Dagens gästskribent är Chriter Nilsson
Så hände det igen, en muslimsk terrorattack mitt i Paris. Historieläraren Samuel Paty, 47, blev barbariskt halshuggen strax utanför sin skola av en 18-årig islamist med tjetjenskt ursprung, enligt polisen troligen med koppling till en IS-cell som utfärdat en fatwa – dödsdom i bildlig betydelse. På ett twitterkonto hittade polisen texten: ”Macron, de otrognas ledare. Jag har avrättat en av dina helveteshundar som har vågat förringa Muhammed”.
Samuel Paty blev uthängd och hotad i sociala medier efter att ha visat en karikatyr av profeten Mohammed och slutligen grymt avrättad. Enligt president Macron blev läraren mördad på grund av att han undervisade om yttrandefrihet, och han lovar nu ”konkreta åtgärder, mycket snabbt”. Vilket betyder en knepig balansgång när man tänker jaga radikaliserade och militanta islamister med blåslampa utan att för den skull föra krig mot resterande fredliga fyra miljoner muslimer. Förväntningarna är stora, inte minst eftersom medierna talar om mordet som en ”vändpunkt” i kampen mot islamism. Salman Rushdie och Lars Vilks är andra yttrandefrihetskämpar som nu kan frukta för samma illdåd.
Sverige har procentuellt fler muslimer än Frankrike – drygt 800 000 (8,1 procent) mot cirka 4miljoner (6-7 procent), enligt en rapport från Pew Research Center. Sverige hyser nu 150 återvändade och radikaliserade IS-krigare med svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd som Säpo har dålig kontroll på. Nu ska man inte dra några stora växlar på andelen muslimer, utan koncentrera sig på islamister som förespråkar våld samt organisationer som förespråkar politiskt inflytande för islamisk sharialag eller traditioner (månggifte, hedersvåld, barnäktenskap etc.) som strider mot vår grundlag och således bör bekämpas. En viktig distinktion är att skilja mellan ”muslim”= person som privat tror på islam, och – ”islamist”= person som vill att politik och samhällsliv ska styras av islamiska sharialagar och regler.
Finns det islamistiska organisationer i Sverige? Tveklöst ja. Sveriges muslimska råd, Sverige Muslimska Förbund, Sveriges Unga Muslimer m.fl. sammanlagt ett drygt dussintal grupperingar. Det finns kopplingar till den mest kända islamistiska organisationen i världen, Muslimska Brödraskapet med målsättning att skapa en islamistisk stat där sharia utgör grundläggande lagstiftning. Sverige är en sekulär demokrati som har tvingat bort kristendomen från politik, rättsväsen, lagstiftning och administration, precis som vi nu också måste hålla islamisterna borta från dessa områden.
Jag har varit lärare i historia och samhällskunskap i ett tjugotal år och anser att alla Sveriges lärare, och även alla andra, borde solidarisera sig med sina franska kolleger och medborgare och precis som dessa omedelbart utlösa omfattande protester och demonstrationer mot detta islamistiska vansinnesdåd. När får vi se det?
Je suis professeur!
Je suis Samuel!
Christer Nilsson
RSS – inlägg
Vad sker på svenska lärarseminarier och högskolor och övrig utbildning?
Det vågar inte någon avslöja.
Åjo, det är visat många gånger. Det är vänsterindoktrinering för hela slanten. Men eftersom det är så makthavarna vill ha det så får det fortsätta så.
Man kan inte reagera mot dessa frågor därför att vi har ingen plattform att diskutera frågorna på… Så inget kommer att förändras utan svenska folket kommer att konvertera till Islam, precis som man alltid har ställt upp på olika totalitär funktioner…
Det är väl inte så svårt att förstå. Den så kallade ”oppositionen” spelar ju under täcket med socialisterna.
Ställ ett ultimatum till Ulf Kristersson, ”avpolletera” Löfvensocialisterna och inget annat.
