Schellenberg gör avbön!

Michael Schellenberg, som enligt egen utsago varit miljöaktivist i 30 år och klimataktivist i 20, har kommit ut som klimatskeptiker och gjort avbön för sina tidigare felsteg. Han hänger också ut IPCC och andra alarmistorganisationer som fuskare. Han har själv varit granskare där. Frågan är om det gör någon skillnad. Andra som varit granskare och sedan avslöjat falsariet har tigits ihjäl eller anklagats för att gå oljeindustrins ärenden eller annat misskrediterande.


Nu ger han ut en bok som heter Apocalypse Never, den är ett slags Apology Now. Men hans ursprungliga ursäkt och avslöjande har redan censurerats av Forbes! Här är ett utdrag ur hans uttalande:

  • Factories and modern farming are the keys to human liberation and environmental progress 
  • The most important thing for saving the environment is producing more food, particularly meat, on less land 
  • The most important thing for reducing air pollution and carbon emissions is moving from wood to coal to petroleum to natural gas to uranium 
  • 100% renewables would require increasing the land used for energy from today’s 0.5% to 50% 
  • We should want cities, farms, and power plants to have higher, not lower, power densities
  • Vegetarianism reduces one’s emissions by less than 4%
  • Greenpeace didn’t save the whales, switching from whale oil to petroleum and palm oil did
  • “Free-range” beef would require 20 times more land and produce 300% more emissions
  • Greenpeace dogmatism worsened forest fragmentation of the Amazon
  • The colonialist approach to gorilla conservation in the Congo produced a backlash that may have resulted in the killing of 250 elephants

Utförlig deklaration och bakgrund i Climate Depot.

Kortfattad uppdatering på WUWT.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

43 svar på Schellenberg gör avbön!

  1. Dandersan skriver:

    Schnellenberger vill väl sälja sin bok.
    Att klimatfrågan är extremt haussad av media ger en sned bild som är lätt att kritisera.
    Mer solinstrålning i Indien när fabriker stänger pga corona.
    Intressant för media.
    Att solen skiner 20% fler timmar här jämfört med tidigare skriver ingen i media om,
    Kan ge den värme som CO2 sägs ge.

  2. Åke Sundström skriver:

    Kors i taket! En mångårig alarmist gör avbön! Med en i huvudsak korrekt argumentation, även om han i likhet med nästan alla missar de avgörande samhällsekonomiska argumenten.

    Skall denna svala göra en svensk sommar? Nu verkar detta inte helt uteslutet längre. Vem blir först ut?

  3. Göran skriver:

    Jag tror att han får till det lite fel. Några exempel:

    1. “100% renewables would require increasing the land used for energy from today’s 0.5% to 50%”

    Om han menar att 0,5 % jordens landyta idag används för så kallad förnybar energi så är det aldrig tal om att ytan skulle behöva vara halva jordens landyta. Hur kan man räkna så galet?

    2. “Vegetarianism reduces one’s emissions by less than 4%”

    Ökad användning av växter som mat ökar koldioxidutsläppen. Hur räknade han ut att det skulle minska?

    3. ““Free-range” beef would require 20 times more land and produce 300% more emissions”

    Helt fel. Det har kommit nya metoder för utnyttjande av land för betande djur som ökar produktionen med 300 % på samma yta. De flesta betande djur, betar på mark som inte är lämplig för växtodling. Av öppna områden är 65 % olämplig för växtodling men går utmärkt för bete. Det handlar således om att ta tillvara på jordar som annars inte skulle användas till något.

    Betande djur producerar mindre andel utsläpp än växtjordbruk. Betande djur ökar växtligheten, så i princip är betande djur ett nollsummaspel.

    Sedan kan jag säga som så att sedan människan ökade sitt kolhydratintag sin kost och började äta processad mat har sjukdomar och ett försämrat hälsoläge både fysisk och psykiskt skjutit i höjden. Jag har läst siffror att pillerindustrin skulle stå för 10 % av jordens koldioxidutsläpp. Kostnaden för sjukvård håller på att bli så höga att de kommer ruinera många länder.

    Den näring som finns i växter är inte anpassad för människan vilket gör att väldigt lite av näring kan används. Det som står på förpackningar om näringsinnehåll i växter kan i princip bara betraktas som siffror. Samma sak med kosttillskott. Pyttelite av den mängd vitaminer eller mineraler som står på förpackningen blir upptaget av kroppen.

