Elmarknadens viktiga men nedtystade formel

Dagens gästskribent är Åke Sundström


Klimat- och energipolitiken bygger på trixet att tiga om basala samband och villkor. Även den interna debatten i detta forum har stundtals präglats av okunnighet om hur välstånd optimeras, trots att säkert de flesta är införstådda i grunderna – kravet på balans mellan utbud och efterfrågar. Men frågan är vad det betyder, mer exakt. 


Termen utbud betyder MARGINALKOSTNAD, medan efterfrågan är detsamma som MARGINALNYTTA. Välståndet optimeras när dessa två sammanfaller och definierar JÄMVIKTSPRISET:
Alltså: Pris = Marginalkostnad, MK = Marginalnytta, MN. 


Det viktiga och ofta förbisedda är att kostnader och intäkter skall vara i balans PÅ MARGINALEN.  Kostnaden för ett nytt kraftverk får inte överstiga konsumenternas faktiska nytta av det tilltänkta kapacitetstillskottet. Elementär logik. 


I MK skall man räkna in SANNA miljökostnader. MN skall avse värdet på en fri marknad, d v s vid bortseende från statliga SÄR-pålagor som INTE är objektivt motiverade, utan har enbart fiskala syften (att finansiera statens utgifter). 


Vi befinner vi oss ljusår från dessa balansvillkor. När MK ligger på cirka 75 öre, medan MN stannar vid cirka 25 öre på den svenska marknaden – men någon femöring till om vi tar hänsyn till exportmöjligheten. Dessa fakta bekräftar att Sverige i dag har ett enormt elöverskott, eftersom elförbrukningen vid kostnadsriktiga priser skulle stanna vid cirka 120 TWH (att jämför med en vår faktiska elkapacitet på cirka 175 TWH.  


MEN när överkapacitet är för handen, som nu, förändras slutsatserna om den på KORT SIKT optimala lösningen. Därför att kostnaden för att fortsätta att använda ett redan byggt kraftverk är lägre än för ett nybygge. Cirka 25 öre lägre, alltså cirka 45 öre. Vilket är ungefär var priset ligger just nu, helt enligt teorin. 


Vi har alltså ett kortsiktigt korrekt elpris, men en långsiktigt ohållbar situation, eftersom NYA kraftverk måste uppfylla kravet att hålla sig under kundernas sanna marginalnytta, i dagsläget cirka 25 och om fem år kanske 30 öre. 

MEN var uppmärksam på att analysen bara är korrekt om klimathotet är falskt, som vi hävdar. Vore det sant tillkommer en miljökostnad för att bekämpa detta hot.Men det förändrar inte nämnvärt slutsatserna. Därför att det korrekta i det fallet är att utgå från kostnaden för att på billigast sätt, via en global klimatskatt lika för alla, motverka detta hot. Det är ostridigt att det då handlar om radikalt lägre belopp än den unikt höga svenska koldioxidskatten. Så vi kan helt säkra på att min skattning är mer sanningsenlig än alarmisternas. 


Låt mig till sist tillägga att den ”forskare” som i högre grad än andra har medverkat till att dölja dessa systematiska kalkylfel heter Runar Brännlund och är ekonomiprofessor i röda Umeå, inhyrd som rådgivare åt Konjunkturinstitutet. Där gör han årligen så kallade second-best-analyser. Det betyder att han UTGÅR från det han påstår sig bidra till bevisa, nämligen att den förda svenska politiken i huvudsak är korrekt – trots att han tidigare hårt kritiserat denna politik, med inlägg i Ekonomisk Debatt och i av form seminarier tillsammans med Stefan Fölster, som vid den tiden var chefsekonom hos storföretagen i Svensk Näringsliv, men snart därefter tvingas lämna den posten.


Det Brännlund tillför är marginella förbättringar av en i grunden feltänkt politik. Forskarfusk är bara förnamnet för ett sådant beteende och borde bestraffas i relation till de förluster han åsamkar de svenska medborgare som betalar hans lön. 

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Gästlistan och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

19 svar på Elmarknadens viktiga men nedtystade formel

  1. Jan Andersson skriver:

    Jag saknar kommentar om kostnaden för distributionsförluster (även till spårbunden trafik), samt kostnaden för Sverige vid uteblivna exportaffärer när ryktet om kärnkraftsnedläggning förverkligas, samt den framtida kostnaden för ej byggda fabriker och svårigheterna att sysselsätta invandrare och våra egna barn och barnbarn i framtiden. Datacentraler drar också mycket elkraft.

