Mer mat till fler

Dagens gästskribent är Tege Tornvall

Sveriges spannmålsskörd väntas i år bli tio procent större än genomsnittet för de senaste fem åren, enligt Jordbruksverket. Det är visserligen fyra procent mindre än rekordåret 2019, men tendensen är stigande.

Globalt förutser det internationella spannmålsrådet IGC 9 procent större skördar än 2019 med rekordskördar av majs och vete. 

FN:s livsmedelsorganisation FAO har de senaste 20 åren noterat 40 procent ökade spannmålsskördar. Sedan 1930 har skördarna ökat över fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält.

Bakom världens större skördar ligger bättre odlingsmetoder, växtförädling och – framför allt – mer koldioxid i atmosfären som följd av att världen blivit en dryg grad varmare sedan Lilla Istidens slut för ca 150 år sedan.

Kalla hav tar upp, och varma hav gasar ut koldioxid. Sedan Lilla Istidens kallaste period för ca 350 år sedan har värmda hav gasat ut mer koldioxid till atmosfären.  

Koldioxid är växtlighetens livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess för livet lika livsnödvändiga syre. Varmare perioder än nu i Jordens historia hade rikare växt- och djurliv och flera gånger högre CO2-halt.

Atmosfärens temperatur beror främst på hur mycket solvärme som når jordytan och på det tryck som Jordens gravitation utövar på atmosfärens massa. Hinder för solvärme är moln och stoft i atmosfären, låg solvinkel närmare polerna samt dygns- och årstider med föga eller inget solljus. 

Molnbildning och nederbörd påverkas av samspel mellan cykliskt växlande solmagnetism och kosmisk strålning in i atmosfären. Aktiv sol med kraftig solvind avvärjer kosmisk strålning med mindre moln och nederbörd som följd. Passiv sol med mindre solvind släpper in mer kosmisk strålning med mer moln och molnbildning.

Hot mot fortsatt ökande skördar är dels rådande coronakris, dels att Solen nu åter är lika passiv som periodvis under Lilla Istiden. Amerikanska rymdstyrelsen NASA har registrerat 25 procent minskad solvind och kraftigt ökad kosmisk instrålning. 

Det förebådar kallare klimat framöver.

Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

17 svar på Mer mat till fler

  1. Jan Andersson skriver:

    Tja, varför är det varmare på sommaren än på vintern? Mer koldioxid i atmosfären?

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Förklara för mig någon varför den svenska ”produktionsapparaten” för livsmedel förfaller kanske inom snar framtid bortom all återhämtning och räddning. Sverige är endast till 50% självförsörjande med egen livsmedelsproduktion och jag har under de senaste många åren aldrig sett ett sådant förfall.
    Fält som står översvämmade av vatten på grund av föråldrad dikningar och icke underhållen vattenavledning. Ogräsbemängda spannmålsfält av tidigare aldrig skådad omfattning, ogräsbekämpning förhindras av lagregler och sanslösa byråkrater. Gårdscentra, ekonomi och bostäder på landsbygden förfaller alltmer. Ungdomarna, nästa generation livsmedelsproducenter, var blev den av? Socialistiska små byråkrater som ser som sin enda uppgift att förfölja och trakassera spillran av en landsbygdsbefolkning som inbillar sig att de skall få sina livsmedel näst intill gratis. Att Co2 är livsviktig för överlevnad förstår nog inte många men en del av det ovan beskrivna tillståndet kan man se med blotta ögat även ”klimatgreta”.

    • Göran skriver:

      I vilken omfattning kan dessa spannmålsodlare ställa om till köttproduktion med betande djur?

      • Samuel af Ugglas skriver:

        Det är enklare, billigare och de flestas uppfattning att LIVSMEDEL skall kunna finnas i mattemplen “näst intill gratis”. Det är dem som springer in och ut ur mattemplen som betyder något röstmässig vid valen vart fjärde år inte de ca 14.000 yrkeslantbrukarna.
        Det är inget svar direkt på frågan men det förklarar varför marknaden inte fungerar tack vare politiska ingrepp.
        Klart att teoretiskt kan de ställa om till betesdjur men om marknaden inte fungerar blir det ju kaos.