    Således, skulle vi tjäna enormt med pengar på att börja äta mer kött och minst 90 % mindre växtprodukter och vi skulle minska på utsläppen. Vi skulle bli friskare, leva längre, kunna arbeta längre, må bättre (mindre depression och ångest) och ha mindre utsläpp både det ena och det andra.

    Sist. Att resonera för mindre koldioxidutsläpp är egentligen inte nödvändigt eftersom människans aktiviteter inte påverkar klimatet.

    • Benny skriver:

      Exakt! Hur lever folket i Kalahari som i stort sett fortfarande lever under de förhållanden som fanns när människan utvecklades? Man äter de animaliska proteiner man kan få tag på via jakt och insekter, gräver efter rötter, bär och plockar frukt när det finns! En socker och kolhydratfattig kost där fetma och metabola sjukdomar knappt existerar. Nu kan ju inte världens alla 7.5 miljarder leva så men man kan själv försöka minska spannmålsintag och socker för att minska riskerna för den egna hälsan. Kött från boskap, fågel och fisk med rotfrukter som tillbehör är att rekommendera om man vill hålla vikten i schack och undvika metabola sjukdomar som diabetes etc..

    • Jan Andersson skriver:

      Jag har blodgrupp A, vilket är en genetisk anpassning från grottmänniskans blodgrupp O för att tåla spannmål bättre. Jag ska tydligen inte äta så mycket kött, och har aldrig varit så väldigt förtjust i det.

      • Göran skriver:

        De gamla egyptierna åt i stort bara spannmål under tusentals år. Deras huvudföda var bröd. De uppvisar ingen som helst anpassning till spannmål. Tvärtom uppvisar de stora skador av kosten. Dåliga tänker, kroppsliga förändringar såsom att alla män mer eller mindre hade bröst. I stort hela befolkningen hade artros, även i tidig ålder.

        Om blodgrupp har betydelse för vilken kost vi ska äta, det bör undersökas närmare. Vilka vetenskapliga studier stödjer det och vilka vetenskapliga studier vederlägger det.

        • Jan Andersson skriver:

          https://www.dadamo.com/

          Man kan inte lita på någon, men Dr Adamo påstår att han har statistiskt säkra data om sin indelning av folks egenskaper i förhållande till sina blodgrupper. Och det stämmer löjligt väl på mig och min fru (vi har olika) och våra matdiskussioner i femtio år. Även på bekanta som vet sin blodgrupp, vilket inte alla gör.

          Egyptierna kanske åt spannmål eftersom de inte hade något annat eller avstod av religiösa skäl? Eller för att de inte hade kylskåp? Irländarna förr visste inte att man kunde äta fisk och höll på att svälta ihjäl men räddades av munkar som kom med potatisen och visade hur man gjorde när man fiskade.

          • Göran skriver:

            Låter lite lustigt att en viss blodgrupp skulle innebära att det är en del vitaminer och mineraler som kroppen inte skulle behöva.

            När jag har läst på några sidor om blodgruppsdiet påstås att kött och fett skulle vara svårt att bryta ned. Även det är lite lustigt då kött och fett tas tillvara så bra av kroppen att det knappt blir något kvar att kasta ut av det. Det är mest annat skräp som folk stoppar i sig som bara går rakt igenom.

            En sak man kan tänka på när man äter är att i tarmen finns i stort bara de bakterier som behövs för den mat man äter. Äter man något som man inte brukar äta, då finns det inte bakterier för att ta hand om det och kan leda till lite problem för stunden.

            I alla fall låter blodgruppsdiet intressant och jag ska spana vidare på det området. Veganer brukar få en lång lista med problem för att de inte äter animalisk mat. En del veganer klarar sig bra. Kan det ha något med deras blodgrupp att göra?

            Avgör blodgrupp om en kvinnlig vegan blir av med mensen eller inte?

          • Mats Jangdal skriver:

            Jag är skeptisk till alla tvärsäkra påståenden om dieter. Nu vet jag inte min blodgrupp, så jag kan inte jämföra hans påståenden med min upplevda verklighet.

  4. Anders Rydén skriver:

    Det är som Göran tidigare påpekade att jordbruk begriper inte Schellenberg sig alls på.

    “Factories and modern farming are the keys to human liberation and environmental progress.”

    Jag känner inte till någon lantbrukare som skulle hålla med i det påståendet vare sig helt eller delvis.
    Känner ni till några lantbrukare som upplever en större frihet nu än tidigare?