    Elkraft är som luften vi andas, inget rimligt liv är möjligt utan den om vi inte återgår till artonhundratalets bondesamhälle och låter två tredjedelar av folket utvandra.

    Och varför i herrans namn skall hela jordens befolkning betala energiskatt när det nu är bevisat en gång för alla att det inte finns någon antropocen koppling till eventuella klimatförändringar?

    Jag läser just nu på min utetermometer sju grader plus på svenska västkusten mitt i sommaren, luften är tung och fuktig, tvätten i badrummet har inte torkat något alls under den gångna natten, trots tjugo grader på innetermometern. Men elvärmens termostater som varit arbetslösa i flera veckor hänger med i mitt och tiotusentals andra hus. Vi är fria att åka till jobbet eller göra vad vi har planerat. Ekonomin får inget avbräck, vi jobbar och handlar som vanligt och behöver inte hugga ved halva dagen och ingen behöver vara hemma och elda.

    Precis som regeringen försöker alla förståsigpåare lösa gårdagens eller möjligen dagens problem. Det är lätt, efterklokhet är en exakt vetenskap. Men redan i morgon börjar framtiden då vi ska sysselsätta 20% arbetslösa och dessutom köra elbilar matade från ett distributionssystem och från kraftverk som i princip inte existerar. Det finns säkert ofta ledig kapacitet i näten, men definitivt inte när alla samtidigt laddar elbilen på söndagkvällarna för att kunna åka till jobbet på måndagsmorgonen.

    Om elbrist iband inskränker det framtida näringslivets möjligheter att försörja oss så är hela upplägget ett gigantiskt fiasko, speciellt i Sverige som har den billiga elkraften att tacka för allt. Och räkna med folkstorm om den rörlighet vi har vant oss vid minskas bara marginellt.

    Får du inte luft? Tja, det är många som andas just nu men ta det lugnt, det brukar bli bättre framåt förmiddan när vi brukar få ett luftöverskott. Ingen i näringslivet eller förvaltningarna skulle drömma om att ta en träningsrunda, lika litet som investerarna skulle satsa på ny industri när tillgången på rimligt prissatt elkraft inte kan garanteras. Och jag vet inte om jag kan komma till jobbet på brandkåren eller intensivvårdsavdelningen idag för det var tjugotre grader kallt i natt och elbilen har inte laddats.

    Miljöpartiet, släng er i väggen, för ni är de värsta bakåtsträvare som har existerat. Klimathotet är nu förbrukat, vad ska ni nu motivera er existens med?

    • Åke Sundström skriver:

      Men har jag förordat att vi skall vara utan elkraft? Var övertygad om att ett ”rimligt liv” är enklare att realisera med fri konkurrens och en elförbrukning på 120 TWh än i en planekonomi som till enorma förluster producerar 160 eller 200 TWh

  2. Stefan Eriksson skriver:

    Nu kommenterar jag BARA för att lära mig. Alltså ingen åsikt i detta. En fråga av intresserad:

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Marginalnytteteorin

    I vilken utsträckning kan då produkten El appliceras på detta samband?
    Jag menar:
    Är det inte en väsentlig skillnad i termerna marginalnytta, beroende på om varan(produkten) kan sparas, ”läggas på hög”, för ett tänkt kommande behov, eller om ”bäst före datum” (som i fallet el) är satt till samma tidpunkt som varan förvärvas.

    Var (i vilken term) i denna formel; marginalnytta=marginalkostnad=pris , skulle då parametern ”möjlig att spara för kommande behov”, implementeras?

    Jag har svårigheter att rakt av förstå hur teorin är applicerbar på just elmarknaden.
    (Försäkringsbranschen är av liknande karaktär kanske).

    Om du inte vet,,, ”fråga en vän” brukar det ju heta!