        • Thomas skriver:

          Hmm… är det så många? 1995 var det endast 15 000 lantbrukare som hade mer än 50% av sina inkomster från jordbruket… (jag skulle mer tro att det rör sig om mindre än hälften av den summan du nämner.. men vad vet jag.)

      • Åke Sundström skriver:

        Du nuddar vid knäckfrågan: EU-bidragen. De som favoriserar spannmålsproduktionen. Priserna styr förstås och mjölkbönderna missgynnas. Enda lösningen är att lämna EU, därför att denna fattigdomsunion styrs av Frankrike och deras godsägare. Och dom avstår inte frivilligt från sina sinekurer.

        Och rikta kritiken mot RLF. Dom lobbade vad jag minns för ett EU-inträde? De klagar nu på en regim som dom själva rekommenderat. Detta skamlösa hyckleri. De förfördelade mjölkbönderna verkar också ovilliga att påtala den orättvisa fördelningen av stödpengarna, kanske för att slippa stöta sig med sina relativt välmående spannmålskollegor? Ställde får länge sen frågan om de två segmentens olika villkor till en bekant som sas sig veta mesta om landsbygden villkor. Han hörde aldrig av sig.

        • Thomas skriver:

          Det finns två stödmodeller som inte används i Sverige.. Småbrukarstödet på 12 000 kr, ungefär, årligen – utan några kontrollkrav alls. Och det “redistributiva” systemet som höjer arealstödet de första 20-30 hektaren i driften på de stora enheternas bekostnad. Inget av dessa är införda i Sverige, då något riktigt småskaligt bara inte skall finnas – och sk familjejordbruk också skall väck, ja, redan är borta då man tvingat fram en jordbruksmodell där enbart maskinparken gör jobbet… (detta insåg man skulle bli ett problem söderut, för stora enheter, godsen, men då infördes lönesubventioner till godsen som då kompenserade stödminskningen med de överflyttade stöden från de stora enheterna… men i Sverige var det omöjligt, då godsen numera knappt har några anställda, så den speciellt svenska situationen gynnar enbart svenska gods.. om man säger så.)

    • Thomas skriver:

      Det är två jordbrukspolitiska principer som krockar. Den amerikanska bolagsprincipen, (CAP) där stöd till industriell funktion i hela jordbruksverksamheten, före och i och efter jordbruket, skall stöttas med skattemedel för att alla inblandade skall ha en stabil och jämn planering utan naturliga växlingar som missgynnar bolagsfunktionen – och så den svenska varianten, där politiken och allmänheten “tror” att det finns “bönder”… Ja, LRF spinner på den tanken för att hålla sina 140 000 fritidsmedlemmar kvar… och politiken i Sverige nyttjar detta “representativa demokratiska system”, som då alltså är en “fake news”, enbart… Det innebär att ingen tjänar något då inget jordbruk/bönder egentligen finns.

  3. Dandersan skriver:

    Att solen skiner allt fler timmar är den klimatpåverkande parameterns som påverkar oss med varmare klimat. Men det har inget med CO2 att göra. Möjligen med SO2, vilket är min hypotes som jag delar med vissa forskare.
    Vid Vulkanutbrott ser man kallare klimat under en kort period på grund av utsläpp av aerosoler främst SO2.
    SO2 bildar kärnan för molnen.
    Sen 1990 har utsläppen av SO2 minskat tack vare clean air act och den aktiva avsvavling av fossila utsläpp som skett-minskat med 90%!
    Varje år undviker vi utsläpp av samma storlek som en vulkan.
    SO2 saknas för molnbildningen.
    Sol och CO2 håller jämna steg med befolkningsökningen.
    Miljövänner gillar inte detta!

    • Niklas skriver:

      De minskade svavelutsläppen (och därmed minskat svavelnedfall) är en bidragande orsak till att många lantbrukare numera får svavelgödsla sina åkrar. Men i ärlighetens namn måste ju också nämnas att dagens mineralgödsel också är betydligt svavelfattigare än på “den gamla goda tiden”.

