så konstigt, men i ett kvalificerat forum som detta finns det all anledning att enas om vilka som är klimathotets huvudansvariga möjliggörare: inte slaskpressen eller ens SVT, men en till synes respektabel intelligentia som säljer sin forskar- eller ämbetsheder genom att springa politiska ärenden.

Kommentarer är stängda.