    • Åke Sundström skriver:

      Men visst kan elkraft lagras, det är ju det som sker i våra stora vattenmagasin i norr. Kärnkraft går däremot inte att lagra och inte heller vindkraft. Eftersom vi varken behöver det ena eller det andra, har den saken ingen praktisk betydelse.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Nja! Min fundering på/av betydelsen ”marginalnytta” är då kanske mer ur ett konsumentperspektiv. Jag är ju den som på sätt och vis värderar nyttan av ett el-abonnemang med avtalat effekt-uttag.
        Sedan är det ju så att jag inte använder full effekt ( det som avtalet medger, 16A ”mätarsäkring”) hela tiden, men bedömer ändå att nyttan av att ha tillgång till denna ström, (när jag då behöver) motsvarar det pris jag betalar.
        När sedan min avtalspart gällande el-leverans börjar sväva på målet om att kunna leverera den avtalade mängden med viss effekt, är det helt klart att jag överväger nyttan på nytt.
        Och kommer förmodligen att värdera nyttan till ett lägre pris då.

        Det påverkar ju ekvationen (som Ni beskriver här ovan) också.

        Skalar vi upp dessa tal till nivåer som industrin omsätter, är det ju ändock
        likartat resonemang som förs. Förmodar jag!

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Begreppen ”marginalnytta” respektive kostnader är inget komplicerat. Finns egendomligt nog förklarad på Wikipedia. Socialisterna har ännu inte lyckats radera ordet.
    Men förklara för oss Åke varför begreppen är gångbara när vi vet att 70 – 85:kr av varje 100-lapp utplundras i skatter och utgödslas av ”begåvningsreserven” som avsiktligt fördärvat ”KRONANS” köpkraft och värde?
    Socialisten följer inte enkla ekonomiska lagar.

    • Åke Sundström skriver:

      Men problemet är ju, Samuel, att inte heller våra borgerliga partier ”följer enkla ekonomiska lagar”. Min kritik riktar sig framför allt mot hrr Reínfeldt, Kristersson, Björklund och fru Lööv, har du inte noterat den saken?

      Visst, termen förklaras på Wikipedia, men den är så gott som okänd bland knapptryckarna på Helgeandsholmen. Bara ett fåtal förstår innebörden av ordet marginalkostnad, det har jag själv bevittnat på nära håll.

  4. Stefan Eriksson skriver:

    Här används ordet brist i olika böjningar. Är det helt fel? Ja, jag vet inte jag:
    https://www.fplus.se/tusentals-jobb-i-skane-hotade-pa-grund-av-elbristen/a/1nmA0X

    • Åke Sundström skriver:

      Men nog inser du väl att den text du länkar till är en skamlös partsinlaga? Helt i linje med den klimathysteri som du själv kritiserar, men som både politiker och företag älskar – därför att den gynnar deras särintressen, om än på lite olika sätt.

      Medan vänstern tar chansen att med den goda moralen som ursäkt motivera högre skatter, låter sig de förment borgerliga partierna styras av de elkrävande bolagens intresse av subventionerade elpriser. Kort sagt: av att sitta i pappa statens bekväma knä och samtidigt orera om den fria konkurrensens välsignelser. Ett hyckleri av sällan skådat slag.

      Men som jag ofta påpekat: det är ytterst våra maktlojala ekonomiprofessorer vi har anledning att gissla, eftersom deras tigande är en förutsättning bedragarnas framgångar.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Jo, utan tvekan en partsinlaga, där ”Svenskt näringsliv” är EN av de parter som rimligtvis har synpunkter, och offentliggör sin analys gällande elsystemets robusthet nu och i en framtid.
        Det är deras uppgift!
        ”Skamlös” är ett ”värdeord” som Ni, Åke, får argumentera för.
        Jag tycker nog att ”parter” i ett samverkande system ( likt infrastrukturen för elförsörjning), är något som vi har att acceptera, även då om vissa parter uppvisar mindre trovärdiga partsinlägg i diskussionen.

        Om, jag då själv (som part, om än en liten sådan) bedömer trovärdigheten i olika inlägg, och rangordnar dessa efter egna överväganden och inhämtade faktiska förutsättningar, så hamnar ”hotet om en nära förestående katastrof” till följd av en marginell förhöjd CO2-halt i vår atmosfär, allra längst ned i ”trovärdighetslistan.
        Om det nu gör mig till en ”skeptiker” i andras ögon, är något jag måste ta.
        Personligen finner jag det inte så betungande.

        Däremot är jag intresserad av, och önskar mig ett så lågt pris på el i mina uttag, som bara möjligt. Där tror jag det finns många med mig. Bland annat Svenskt näringsliv.

        Så i den andemeningen förefaller jag och Svenskt näringsliv ha samma önskan och åsikt.

