Byråkraterna, båsen och nötkreaturen

Enligt svensk djurskyddslag ska nötkreatur vid ständig utegång ha tillgång till ligghall vintertid. SMHI definierar vår som att dygnsmedeltemperaturen under sju dygn i sträck inte understigit 0°C. Med denna definition började våren i Västergötland år 2019 i februari månad.

När är det vår?
Fredagen den 24 juli fick en bonde i Västergötland besked från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att den inte beviljade honom prövningstillstånd på en uppenbart felaktig dom i Kammarrätten (KamR). Frågan var när våren börjar i Sverige då det inte längre krävs ligghall för nötkreatur. En fråga är om varje myndighet kan ha sin egen tolkning av när våra årstider börjar och slutar eller om vi ska ha en gemensam definition, enligt SMHI. Länsstyrelsens (Lst) definition är att dygnsmedeltemperaturen ska överstiga 5 plusgrader i 5 dygn i följd. SMHI:s är att dygnsmedeltemperaturen ska ha överstigit 0 grader i 7 dygn. När väl våren inträffat kan den inte återkallas av tillfälliga bakslag.

Länsstyrelsen hittar på egna definitioner
Länsstyrelsens tillsynsenhet hävdar i ett djurskyddsärende bonden i Västergötland brutit mot lagen då han hade tjurar äldre än två år ute dygnet runt utan ligghall den 11 april samma år. För sitt ställningstagande hade de kontrollerat med en  icke angiven väderstation i Norge! Det skulle alltså kunna vara Tromsö eller rent av Longyearbyen. Vid den icke angivna stationen hade våren ännu inte kommit.

På den grunden ville Lst tillämpa regeln 5°C medeltemperatur fem dygn i sträck. Det vill säga en helt egentillverkad definition som andra expertmyndigheter inte tillämpar. Men även det borde ha friat bonden eftersom SMHIs offentliga data visar att det varit 8,7; 10,4; 11,0; 9,4 resp 9,0 de fem dygnen 3-7 april.

Expertmyndigheten säger annat
De hade kunnat konsulterat den svenska vädermyndigheten SMHI och fått veta att deras närmaste officiella väderstation ligger i Ullared, några mil från bonden. Där var det vår, nästan sommar, den 11 april 2019. Enligt SMHI hade det då varit en medeltemperatur om 9,7°C fem dygn i sträck, där gränsen är 10°C för sommartid.

Länsstyrelsen krävde 20.000 kr i vite. Bonden överklagade till kammarrätten, med påpekande om vad SMHI noterat om vårens ankomst i området 2019. KamR sänkte vitet till 10.000 kr, men gick på Lst:s hemmagjorda definition av när årstider börjar och slutar.

Bonden överklagade detta till HFD, med förtydligande att det var konstigt att länstyrelsen kunde hitta på regler som inte stämmer med de ansvarig expertmyndighets (SMHI) definition.

Men domstolen åsidosätter god rättegångssed
HFD lämnade inte prövningstillstånd och fastslog därmed kammarrättens dom. De skriver även rent ut att de struntar i att kontrollera riktigheten i bondens uppgifter, de går helt på vad byråkraterna på Lst uppgett.

”Det finns inte skäl för att ifrågasätta det som länsstyrelsen har anfört om att dygnsmedeltemperaturen kan läggas till grund för en bedömning av om det sker betestillväxt eller inte. Med den utgångspunkten kan konstateras att den temperaturdata som XX har hänvisat till inte visar att dygnsmedeltemperaturen hade överstigit fem plusgrader fem dagar i sträck före kontrolltillfället.”

Här har alltså högsta instans i ett förvaltningsärende bestämt att byråkratin är ofelbar. Man har inte kontrollerat fakta, inte kontrollerat gällande regler, för att se om det länsstyrelsen hävdar är sant, med lagen överensstämmande eller rimligt.

Myndigheter vaccinerade mot principer
Det här ärendet hade ju annars varit synnerligen principiellt intressant för att fastställa om varje enskild myndighet kan ha sin egen definition av när våra årstider börjar och slutar. Förr hade vi en strävan att uppnå enhetlig svensk standard i fråga om definitioner, men den nya svenska standarden tycks istället vara att skapa förvirring. 

Höga jurister har utan att blinka och utan skam i kroppen brutit mot de flesta regler som Gunnar Bramstång redovisat och som jag återgett tidigare här på Frihetsportalen. Läs gärna alla tre artiklarna, de har helt klart bäring på detta fall och många andra där medborgare plågas av myndighetsaktivister. Sverige är ett rättslöst land. Haveriet är fullbordat. Endast svår matbrist till följd av tomma bås, lär få byråkraterna att inse att bonden och kon är viktigare än både båset och byråkratin.

