I Storbritannien har nedstängningen av landets arbetsplatser och skolor till följd av coronapandemin resulterat i okontrollerbara svängningar i elnätet, vilket i sin tur gett fläckvis elavbrott från tid till annan. Vindkraften har inte gjort situationen bättre. Flera elbolag riskerar konkurs.
Nu har ett nytt stort gaskraftverk, Europas största, fått klartecken att byggas. När det står klart kommer det troligen med dålig lönsamhet att användas för att balansera intermittensen i vindkraftens elleveranser.
Det måste löna sig med tillförlitlig el!
SVD har idag en artikel om detta oxå!
Intermittent el från flödande källor är inte lika värdefull som tillförlitlig el.
De som väljer vindkraftsel från sin leverantör måste även välja att tillåta bortkoppling.
Ytterst få medborgare kan sätta sig in i vad ”intermittensen” innebär rent praktiskt därför föreslår jag att man under en veckas tid stänger för all ”baskraft” och låter möllorna och solceller klara biffen.
Det skulle innebära ett totalt avbrott. Inte ens om de riktade in sig på ett litet område där det finns många vindkraftverk skulle det fungera.
Energi- och klimatpolitiken liknar alltmer att stå framför en spegel och slå sig i huvudet med en hammare och hoppas att alla ser. När det börjar bli olidligt sätter man på sig en hjälm och kan fortsätta att hamra skallen av sig. Fast många då protesterar och undrar vad det då är för mening med att hamra sig i huvudet. Svaret är givet: — Nu kan jag slå ännu hårdare!
Upphovet till begreppet ”smarta elnät” finns väl att finna i det självskadebeteende som präglar sinnet hos övertygade alarmister.
Folk utan självskadebeteende bör förena/organisera sig för att freda sitt eget liv.
Jag tror att förnuftet har fler anhängare än de som ” försöker hamra skallen av sig”.
Kruxet är (bara) att få förnuftet att organisera ett väl utbyggt motstånd mot naivitet i allmänhet och gröna drömmare i synnerhet.
Smarta elnät innebär att efterfrågan på el anpassas till produktionen genom att höja priset så att folk inte har råd att köpa el då efterfrågan är större än tillgången.
Det är löjligt att nu se hur de som tidigare propagerat för dålig el nu helt plötsligt börjar tala om att dålig el inte är bra.
Min stuga och nu karantänsbostad ligger nära den norska gränsen och nästan alla andra stugor på området ägs av norrmän (som inte kan skaffa fritidsbostad i attraktiva områden i Norge utan att fysiskt flytta dit (boplikt).
Elförsörjningen är tillräcklig men ömtålig, under tjugofem år har vi haft i snitt ett eller två strömavbrott om året beroende på nedblåsta träd eller överbelastad trafo som sitter på en stolpe efter avfartsvägen ut till stugområdet. Det brukar ta allt mellan tjugo minuter till fyra timmar att få strömmen tillbaka, men ibland längre och då måste vi packa ihop igen och ge oss av till hemorten igen eftersom vi varken har värme, vatten eller belysning under avbrotten. Bilen fungerar med diesel och är en livförsäkring om det är riktigt kallt när strömmen går.
Information om alla avbrott har kommit snabbt och tydligt från Ellevio via ett sms på mobilen i många år nu.
Men under senare år har avbrotten ökat i antal. Under 2019 var det många fler än normalt, oftast utan synlig orsak, och information från Ellevio saknades, eller var oklar och förvirrad och ibland helt fel. Ofta fixades det första avbrottet snabbt, sedan kom ett nytt redan efter en kvart och varade åtskilliga timmar. När strömmen kom tillbaka bröts den snart en gång till.
En promenad runt området klarlade problembilden. Allt fler norrmän åkte till sina stugor i elbilar. En del hade till och med en ”laddbox” med sladdvinda på vedbodväggen. När den lilka trafon på stolpen blev överhettad av den tillkommande och kontinuerliga laddströmmen, löste den ut och började svalna. Sedan gick den att starta igen, men bara en stund tills Ellevio fattade att den måste bytas, eller tillåtas att svalna av ordentligt. När den så småningom startades igen, så bröts strömmen igen efter en halvtimme. Ingen av norrmännen hade dragit ur sina laddkablar under avbrotten, de behövde all laddtid de kunde få för att ta sig hem, speciellt som det började bli hög tid när tempen i huset sjunkit till 14 grader medan elbilen inte hade nog laddning för att de skulle kunna åka hem med den. Någon laddstolpe existerar inte i trakten. Men tre fossilbränslemackar.