    Ny forskning visar även på att modernt jordbruk, på många ställen, där man använder konstgödsel påverkar microlivet på så sätt att den på sikt skadar marken.
    Effekten är att marken får svårare att hålla kvar vatten och närsalter
    Enda sättet att restaurera sådan mark är med hjälp av vall och betesdjur.
    Vidare läsning i bifogad länk för de som är intresserade.

    https://www.rothamsted.ac.uk/news/where-there%E2%80%99s-muck-there%E2%80%99s-brass?fbclid=IwAR0dIORGx4TkvCn2T2wP_wQ6r8X2ObG4xzfMGCL4eyMqYBRsz4hXm3Z0g8M

    Slutsatsen, för mig, är att modernt lantbruk är vare sig befriande för människor eller ett miljömmässigt framsteg för naturen.

    • Jan Andersson skriver:

      Det handlar väl om att kunna sälja med vinst. Om konkurrenterna kör med konstgödsel så måste jag också hänga på.

      Svenska jordar är annars inte på långt när så utarmade som i medelhavsområdet, vilket borde ge större möjligheter till produktion av hälsosamma ekologiska grönsaker. Vi har fattat ett principbeslut i familjen att bara köpa svenska ekogrönsaker om de ser fina ut, annars får det vara. En bra tomat luktar tomat på långt håll, de billiga luktar och smakar ingenting alls, dessutom befriade från all näring. Kvisttomater har blivit poppis för att stamvirket luktar litet tomat, för tomaterna gör det då inte.

      Idag är matshopping en vandring bland saker man aldrig skulle köpa (99%) för att eventuellt hitta något man kan tänka sig att betala för. Men ibland måste man släppa på denna princip för att inte svälta ihjäl.

      • Anders Rydén skriver:

        Så är det, man måste gå med vinst eller göra något annat.

      • Benny skriver:

        Världen kommer inom några år att få se en livsmedelskris! På ganska magra jordar i Nordamerika har man öst ut konstgödsel och glyfosat i åratal för att hålla upp produktionen av spannmål men jordarna blir mer och mer utarmade. Ett annat problem är att man pumpar in vatten och kemikalier i gamla oljekällor genom s.k fracking i områden där det redan tidigare var vattenbrist. Bäddat för katastrof alltså…Och vad gör då de olika regimerna som styr Sverige? Avskaffar den egna livsmedelsförsörjningen och beredskapslagren..Det är så illa att Sverige som borde vara självförsörjande med baslivsmedel importerar ca 50% av maten. Politikerna kommer sedan att säga “vi såg det inte komma” som med alla andra, för normalintelligenta, lätt förutsägbara katastrofer som den galna invandringspolitiken, vanvettiga “gröna”ekonomiska politiken m.m. Det blir så illa när man låter partiet och ideologin gå före sunt förnuft eller kanske svenska politiker över lag är korkade på riktigt?

        • Göran skriver:

          Tidigare har det sagts att Sverige kan självförsörja max 7 miljoner invånare. Det beror nog på vad man väljer att producera i jordbruksväg i Sverige.

          I dagsläget ligger produktionen i Sverige för 3,0-3,5 miljoner invånare.

          Sedan kan man diskutera om det är mängden mat som är viktig eller hur mycket näring maten innehåller. Växter innehåller lite näring och kött och fisk mycket. Spannmål är totalt meningslös föda och kan avskaffas.

          Angående mjölk. Vad är det för mening med att dricka mjölk när man har dödat allt i den och sedan tillsätter det igen med syntetiska kemikalier? Drick mjölk om du finner det gott; läsk med andra ord.

          • Benny skriver:

            Problemet är att naturlig odling och köttproduktion inte räcker för att föda 7.5 miljarder människor! Det är därför man spyr ut gifter och konstgödning för att producera mera. Och visst blir det en näringslös sörja av det hela som måste berikas med syntetiska kemikalier och ösa på med socker för att det är totalt smaklöst. Jordens absolut största problem är befolkningsexplosionen men politikerna svamlar bara om ett ickeproblem som klimatet som vi inte kan påverka. Numera är det inte PK att prata om att det finns för många människor, du blir stämplad som islamofob, rasist, nazist ja allt möjligt, invektiven är många!

        • Jan Andersson skriver:

          Många svenskar har anor som var torpare (i Norge husmand). Kanske var din farfarsfar eller morfarsfar en person som inte ägde någon jord, med levde ändå relativt tryggt på jordbruksarbete genom att få bygga eller överta en stuga på bondemark och betala markarrendet i natura genom att utföra dagsverken hos bonden när han behövde mångas händer och hjälp. Hustruns och barnens arbete efter förmåga ingick också i avtalet och var en förutsättning för att hinna med att bärga skörden när det var bråttom mellan två regnskurar. En slags ömsesidigt beroende som fungerade under lång tid, men torparna förblev nog alltid materiellt fattiga medan en del bönder kunde skaffa matsilver och dricka konjak ibland.