Det är en reklamfilm, ni har sett den förut, men jag kastar in den en gång till. God made a farmer

https://youtu.be/AMpZ0TGjbWE

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

19 svar på Byråkraterna, båsen och nötkreaturen

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Tack Mats för att Du har krafter nog att påpeka dessa socialistiska vidrigheter som drabbar svenska folket. Det är lögnerna som socialisterna producerar som gjort livet outhärdligt i Sverige och det är förmodligen lidande och nöd som blir svenska folkets räddning. Utopiskt, inte alls!!!
    Vi får oss dagligen till livs det intellektuella förfallet hos dem som är satta att leda landet.
    Katastrof!

    • Göran skriver:

      Det är ett intellektuellt förfall på precis alla områden. Jag undrar om den socialistiska planen är att producera så dåliga studenter att de snart är mer eller mindre icke anställningsbara. På sådant sätt kan socialisterna fasa ut privat verksamhet.

  2. Niklas skriver:

    Även hästar, som går ute dygnet om, ska ha tillgång till vädeärskydd under vintern. Dock har SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) undersökt hur pass besökta dessa obligatoriska väderskydd egentligen är bland de flockgående utegångshästarna.

    Det visade sig att under vintern, så var det bara någon enstaka häst, som någon enstaka gång hade gått in i vindskyddet. Troligtvis för att se om det fanns något ätbart där. Inte ens under de vädermässigt tuffaste vinternätterna, hade hästarna brytt sig om att gå in för att söka skydd.

    Däremot under sommaren, när diverse insekter även gör livet svåruthärdligt för hästarna, så stod de dagligen i dessa vindskydd, just för att lindra insektsplågan.

    Men sådan kunskap är ju tydligen svårt för våra ”expert”-myndigheter att ta till sig, utan det är bara under vintern, som de anser det vara befogat med väderskydd för utegångshästar.

    • Göran skriver:

      Bra exempel på där man överför mänskliga känslor på djur i stället för att se till djurets verkliga beteende.

    • Dandersan skriver:

      Insektsplåga-Kanske därför man ser hästar stå två och två med hals mot bak och viftande svansar?

      • Dandersan skriver:

        Glömde skriva om byråkratin.
        Det finns en människa bakom. Lyft fram de som missbrukar sin ställning, de förtjänar berömmelse eller vad de nu är ute efter?
        Många ser myndigheter som svåra att ha att göra med, vilket de kanske är i dessa fall. Men då skall handläggaren bort!

      • Niklas skriver:

        Ja, svansen är ju ypperlig till att vifta bort flygfält med, men den når ju inte till hästens egna huvud. Så då passar ju team work bra.

      • Igor skriver:

        Helt rätt!
        De hjälper varandra!

  3. Thomas skriver:

    Med djurskyddslagens förändring på 1980-talet, där man enbart egentligen bara ändrade ett antal ”bör” till ”skall” i lagtexten så drev man igång utvecklingen. SJV skriver föreskrifter då Djurskyddslagen är en ”ramlag” och Lst utför kontrollen och tolkningen av föreskrifterna. Riskdagen, som det påstås bestämmer lagarnas funktion är då sedan lång tid tillbaka bortkopplat. De överklagande som det påstås att alla medborgare skall kunna göra, enligt ”gemensamma” krav inom EU, kan då genomföras i en ”fusk”-domstol som Förvaltningsrätten… Då blir det som det blir.

  4. Rikard skriver:

    Hej.

    Den här kanske är intressant apropå klimat och sådant, du och många här är ju intresserade av ämnet:

    [https://lantbruksnytt.se/fn-raknade-inte-med-fotosyntesen/]

    Tyvärr är det inte länkat till Per Frankelius artikel men det går säkert att hitta för den som inte nöjer sig med artikeln i Lantbruksnytt.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Thomas skriver:

      Ja, och i andra miljöfrågor bortser man från Kvävefixeringen… (Det gäller att fokusera på en lämplig syndabock)

    • Mats Jangdal skriver:

      Han har dock inte för ett ögonblick ifrågasatt klimathotsdogmen, att CO2 förstör klimatet.

      • Rikard skriver:

        Hej.