  4. Jan Andersson skriver:

    Den svenska självförsörjningen var en av viktigaste frågorna i det svenska parlamentet redan för trehundra år sedan. Vad som är viktigast nu vet jag inte, om man bortser från stadsrådpensionen och ministrarnas självbild.

    Fortfarande borde försörjningsnivån vara något av det allra viktigaste tillsammans med gränsskydd och inre försvar samt energiförsörjningen som direkt styr närningslivsutvecklingen. Medlemskapet i EU har motiverats som nödvändigt för handeln, men har ingen positiv betydelse för Sverige.

    Klimatalarmismen och coronahysterin framstår alltmer som rena mediabluffar och kan nog snart sorteras in under woke-begreppet som också saknar all logisk substans.

    Mycket mer allvarligt är våra livsmedel blir allt mer (farligt) näringsfattiga och dessutom smaklösa. Det är ett allt vanligare samtalsämne när äldre personer träffas: –Minns du hur det och det smakade förr?

    Hustrun köpte utländska små tomater i en större förpackning med texten: –Söta och smakrika! De smakade absolut ingenting alls och gick inte att servera.

    Minns DU hur en tomat smakade på femtiotalet?

    • Thomas skriver:

      Husmor på lantbruksskolan där jag gick på 60-talet hade alltid säsongsanpassat mathållning. Hur får man “säsongsanpassade” tomater i Sverige? Ok, till viss del kan jag tänka mig frilandstomater, men det mesta kommer nog från plasttälten i södra Spanien… jag rekommenderar att plocka svamp nu och använda svamp i alla former i mathållningen den närmaste tiden… Möjligen köpa en hemslaktad amkalv som gått ute med sin mor, fast det är lämpligast framåt november och helst innan uppfödaren börjat med stödutfodring för att få maximalt med CLA i kroppsfettet som kalven har, för att få maximalt av hälsosamt nötkött… Osv… (det kräver litet insikt om vad man stoppar i sig, men det är inget som samhället numera kräver av sina medborgare, dessa dagens konsumenter…)

    • Åke Sundström skriver:

      Sant om de smaklösa tomaterna. Men vems är felet?

      Är det kanske aningen mindre lönsamt att producera tomater med tomatsmak? Eller vad handlar det om? Holländarna, storproducenterna, gynnas av sin billiga naturgas, men det vore enkelt för oss att matcha genom att skrota straffskatterna på energi. Som oftast, och även i det här fallet, är problemen självförvållade.

      Däremot behöver vi inte vara bekymrade för vår “självförsörjning”. Den har aldrig varit något problem, inte ens i krigstider, men kan ha blivit ett något större problem numera genom den bisarra klimatalarmismen, som via högre energiskatter försämrat de svenska lantbrukarnas konkurrenskraft.

  5. Göran skriver:

    Både klimatalarm och covid-19-alarm bygger på modeller. Riksbanken bygger sina beslut på modeller. Lever vi i en modellvärld och har övergett verkligheten? Världen anpassas till kartan.

    Slår mig att socialism kan definieras som att anpassa verkligheten till kartan.

  6. Ivar Andersson skriver:

    Hugaligen vad koldioxiden kan ställa till med.Trots klimatnödläget så “Globalt förutser det internationella spannmålsrådet IGC 9 procent större skördar än 2019 med rekordskördar av majs och vete.” 🙂

  7. Göran skriver:

    Tomater hit och dit. Enklast är att inte äta dem. De tillför inget. Lika mycket gifter i dem som eventuell något bra ämne. Tomater tillhör gruppen “nightshades” som är kända för att skapa autoimmuna problem såsom ledvärk av olika slag.

  8. mktafskum skriver:

    Större majsskördar med bekämpningsmedel mot olika ohyror ger enorma hälsoproblem för bönderna. Gifterna (ofta från Monsanto Bayer) som används i många utvecklingsländer ger leverskador. Större dyra skördar med växtförädling men också mindre näring i majsen, tyvärr.

Kommentera