          Jordlappen som torparen fick disponera var inte mycket större än en villatomt idag, kanske tusen kvadrat. Ändå kunde det räcka för att föda en familj på åtta barn, tillsammans med en ko, en gris och några höns. Spannmål, kanske en halv eller hel tunna råg ingick kanske i avtalet med bonden.

          Under artonhundratalet dog i nästan alla torpstugor en fjärdedel till hälften av barnen i olika nya importerade sjukdomar. När hälsoläget förbättrades efter katastofåren på femtio- och sextiotalen blev bokstavligen “stugan för trång” för otaliga överlevande ungdomar och de såg ingen möjlighet att försörja sig med jordbruksarbete i Sverige, men tog chansen att emigrera till Nordamerika. Samtidigt startades otaliga nya industrier, i Värmland femtiotre pappers- och trämassafabriker som ersättning för den föråldrade järnindustrin och som möjliggjordes av de nya vattenkraftverken.

          Var den tidens grödor i Sverige näringsrikare än idag, och i så fall hur mycket? Finns det siffror på det, var den tidens “hållbara” och hälsosammare kost verkligen bättre? Övervikt plågade i vilket fall ingen torpare, troligen bara sockenprästen och brukspatonen.

          • Göran skriver:

            Ja, de var mer näring i grödorna förr. Sedan så fermenterades mycket vilket gör det enklare att ta upp näring ur den maten. I princip samma process som betande djur gör för att få ut näringen ur betet.

            Ett exempel: Havregryn lämnar inte ifrån sig någon näring om man inte först ha haft grynen i vatten i minst 12 timmar innan grynen tillagas. Hur många människor gör det? I stället äter alla havregrynsgröt och får i stort i sig ingen som helst näring som eventuellt finns i havregrynen. Och alla tror att t.ex. havregrynsmat är nyttig mat.

            Tittar man på restaurangmenyer från 1800-talet är det i stort bara kötträtter på dem. Titanic hade bara kötträtter på sin meny. I London hade man stora marknader där det såldes kött från miljontals djur. Vi får titta på hur den tiden skildrades på den tiden för att få en uppfattning om vad folk åt förr.

            Vad som skiljer förr mot idag är att konsumtionen av kolhydrater var lägre och konsumtionen av fett större och att det inte konsumerades socker, processad mat och så kallade vegetabiliska oljor (kemisk blaskblandning).

            Många tror att äta hälsosamt är att komplettera sin diet med “bra saker”, medan hälsosamt är att ta bort dåliga saker. Med andra ord saknas mycket av det dåliga förr.

            Sedan så äter dagens människor för ofta. De flesta äter 4-6 gånger per dag. Det är frukost, fika, lunch, fika, middag, kvällsbullen, en glass här och där osv. Detta medför att de flesta ständigt har för mycket insulin i blodet, vilket är skadligt och orsaker bland annat metabola syndromet. Insulin är orsaken till övervikt eftersom det signalerar att intagen energi inte ska konsumeras utan lagras (omvandlas till fett).

            Förr åt vi kanske högst 3 gånger per dag. Att ha många timmar mellan måltider är hälsosamt. När vi har runt 16-18 timmar fasta då börjar kroppen att ta bort skadade celler och reparera skadades celler och tillverka nya, vilket även bromsar ned åldrandet.

            • Mats Jangdal skriver:

              Intressanta resonemang om föda och intag. Finns väl en diet som går ut på att endast äta en gång per dag. Problemet för skulle bli att komma ihåg att dricka tillräckligt.
              Har alltid uppfattat det som att kvinnor är mer beroende av regelbundet intag av mat för att hålla lbodsockret och humöret uppe. Helt enkelt för att de historiskt alltid befunnit sig nära matförrådet.
              När nu männen också befinner sig nära maten och kvinnorna överförs kvinnornas matvanor till männen, med högre och skadliga blodsockernivåer för männen.
              Kan det ligga något i det?

  5. Jan Andersson skriver:

    Alarmister av alla slag är väl människor som tror sig se ett allvarligt problem och larmar om det för att andra personer med större kunskap, handlingskraft och makt ska göra någonting åt det. Typ att ringa brandkåren.