Hur kan jag vara säker på att jag har rätt? Efter coronautbrottet får inte norrmännen åka hit och det har de inte gjort heller. Området är spöklikt tomt och en utmärkt karantän. Och inga strömavbrott alls. Elementärt, min käre Watson. Men att säga detta högt vore att svära i klimatkyrkan.
Snart kommer hela landet att drabbas av långa och förödande strömavbott, folk kommer att frysa ihjäl (vilket förstås inte är något argument om man är sjuttioplussare). Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Elbilen står död och kall. Men stjärnorna (i Rosenbad) kvittar det lika, om någon är född eller död. Men så länge jag lever kommer jag att protestera. Fast mot dumheten kämpar gudarna förgäves.
Mycket målande och träffsäker beskrivning!
Nästa steg är alltså att varje stugägare skaffar sig ett dieselaggregat som backupp när elnätet fallerar.
Exakt! Kolla till exempel HomeDepots hemsida för se vilket utbud som amerikaner har tillgängligt! Jag känner flera som mycket allvarligt funderar på denna lösning. Tyvärr är det mycket dyrt i Sverige fortfarande.
Och man vill nog helst ha automatstart vid nätavbrott när man inte är på plats och övervakning via en mobilapp.
Brännolja eller ren diesel (utan HVO) är troligen det bästa alternativet eftersom åtminstone brännoljan är gjord för långtidslagring och man kan i nödfall slanga diesel ur bilen (med eller utan HVO) om det tar slut i aggregattanken. I kristider kan man nog få hjälp av någon lantbrukare även om farmartankar börjar bli ovanliga. Eller av Ali eller Muhammed som kan sälja insmugglad olja/diesel på helfat. Se till att ha cash hemma.
Andra alternativ är pellets och huggen ved för värme, och gasol för värme och elverk. Gasol (Propane) är kanske det vanligaste bränslet för husuppvärmning i USA, men mycket ovanligt hos oss.
Ett campingkök med engångsgasol har vi redan haft länge som backup.
Samt en mysbraskamin som klarar att hålla varmt i rummet där den står. Värst är att hålla vattenledningen upptinad, men det borde räcka med ett litet tyst minielverk med Aspenbränsle för upptiningen och sedan låta vattnet rinna svagt.
Vad har du för ”mätarsäkring” i din stuga Jan? 16, 20A, eller mer?
Ring din leverantör/nätägare och fråga hur hög ström de kan erbjuda dig, med befintlig anläggning.
Du behöver ju inte ”köpa” en högre mätartariff, men du lär få besked om vad som är möjligt.
Sedan är det så,, att när strömmen ”tryter” i ”ditt” nät, så visar det sig som spänningsfall hos dig i ditt eget uttag.
Det kan du lätt kolla, nuförtiden är mätutrustning för spänning relativt billig (även sådan som mäter över tid).
Du kommer att se hur avbrotten föregås av svängningar i spänningen i ditt eget uttag.
All elektronik som ”vi omger oss med” är beroende av en balanserad spänning, annars tar de stryk. Det gäller förmodligen ditt kylskåp t.ex.
Kolla upp vad nätägaren har att säga om din egen erfarenhet av nätets tillförlitlighet Jan!
Jag läste om ett värmländskt pappersbruks (det fanns många) bekymmer med elförsörjningen för snart hundra år sedan. Ett plötsligt elavbrott kunde orsaka stora problem med följdhaverier och många timmars rengöring av pappersmaskinen. En kreativ elingenjör skaffade en lätt avläsbar frekvensindikator, för han hade märkt att nätfrekvensen sjönk från 50 Hz till kanske 49-48 Hz en stund före avbrotten, när kraftverkets generator började gå tungt. Då stoppade man driften frivilligt och kontrollerat. Efter några telefonsamtal och stabil 50 Hz-nivå igen återstartades fabriken.
Ett spänningsfall åtföljs av lägre frekvens på ”växelström”. Vi har antagit en standard inom nordpols handelsområde. Avsteg från upprätthållen frekvens, innebär frånkoppling av last.
Svårare än så är det inte!
Men,,, det som marknadsförs som ”smarta elnät” är väl något helt nytt då, som jag uppenbarligen ”missat” på mina högst egna fysiklektioner, där jag försöker ”uppgradera” min egen verklighetsuppfattning.
Effekt = ström x spänning
Energi = ström x spänning x tid
Sjunker strömmen eller spänningen påverkas effekten.
Sjunker spänningen måste strömmen öka för bibehållen effekt.
Alltså en grövre vattenslang vid sämre tryck.
Idag finns i näten nya elektroniskt styrda apparater som förändrar nätfrekvensen och ger övertoner och transienter tillbaka.
Induktionshällar, solpaneler, motorstyrningar, med mera. Kan förklara en del oförklarliga problem i gamla anläggningar.