        Sedan blir jag besviken (och till och med förbannad) över partsinlagor likt dessa:
        https://www.ei.se/PageFiles/308320/Efterfrageflexibilitet_en_outnyttjad_resurs.pdf

        Denna inlaga är ett av gemensamma resurser finansierat ”tyckande” som bygger på tanken att elsystemet skall bantas( i vilket fall inte anpassas), till det behov av el som förväntas (min förväntning) öka i en framtid, om Sverige vill behålla platsen bland industriländer, med viss utveckling.

        Som sagt en folder om ”flexibilitet” och (glädjande ändå) inte ett ord om ransonering.
        (Den sista raden kan innehålla spår av ironi)

        Väl bekomme!

        • Åke Sundström skriver:

          Jo, skamlöst är högst välmotiverat, därför att det här handlar om vad man lär sig i den ekonomiska ABC-boken. Samma betyg får givetvis den skrift du nu länkar till. Klimatkorruptionen härskar i hela byråkratin och, dessvärre, även på professorsnivå. Brännlund är ingalunda ensam, t o m nestorn själv, Assar Lindbeck i denna fråga agerat på likartat sätt, tagit parti för vissa industriella och politiska särintressen, när han utan egna insikter i sakfrågan agerade till stöd för linje 1 i folkomröstningen.

          Men nej, du och Svenskt Näringsliv har inte alls samma intresse av ett ”lågt” elpris, därför att det är du och andra medborgare som (utan att veta om det) betalar mellanskillnaden mellan industrins subventionerade elpris och normalpriset (den långsiktiga marginalkostnaden). Den tunga industrin är, som du kanske inte har tänkt på, befriad från elskatt.

          För enskilda medborgare, du och jag, är därför den högsta prioriteten att elmarknaden är i BALANS (som jag tidigare definierat) så att elpriset därigenom blir KORREKT. I dag är priset i producentledet cirka 25 öre för lågt men ungefär lika mycket för högt i konsumentledet, på grund av den extremt höga elskatt som klimatnojan har tillåtits motivera.

          Dessutom tillkommer lokala nätavgifter, som skenat under senare tid, som en följd av att många kommuner sålt ut sina lokala elnät till privata elbolag, som inte varit sena att utnyttja sin monopolställning. Här har borgerliga kommuner agerat lika huvudlöst som socialistiska.

          Du är vilseledd också när du åberopar propagandan både från vänster och höger om att elförbrukningen måste öka för att vi skall ”behålla platsen bland industriländer”.

          Sambandet är generellt det omvända: det är effektivitet och därmed välstånd som leder till ökad efterfrågan på energi. Men när ett land har ett en stor överkapacitet är en minskad elförbrukning nödvändig på medellång sikt, de närmaste 30 åren. Den slutsatsen har tydligen gått dig förbi.

          • Stefan Eriksson skriver:

            Jo, skatter och subventioner är en STOR (för stor) faktor i sammanhanget ”energi”. Skatter är ett ”styrmedel” för att reglera konsumtion/produktion av ett visst varuslag eller hela ”grupper” därav.
            I Norge har en särskild skatt på socker införts, därav med argumentet att det Norska samhället vill, och tänker sig att ”hämma” konsumtionen av socker.
            En vällovlig tanke, beroende på vilken uppfattning om socker man har.
            Det har stötts och blötts i politiska sammanhang och till sist har skatten på socker påförts det produktslaget.

            Följden (en av följderna) är att formidabla ”berg” av lösgodis, handlas i stora köpcentra på den Svenska sidan gränsen.

            Så det blir!

            Då är elförsörjningen av en helt annan karaktär, där långsiktiga och stabila förutsättningar bör prioriteras.
            Också i ett ”fiktivt” system där vi för skoj skull kan tänka oss ett obefintligt skatteuttag.

            Så därför undrar jag:

            Om,,, Nu de större konsumenterna gör gällande en befarad bristsituation vad avser elleveranser och de samtidigt är befriade från den skattepålaga som vi privatkonsumenter har att betala; vad ”skriker” de om och varför?
            Skatten kan de ju knappast hävda vara för hög!

            Svenskt Näringsliv ser i framtiden en reell och varaktig situation där utbudet av el befaras ej motsvara efterfrågan, och där av ett högre pris att förvänta.
            Alltså , netto (utan skattepåslaget).

            Det vill de icke!

            Och, därför ”hotas” om att flytta verksamheten, kanske till Norge,,, vem vet?