    Att undvika problem är väl annars något som alla människor instinktivt gör varje dag. Men alarmisten ser också något nalkas som bara han och kanske en grupp lättpåverkade som har lätt för att föreställa sig vad detta hot skulle innebära kan föreställa sig. Och att vi andra varken ser problemet och därför inte oroar oss, ökar bara deras känsla av annalkande katastrof.

    När inte makten gör något åt problemet höjer de tonen och får på det sättet fler anhängare som också höjer tonen. Det verkar vara mycket lättare och mer tillfredsställande än att göra det självklara; att sätta sig in i frågan, skaffa kunskap och gå hem för att sköta sitt och hålla käft.

    Att en alarmist byter fot förändrar ingenting, uppmärksamheten och känslan av makt är viktigare är fakta. Varför skulle annars lekmän samlas på torgen för att demonstrera sin fatala okunnighet?

    Man känner igen fanatiker på att de inte kan byta ämne. Citat Churchill?

  6. Jan Suhr skriver:

  7. Åke Sundström skriver:

    Vem blir i Sverige först ut med att följa Schellenbergs exempel, undrade jag den 1 ds. Ingen, tydligen. Gretorna tramsar på, med garanterade plattformar i SVT, SR, DN och SvD.

    Men även inom skeptikerkåren måste liknande frågor ställas: Hur länge tänker Climate Scam-gänget eller Klimatsans tramsa på med sina oförenliga budskap? Som att ett nej till växthusspöket skulle gå att gå att förena med ett ja till det svenska kärnkraftsprogrammet. När ett nej till klimatnojan med logisk nödvändighet innebär ett nej även till nojans verktyg, dagens extrema straffskatter på fossila bränslen – det enda som hållit reaktorerna vid liv på övertid.

    På en fri marknad, med samma energiskatt för alla alternativ, skulle flertalet av de 12 reaktorerna redan varit avvecklade. Utan att behöva ersättas av ny elkraft, därför att elförbrukningen sjunker rejält (mot cirka 120 TWH) när pappa statens skattefavörer till elsektorn avvecklas. Utan elsubventionerna dör även elbilsboomen och höghastighetstågen och alla former av elvärme (kanske med undantag för jordvärmepumpar och med tiden även solenergi, där tekniska genombrott sägs vara på väg).

    I min libertarianska värld bör alla behandlas lika. Därför kritiserar jag logiska vurpor både bland klimatalarmister och bland skeptiker. Att de senare trixar är ju egentligen särskilt allvarligt därför att de i grunden har rätt, men av politiska skäl drar felaktiga slutsatser (se ovan).

    Det gör inte Greta, hon tror på vad hon säger. Lurad, förvisso, men utan avsikt att tumma på sanningen, när hon åberopar “forskningen” som sitt vittne. Hon förstår inte att det är där ljugandet har sina rötter, i en korrupt värld av fuskande forskare. Därför är hon ursäktad i högre grad än Lennart Bengtsson och andra professionella storskojare.

    • Åke Sundström skriver:

      Enligt debattetikens regler betyder frånvaron av genmälen att ingen har några invändningar, i varje fall inga tunga sådana. Utmärkt i så fall, även om det tagit lång tid för somliga förmenta libertarianer att inse detta ytterst elementära: att ett nej till klimathysterin också innebär ett nej tack till den falska hotbildens verktyg: straffskatterna på fossila bränslen.

      Här är Mats och jag helt överens. Andra väljer att tiga – en del av dessa tydligen av samma skäl som Stockholmsinitiativet, att de i första hand är reaktorkramare och ogillar klimatpolitiken bara därför att vindkraften bidrar till att påskynda den svenska kärnkraftsavvecklingen.

      (Vilket, slår det mig först nu, kan förklara – om än inte ursäkta – MP:s agerande: En attack i ryggen i stället för frontalt, fast till ett högt pris för medborgarna eftersom vindäventyret varit nästan lika förlustbringande som reaktorbyggandet.)

      Men min undran inför Mats´ accept av talet om “elbrist” kvarstår. I Orwells tankevärld var ju ordvrängandet, den språkliga indoktrineringen, en viktig ingrediens: Slaveri är frihet, lögn betyder sanning etc,

      “Elbrist” är maktens sanning. Den gode George skulle nog vara lika kritisk som jag mot att ett gigantiskt elöverskott kallas för elbrist – även om nu överhetens maskineri med hjälp av en korrupt intelligentia itutat väljarna att tolka situationen på det sättet.