        Nej, hade han det hade han ju avfärdats som tokig, farlig, och så vidare. Vi vet ju inte vad han själv anser och håller för sannolikt avs. klimatförändringshypoteserna, men vi kan troligen utgå ifrån att han mycket väl vet hur lätt man blir brännmärkt som kättare om man öppet vågar visa att det går att ifrågasätta. Vad han gör är ju att han ifrågasätter och underminerar tvärsäkerheten just genom att påpeka att ”Ojdå, hoppsan, man har tydligen glömt en rejäl faktor” – det är (och här talar jag av egen erfarenhet av den akademiska sektorn) tyvärr så givna ”sanningar” måste ifrågasättas.

        I Sverige var det sedan sextiotalets slut hos lärarkåren sanning att IQ inte har med skolresultat att göra, att alla barn ska gå i samma klasser, att man ska flytta upp ett år oavsett resultat med mera. Detta var inte bara politik – det var inom kåren i den interna debatten en sanning med samma tyngd som Ohms lag har för naturvetare.

        Alldeles för många professorer, forskare, företag, politiker och myndigheter har ett intresse av att bevara ett slags status quo, något som i sig strider helt mot vad vetenskap är: vad vi tror är sant just nu givet vad vi vet just nu. Ett tag var Keynes högsta sanning, ett tag Friedman, ett tag Nozick, och så vidare (ekonomi är ungefär lika naturvetenskapligt välunderbyggt som klimathypoteser i min lekmannamening avs. de senare).

        Själv har jag ingen åsikt i den naturvetenskaplig aspekten av klimatförändringshypoteser utan tittar på det hela utifrån min utbildnings- och verksamhetsbakgrund: samhällsvetenskaper, språk, kommunikation, retorik och logik. Sett med dessa som filter och analysredskap framstår det rätt klart att det rör sig om en ”tulpansvindel” eller en häxjakt.

        Och även om Urban Hjärne kunde ifrågasätta vittnesmålen om häxeri, så ifrågasatte han varken kyrkan, tron eller att häxor alls kunde finnas – det ingick varken i hans egen förförståelse av världen eller det gemensamma sociala narrativet. En fisk må önska sig allt möjligt om vattnet i sjön, men den kan inte ifrågasätta det, skulle man kunna säga.

        Inte utan att bli något slags amfibie.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        • Mats Jangdal skriver:

          Väl uttryckt!
          Men anser du att en sådan som Frankelius så småningom kan presentera fakta som slår hål på dogmen, eller är det som paradigmskifte uteslutet?

        • Åke Sundström skriver:

          Kamrat, vi saknar ditt svar på den fråga som Mats ställde. Hör inte en respons till debattetikens ABC? Alltför för många ”trådar” slutar i tomma intet, just i brist på klargörande genmälen.

          Fråga två: var din underfundigt formulerade analogi om fiskarnas relation till vatten så särskilt träffande? Givet ett antal basala skillnader mellan människor och fiskar?

          Är också nyfiken på om du har belägg för att Hjärne själv trodde på häxor? För i så fall behövde han väl inte böja sig för ”det sociala narrativet”, som du lite motsägelsefull tillägger?

  5. Stefan Eriksson skriver:

    ”Hantlangarna” på styrelsen för staten (vilken som är betydelselöst) gör bedömningar som rättsvårdande myndigheter ”köper” oavsett verkliga förhållanden. Det är så att, har man oturen att råka på en ”myndighetsaktivist” kan utfallet bli vad som helst.
    Detta förhållande sker med statens goda minne.
    Så blir det när tjänstemannaansvaret tagits bort.

    Lagstiftarna sitter vid sidan och ”tittar på” då ministerstyre är förbjudet.

    Finns det någon politisk sammanslutning som vill åtgärda detta moras?

    • Thomas skriver:

      Jag tror att detta har med ”Enkammarriksdagen” att göra, de stora förändringar i styrelseskicket som skedde då… Men inget hände direkt då ingen egentligen förstod vad som skett (Utom då Gustav Petrén).. Att ändra på detta misstaget nu är inte riktigt enkelt då haveriet tydligen redan har skett..

  6. Mats Jangdal skriver:

    Ett annat och mycket mer uppmärksammat fall med rättsröta specifikt riktat mot landsbygdsbor är åtalet mot Karl Hedin.
    https://www.facebook.com/groups/480758995751343/permalink/897941520699753/?sfnsn=mo

    • Thomas skriver:

      Det svåra med rättssystemet är att inse att det är ett systemfel och inte bara enstaka fall…och att alla numera försvarar systemfelet då det blivit en del av ett försvar för någon form av nationellt tänkande.. Fången försvarar sin håla.

Kommentarer är stängda.