            Hur påverkar skatter ”er formel” här ovan om marginalnyttan respektive marginalkostnader?

            Bägge dessa faktorer befinner sig ju på samma sida om ”likhetstecknet” som ”faktorn” pris.

            • Åke Sundström skriver:

              Ja just det, vad är det dom skriker om! Ren utpressning, ingenting annat. Hot om flytt trots väldigt goda villkor vad elpriserna anbelangar.

              Elskatterna och andra energiskatter påverkar givetvis efterfrågesidan, men eftersom skatten på fossila bränslen är väldigt mycket högre än elskatten så blir slutsatsen att elsektorn otillbörligen gynnas. Och förstärker bilden av ett väldigt elöverskott.

  5. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Åke, varför presenteras inte någon marginalkostnadsanalys som även beaktar de olika kraftslagens och det svenska kraftnätets elkvalitéts och tillgänglighets påverkan?

    Mvh,

    • Åke Sundström skriver:

      Vad betyder ”kraftnätets elkvalitets och tillgänglighets påverkan”?

      Elsystemets optimering innefattar förstås även ett optimalt dimensionerat elnät, som defintionsmässigt har all den ”tillgänglighet” som krävs. Sveriges problem är det motsatta: att vårt elnät är alldeles för stort i relation till elefterfrågan på en FRI energimarknad, d v s vid konkurrensneutral energibeskattning, samma skatt för kärnkraft som för fossila bränslen.

      Det må vara hänt att klimatalarmister eller marxister inte fattar inte den saken, eftersom de tror på IPCC:s katastrofscenarier och dessutom gillar planekonomiska lösningar. Men att en en klimatskeptiker delar den synen är anmärkningsvärt och pekar på någon slags tankeblockering eller ovetenskaplig bias.

      Men du är förstås inte ensam om den dubbelheten, den präglar ju även storbolagen i Svenskt Näringsliv eftersom de gynnas av de konstlat låga elpriserna (i producentledet). De som i sin tur är en följd av den överstora reaktorsatsningen och subventionerna till överflödiga och förlustbringande vindsnurror. Är vi verkligen fortfarande oeniga om så
      elementära fakta?

      • Claes-Erik Simonsbacka skriver:

        Vad betyder “kraftnätets elkvalitets och tillgänglighets påverkan”? / Åke Sundström

        Kraftnätets elkvalitet , tillgänglighet och tillförlitlighet är beroende på de olika kraftslagen och dess andel i kraftnätet, vilket innebära en stor påverkan på kraftsystemets utformning och egenskaper.

        Elkraften som produkt beskrivs ofta som energi (kWh), effekt (kW), spänning (V) etc. De uppräknade faktorerna kan sägas karakterisera elkraften. Någon skarp gräns mellan de kvalitativa och kvantitativa egenskaperna kan inte dras. De viktigaste påverkbara kvalitetsfaktorerna är:
        – frekvens
        – spänning
        – leveranssäkerhet.

        P.S. Bor i sommarstugan utan tillgång till internet.

        Mvh,

        • Åke Sundström skriver:

          Inte heller nu något svar om vad dessa basala ekvationer har för betydelse, utöver vad förkortningarna i sig betyder, vilket väl få i detta forum kan vara okunniga om.

          De betyder i praktiken Ingenting alls i bedömningar om hur kraftsystemet optimeras. Då är det centrala att kostnader och intäkter skall vara i balans. Vilket de absolut inte är i dagsläget. Eller är det vad du vill påstå?

          Sommartid kan sena svar vara ursäktade, men de har uteblivit även under vinterhalvåret, så visst har det var varit ett mönster av uteblivna genmälen, i strid mot både forskaretikens och debattetikens ABC.

  6. Åke Sundström skriver:

    Än en gång avstår Claes-Erik Simonsbacka från att fullfölja en diskussion han gett sig in i. Det kan motivera en fråga till Mats: varför acceptera inlägg från personer som vägrar att respektera elementär debattetik? Det är inte alls detsamma som censur och det öppnar för sabotörer, som har andra intressen än att delta i ett ärligt meningsutbyte.

  7. Stefan Eriksson skriver:

    Har den här överenskommelsen majoritet i dagsläget, hur blir det efter nästa val till riksdagen?
    https://www.regeringen.se/49cc5b/contentassets/b88f0d28eb0e48e39eb4411de2aabe76/energioverenskommelse-20160610.pdf

Kommentarer är stängda.