      Jag gissar också att han, Orwell alltså, skulle ha höjt sina ögonbryn inför att man smått skämtsamt beskriver Sverige som en “demokratur”, när vi lever i en faktisk diktatur. De samagerande partiapparaterna har underminerat folkstyret, genom att praktiken skrota grundlagens demokratiparagrafer. Det är givetvis inte alls Mats´ avsikt att godkänna ett sådant agerande, men saken är, vill jag mena, lite för allvarlig för att tillåta något annat än ett entydigt klarspråk.

      • Mats Jangdal skriver:

        Åke, Världen har ett matöverskott. Ändå finns det människor som upplever matbrist, den är äkta och konkret för dem, de svälter. Det gör de för att fördelningen, distributionen inte fungerar så att de får del av matöverskottet.
        Med mat, precis som med el är det så att man får allt man behöver om man betalar för det. De svältande har matbrist för att de inga pengar har. Delvis för att de är offer för ett korrupt politisk system.
        De med elbrist har det för att de och andra röstat fram ett politiskt system som skapar brist trots ett överflöd. Bristen administreras fram och att köpa sig fri från den kostar stora belopp och är kanske inte ens lagligt i alla delar, givet miljörestriktioner för elproduktion.
        Som jag ser det är viss brist reell, men skapad av undermåliga system. Det är inte möjligt, inte trovärdigt att försöka förklara för människor som känner av bristen att de har fel för att ekonomisk teori säger något annat. Inte när politisk realitet ser ut som den gör.

        • Åke Sundström skriver:

          Det är inte ekonomisk TE0RI som säger något annat. De upplevda leveransproblemen är i stället en produkt av POLITISKA BESLUT – helt UTAN teoretisk förankring. Det kan du inte gärna var omedveten om? Eller?

          Lösningen är således att skrota en missriktad energi-och klimatpolitik. Då behöver ingen uppleva någon “brist”, utan raka motsatsen. D v s problemfria leveranser.

          Parallellen till livsmedlen är inte heller korrekt. Det är inte matbrist världens fattiga upplever utan något helt annat, SVÄLTLÖNER. Även i det fallet en produkt av att makthavarna valt att för en socialistisk ekonomisk politik, vars självklara biprodukt är svältlöner. .

          Jag tycker att du i de här fallen blundar för hur enkelt det är att förklara båda dessa problemsituationer. För du är väl inte lika handfallen inför det likartade talet om “bostadsbrist”? I det fallet tror jag nog att finner det lätt att informera om att “bristen” och orättvisorna är det logiska resultat av kommunistisk planhushållning, d v s av att staten styr i stället för Adam Smiths osynliga hand.

          Och nog förstår du att skulden vilar på våra förment borgerliga regeringar som i dessa tre fall (och ytterligare några) fört en politik med rötterna i Stalins Sovjet.

          Ditt parti, KLP, har ju för övrigt insett sammanhanget, vad boendet anbelangar. Men har inte vågat sätta ner foten när gäller energin och klimatet, trots att den principiella insikten säkert finns.

          Det är ett tövande som du som styrelsemedlem sannolikt gör ditt bästa för att övervinna. Långt viktigare än att själv blunda för ordvrängeriet.

          • Göran skriver:

            Hur stort intresse har en bonde som inte får äga sin egen mark eller sin egen produktion, att producera ett överskott?

            En situation skapad av politiker. Kan vi påstå av världens problem är politiker och inte klimatet eller något liknande.

          • Mats Jangdal skriver:

            Åke, inte missade du väl detta stycke i min kommentar?
            “De med elbrist har det för att de och andra röstat fram ett politiskt system som skapar brist trots ett överflöd. Bristen administreras fram och att köpa sig fri från den kostar stora belopp och är kanske inte ens lagligt i alla delar, givet miljörestriktioner för elproduktion.”

            • Åke Sundström skriver:

              Jodå, jag vet att vi är överens i sakfrågan, men varför då insistera på att gentemot allmänheten få använda en felaktig terminologi (det politiska signalordet “elbrist”). Och därmed bidra till den förvirring och den indoktrinering som partisterna ägnar sig åt. Ett självmål, som jag ser det.

              Du kommenterar inte heller parallellerna till den förmenta “bostadsbristen” eller matbristen och världssvälten. I dessa fall tycks du avstå från att prata om brist, så varför i logikens heliga namn inte göra detsamma när det gäller elförsörjningen??

              • Mats Jangdal skriver:

                För att jag tycker inte man ska ta ifrån folk deras upplevelse av att det är brist.
                Man ska istället förklara hur den har uppkommit och vilka som är skyldiga till det.
                Det är mycket bättre att avslöja våra politiska motståndare som bedragare, än beskylla våra väljare för att inte förtså verkligheten.