Som du säger, alla förutsätter en stabil spänning och frekvens. Vad händer med alla nya LED-belysningar om spänningen sjunker till 190-200V?
Vi har 16A, fasta avgiften ökar för mycket vid 20A och vi har t. o. m. rabatt om vi håller oss under 10000 kWh per år. Alltså ett klent nät.
När jag en gång i tiden jobbade med elanläggningar till IBM stordator så matades de med en generator. Lite i still med att först gjorde vi om vanliga nätspänningen till likström som fick driva en generator som matade ut växelström med 400 Hz till datorerna.
Vanliga nätet var inte att lite på för att få en stabil spänning och frekvens till datorerna. Dessutom hade generatorn reserv med batteri och diesel. Batterierna för tiden det tar att starta dieselgeneratorn.
Man kan säga att det är känt sedan lång tid tillbaka att elnätet har problem.
Ja, helt ”oproblematiskt” har det aldrig varit, någonstans, men det är inget annorlunda i jämförelse med vilken vara eller tjänst som helst.
Därför har elförsörjningen varit föremål för ständiga åtgärder för att förbättra leveranssäkerhet och kvalité.
Fram, till nu, skall då sägas!
Att mata ett system med intermittent el, går till en viss gräns. Därefter (när gränsen passerats), finns inte så många alternativ att välja för att bibehålla kvaliteten;
1; öka produktionen
2; minska konsumtionen
3; Lägga ned verksamheten
Jag har en känsla av att ”gröngardister” menar att alternativ 3 är den bästa lösningen.
De ser väl kvaliteter i att gå tillbaka till tiden innan landet elektrifierades.
Min artikel är nu även publicerad på: VINDKRAFTSnyheter.se
UTMANINGAR för svensk elproduktion och eldistribution – del 1/2
https://www.vindkraftsnyheter.se/20200522/6102/utmaningar-svensk-elproduktion-och-eldistribution-del-1
UTMANINGAR för svensk elproduktion och eldistribution – del 2/2
https://www.vindkraftsnyheter.se/20200525/6106/utmaningar-svensk-elproduktion-och-eldistribution-del-22
Mvh,
Tack! Saklig och kunnig info är rara djur i Sverige. Med lång erfarenhet av investeringsäskade i konkurrensutsatt svensk basindustri så vet man att styrelserna endast beviljar pengar till nyinvesteringar om det finns en absolut vattentät affärsidé bakom som håller långsiktigt med en avkastning på arbetande kapital av minst 15% och som inte kommer att påverkas alltför negativt av nya oförutsedda miljöbestämmelser över tid, säg 25 år.
Kan man inte med all tillgänglig kunskap göra det sannolikt att lönsamhetsmålen nås, blir det inga pengar. Det behöver inte vara fel på idén utan bara på äskandet som inte är tillräckligt genomarbetat. Styrelserna behöver också tid att verifiera med sina källor.
Reinvesteringar är något annorlunda, här finns förväntade och inträffade driftstörningar med åtföjande leveranssvårigheter som argument, även att upprätthålla en viss kvalitetsnivå över tid jämfört med kundens önskemål eller konkurrenternas uppnådda nivåer till samma försäljingspris. Men de kan också bero på rena haverier, provisoriskt ihoplappade till nästa planerade stoppvecka och som till sist måste åtgärdas med utbyte av hela processteg.
Observera att det inte finns skuggan av politiskt ställningstagande i detta, utan bara en högst legitim önskan om politisk långsiktighet, fri från all klimataktivism och utopiska felpriorierande drömmar om snabba omställningar för att ”rädda” något. Det är alltid den liila slutkonsumenten som får betala mer i slutänden för all osäkerhet.
Både ny- och reinvesteringar kan mycket väl vara tvingande av nya externa miljöbestämmelser eller av arbetsmiljöskäl och ett absolut villkor för att få förnyad statlig koncession några år till. Under mina totalt femtio år i branschen har jag nästan uteslutande jobbat med sådana ”ickeproduktiva” investeringar. Det är lätt att förstå att många lönsamma produktiva investeringar under denna tid fått stryka på foten, och med viss bitterhet konstatera att svensk industri har förlorat enorma exportintäkter till förmån för världens bästa miljöanpassning. Operationen lyckades, men patienten dog.
Det är lätt också att förstå elbranschens dilemma idag. Först och främst leverera förstklassig el till alla kunder, från väl underhållna och konkurrenskraftiga anläggningar, dels uppfylla alla rimliga externa miljöbestämmelser och arbetsmiljöregler för sin personal.
Men hur rimliga är koncessionsvillkoren och den politiska långsiktigheten? Styrelserna har förlorat sin förmåga till långsiktig planering och beviljar därför ingenting som inte är akut nödvändigt. Alltså lappa och laga som alla vet leder till utslagning, genom leveranssvårigheter och kvalitetsproblem.