                • Åke Sundström skriver:

                  Det är ju det väljarna inte gör, eftersom de vilseleds av en allians av politiker (alla partier) och korrupta forskare. Vilket innebär en kritik mot de senare, inte mot det grundlurade folket.

                  Och hur var det med falsk tal om bostadsbrist, är även i det fallet protester detsamma som att skuldbelägga väljarna? Så varför är då den korrekta terminologin att föredra i det ena fallet, men inte i det andra?

                  • Mats Jangdal skriver:

                    Jag kan inte påminna mig att jag oroat mig för vare sig matsituation eller bostadssituation. Så att jag inte använt ordet brist i de sammanhangen beror mer på att jag inte skrivit om det än att jag skulle göra olika värdering av vare sig frågor eller väljarnas kompetens.

                    Det där är fulargument, Åke!

                    • Åke Sundström skriver:

                      Påstod jag att du oroat dig? Min fråga gällde logiken. Att prata om brist i elsektorn, men – som du nu antyder – INTE i boendet. Rätt i det senare fallet, fel när du försvarar ordet elbrist. Och det där med fulargument får du gärna ta dig en ny funderare på.

          • Åke Sundström skriver:

            PS. I den mån genuin “brist” förekommer, så handlar det om t ex pälsverk från helt eller närapå utrotade djur. Varma vargpälsar eller rödrävsboor, vanliga på 40-talet, finns inte att köpa nuförtiden. Där kan ordet brist vara motiverat.

            Det råder förstås också en uppenbar brist på annat än förnödenheter, t ex sociala färdigheter, som ärlighet i politiken eller människor emellan.

            För att nu inte tala om bristen på sanningslidelse i tidigare så superhederliga branscher som domstolar, akademiska sällskap (läs Kungl Vetenskapsakademin) och forskningsinstitut.

            Och någon enstaka gång t o m på denna blogg, vanligtvis i välsignad brist på logiska kullerbyttor eller mjukryggat tigande.

            Så visst hade jag uppskattat en slutreplik från din sida Mats, för att få veta om vi verkligen kan vara fortsatt oeniga på denna punkt, om än fortsatt eniga om nästan allt annat.

            DS

      • Stefan Eriksson skriver:

        Åke, efterfrågan på elleverans överstiger ju i enskilda fall tillgången. Ett känt exempel är då “Pågens” planer på ökad produktion i Malmö, där etableringen uteblev med anledning av att önskemål gällande el-effekt ej kunde tillgodoses av Syd-kraft. (eller var det någon annan av el-drakarna?)
        Men, möjligt vore ju att Pågen då ordnar med egen elkraftsproduktion för egna behov, (en gasturbin,,, ett dieselverk,,, kraftvärme,,).
        En förutsättning vore ju naturligtvis “neutral” beskattning på de olika energibärarna.
        Jag finner att en sådan lösning är ett tecken på en bristsituation i ett system för elleverans i Sverige.
        En sådan bristsituation ger upphov till “ringar på vattnet” som gör att investeringar riskerar hamna där mindre “bristfälliga” förutsättningar finns vid handen.

        Ps. Man kan faktiskt vara kritisk till intermittent vindkraft utan att vara “reaktor-kramare”. Det är möjligt, och ganska vanligt tror jag. Ds.

        • Åke Sundström skriver:

          Har jag inte berättat att det finns ett stort kraftverk i Stenungssund, som kan leverera all den el som Pågens och andra behöver? Men som våra politiker bestämt sig för att stänga – enbart därför att den släpper ut ofarlig koldioxid. Varför Stefan sätta på dig onödiga skygglappar?

          Vad vindkraften anbelanger har du läst mig fel. Jag har bara noterat att Stockholmsinitiativet m fl ogillar vindkraften därför att de i första hand är reaktorkramare.

          • Stefan Eriksson skriver:

            Idag hör jag på “ekot” SR P1 hur Trelleborgs hamn stöter på problem i termerna av effektbrist i befintligt elsystem. “Hamnbolaget” avser att tillhandahålla samtliga fartyg vid kaj, erforderlig elkraft vid lastning och lossning.
            De lyckas sisådär.
            Men, klart är att hamnen kan säkerställa eget effektbehov, med hjälp av egen produktion av el.

            Påminner mig om förhållandet i det vi kallar ett U-land.