Sverige borde veta bättre. Elförsörjning är historiskt en svensk paradgren. Svenska styrelser har aldrig behövt bekymra sig om andra länders problem och politisk aktivism på andra sidan jordklotet. Vad är det som händer i Sverige? Ska småflickors ystra utopier ersätta långsiktigheten? Har alla förlorat förståndet?
Bra beskrivning – med ett undantag. I sista stycket skriver du att ”elförsörjning ÄR en svensk paradgren”. Borde stå VAR – fram till mitten av 50-talet.
För med Erlanders och Palmes 12-reaktorsprogram förvandlades elsektorn till ett av våra allra värsta systemfel. Inte därför att tekniken fallerade utan därför man införde den ryska, planekonomiska modellen, d v s att låta branschen styras av politiker, inte längre av privata företag (och av statliga Vattenfall som dessförinnan i allt väsentligt sköttes som ett privat företag).
Palme-eran kort sagt! Fast dessvärre – och skamligt nog – en felsatsning som hyllats även av våra förment borgerliga partier. Eller vill du, Jan, ifrågasätta mina tidigare inlägg om reaktorprojektet som en ekonomisk katastrof, där alla de satsa pengarna (ca 350 miljarder) har gått förlorade?
Ett fiasko som än i dag fortsätter att sänka vår välståndsnivå genom att elen säljs till ungefär halva den faktiska (inflationskorrigerade) produktionskostnaden!
.
Jag är övertygad om att du har rätt i sak! Och jag vurmar mest för vattenkraft och tycker att de miljarder som satsas på vindkraft skulle ha gett lika mycket energi under fyra gånger längre tid om de hade satsats på uppgradering av de äldre vattenkraftverken och de längsta stamlinjerna där överföringsförlusterna är störst. En vattenturbins verkningsgrad påverkas mest av utloppsrörets utformning (fallröret eller sugröret). Jag misstänker att det skulle kunna optimeras på de flesta kraftverk med hjälp av moderna simuleringsprogram.
Men det är klart, det hade inte som vädervingarna blivit skyltfönster för den nya sköna energiomställningen!
Tack för det. Nu behöver jag inte länge fundera över om det i detta forum bara är Mats som helt och fullt tagit till sig den förfärliga sanningen om svensk energipolitik efter Erlander och Palme – den som dessutom blivit än mer förfärlig i kombination med en klimatpolitik styrd av en ohelig allians mellan korrupta forskare och politiska särintressen, ofta i kombination med industriella särintressen.
Men jag kan fortfarande grubbla över hur en del förmenta libertarianer kan missa denna övertydliga läxa. De borde veta bättre och skämmas för sin förblindelse.
I Frankrike är det snarare ”smarta” elmätare, Linky, det talas om, men sådana har ni kanske redan i Sverige?
Med en Linky kan elleverantören avläsa förbrukningen utan hembesök och förbrukningen debiteras mera precist, beroende på vilken tid på dygnet elen konsumeras. Det som diskuteras mest är dock att Linky kan känna av exakt vilka apparater och lampor som är på vid ett visst tillfälle och på så sätt spionera på fastighetsägaren. Det påstås också att mätaren kan använda vissa apparater som mikrofoner och bokstavligen kan höra vad som avhandlas i huset. Den uppgiften vill jag dock inte gå i god för.
Däremot är Linky perfekt för att stänga av elen till privatpersoner när i framtiden elbrist uppstår, eller till att ransonera den levererade mängden.
En omfattande proteströrelse finns, men märkligt nog rör motståndet elektromagnetismen som avges av mätaren.
Fjärravlästa elmätare har vi haft i Sverige tag nu. Jag skulle gissa på minst 15 år.
Angående att stänga av elen via fjärrkontroll. Ja, det går bra med den nya mätarna, men vi konsumenter kan alltid koppla förbi dem om vi vill.
Tack för svar Göran, men jag förstår inte vad du menar med att koppla förbi. Finns den gamle analoga mätaren kvar? Att verkligen koppla förbi kan ju bli svindyrt om man blir påkommen.
Den analoga mätaren byts mot en digital mätare med gsm-sändare och kan i och med denna fjärr-avläsas.
Olovlig kraftavledning var ju en ”baggis” på tiden då det fanns mätarsäkringar i direkt anslutning (före mätaren), och då samtidigt en ”undergrupp” i samma skåp.
Så ser det inte ut idag, och de enkla sätten att sno ström är bortbyggda.
Vilket förmodligen är bäst, då det ju onekligen krävs en viss kännedom om el (och riskerna därmed).
Ett ”dumhuvud” göre sig icke besvär, är min bestämda inrådan.