  8. Mats Jangdal skriver:

    Svar till Åke Sundström skriver:
    2020-07-07 kl. 10:00
    Nej, jag har inte påstått att du sagt att jag oroar mig. Jag förklarade att jag inte oroat mig och därför inte skrivit om saken. När du inte vill förstå, inte vill läsa det jag skriver på rätt sätt, då uppfattar jag det som fulargument.
    Sedan det vara att jag är dålig på att uttrycka mig. Jobbar på det och hoppas bli ännu bättre.

    • Åke Sundström skriver:

      Jag ställde frågan om vad din brist på oro inför bostadspolitiken innebär: att du säger bu eller bä till ordet “bostadsbrist”. En befogad undring när du nu tycks godta det likartade talet om att Sverige plågas av “elbrist”. Jag tog för givet att du, precis som jag, avskyr allt s k Orwell-speak.

      • Mats Jangdal skriver:

        Det må vara felaktigt ur såväl produktionssynpunkt som ekonomitänk att kalla det “brist”. Men när konsumenten inte kan få efterfrågad ström för att (det politiska) systemet inte kan leverera ström, så är det en brist.
        Det är brist precis som det var brödbrist i Sovjet innan systemet brakade samman.
        Jag tycker inte det är orwell-speak att anlägga det perspektivet.

        • Åke Sundström skriver:

          Så, till sist, tycks vi då för ovanlighetens skull vara oeniga.

          Men visst kan det förvåna att du inte tycks ha lagt märke till att man i seriösa sammanhang sällan eller aldrig argumenterar i termer av brist, däremot noterar när obalanser genererar till prisförändringar eller när planekonomisk styrning leder till felinvesteringar.

          Användningen av ordet brist är alltså ett uttryck för vänsterinfluenser. Den sovjetiska “brödbristen” var ju ett vapen i Stalins händer i kampen mot kulakerna/bönderna. i sovjetiskt 30-tal ett verktyg i politiska syften.

          Däremot är det symtomatiskt att Sverige i högre grad än omvärlden översvämmas av krav på “hållbarhet” – en nära synonym till ord som balans, jämvikt eller optimalitet, men som omtolkas till att betyda insatser för att rädda oss undan en förment djup klimatkris.

          Komiskt eller skrämmande med vilken entusiasm även våra kapitalistiska företagare deltar i detta marxistiska tungomålstalande. Som ju dessutom vad elförsörjningen angår saknar reell substans, eftersom det är mycket enkelt att parera tillfälliga obalanser i produktionsledet eller på elnätet.

          Märker du inte avsikten, Mats, att via överdrifter av detta slag skapa option för att slippa normalisera elsektorn och vinna gehör för nya idiotier som elbilar och höghastighetsjärnvägar?

          • Mats Jangdal skriver:

            Nja, jag tycker nog att användning av ordet brist i minst lika hög grad är en beskrivning av vänsterpolitik och dess konsekvenser som det är en eftergift för densamma.

            När det gäller tongivande företags samspel med vänsterpolitiken finner jag ingen komik alls i det, endast tragik och svek.

            • Åke Sundström skriver:

              Så där, till sist lite mer sams i denna viktiga fråga om politiseringen av själva språket, i Storebrors anda.

              Jag kan instämma i din första mening, men vidhåller att elbristens karaktär av vänsterpolitik döljs om man avstår från att omgående göra den tolkning du nu tillfogar. Vilket ju är vad jag efterlyst.

              Vidare saknar jag ditt svar på frågan om de godtar vänstertolkningen att det i Sverige råder bostadsbrist, när det ju handlar om brist på förnuftig bostadspolitik. Vilket vi säkert är eniga om att inte alla förstår utan att få det skrivet på sina näsor.

              Och jag begriper inte hur du i går kunde insinuera att jag inte “vill läsa det jag skriver på rätt sätt”. Men i förrgår fanns inte det du nu har tillagt att läsa, hur mycket jag hade önskat att så varit fallet.

              Genom åsiktsutbytet har positionerna preciserats på ett hyggligt sätt och klyftat krympt. Vilket ju syftet med ett kommentarsfält. Så därför hade du absolut ingen anledning att tala om “fulargument”.

              • Mats Jangdal skriver:

                Jag uppfattar det som att vi kommit fram till att våra konnotationer av ordet brist utgör nyansskillnader, inte principskillnader. Så låt oss sluta fred i saken!

                • Åke Sundström skriver:

                  Nåja, något mer än nyanser menar jag att det handlar om. Du vet att för mig är forskarfusk anatema och jag att kommer fortsätta att döma ut korrupta professorer och reagera på politiskt vinklad terminologi.

Kommentarer inaktiverade.