Kanske får Du din plattform som Du längtar efter.
Hmm… jag tänker mer på en plattform för att förstå politisk religion… Det har vi inte i Sverige så därför är det ingen svensk som förstår frågan eller ens kan diskutera det…därför att det är ingen partipolitik.
Man får väl studera hur man löser dylika problem i Egypten… där tycks det ju ändå funka något så när…
Jag skickade en kommentar som försvann. Det fanns en länk i kommentaren. Fastnade den i spamfiltret?
Nej, inget i något filter.
”En viktig distinktion är att skilja mellan ”muslim”= person som privat tror på islam, och – ”islamist”= person som vill att politik och samhällsliv ska styras av islamiska sharialagar och regler.”
Tvärtom, det är ett och samma, men vid olika tidpunkter. Felet består i att jämföra med kristendomen. I islam finns inget utrymme för privatreligiositet. Det som står i koranen är en absolut sanning och måste följas av den som bekänner sig till islam.
”…Sveriges lärare, och även alla andra, borde solidarisera sig med sina franska kolleger och medborgare och precis som dessa omedelbart utlösa omfattande protester och demonstrationer mot detta islamistiska vansinnesdåd.”
Det är en vanlig missuppfattning att manifestationerna organiserats i avsikt att protestera mot våldshandlingarna. Så är inte fallet, huvudbudskapet är ”pas d’amalgame”, d.v.s just vad det inledande citatet här ovan ger uttryck för. Och det i sin tur syftar till att inte ge Le Pen vatten på sin kvarn och till att fördöma islamofobi och rasism. För den som lyssnar till talen och till intervjuerna i MSM efter marscherna är budskapet kristallklart. Om jag inte minns fel, var det samma reaktion i Sverige efter lastbilsolyckan på Drottninggatan. Något slags artistgala arrangerades där deltagande unisont fördömde SD och rasismen bland svenskar, men glömde bort offren.
I Frankrike är den här taktiken välkänd, men jag kan förstå att den som endast följer svensk och fransk MSM blir duperad. Dock är det olovligt naivt att svälja propagandan med hull och hår.
Upplysningsvis, undertecknad bor i Frankrike sedan 1973, med ett kortare mellanspel i Spanien.
Länk till DuckDuckGo, pas d’amalgame i separat kommentar.
Amalgamera betyder ju även på svenska sammansmälta, eller förena. Är det kritiken mot islamism man inte vill förena med generell kritik mot islam, eller är det kritik i den specifika händelsen man inte vill förena med en generell vridning av politiken till höger?
Helt korrekt att inte skilja på ”normala muslimer och ”islamister. Det enda som skiljer dessa två grupper är tiden för islamiseringen. Normala muslimer anser att islamiseringen får ta den tid den tar medan islamisterna vill att det ska gå fort.
Det är en stor otjänst att skilja på dessa grupper och mer eller mindre ett bedrägeri eftersom det hjälper islamiseringen.
Majoriteten av alla troende till islam vill ha islamisk lag och islamiskt styre.
Men även om det vore så att det är islamisterna som är de ”farliga” så kommer gruppen islamister att blir större i proportion till antalet normala muslimer.
Om det nu är 8,1 % muslimer i Sverige, så vänta tills det är 20 %, för då kommer våldet mot etniska svenskar att öka betydligt och få dagens rubriker i tidningarna att blekna i jämförelse.
Kristna är den grupp som är mest förfölja i världen. Skulle kristna i Sverige utgöra något undantag i framtiden? Man måste vara väldigt naiv om man tror på något annat.
Sist. En muslim får inte integrera sig. Totalt bortkastad tid och pengar, att tro på att det ska ske.
För fransktalande, en länk till min kommentar ovan.
https://duckduckgo.com/?t=ffab&q=pas+d%27amalgame&atb=v120-1&ia=web
Som jag tolkar det blir det hela lätt förvirrande, för det finns två diametralt motsatta tolkningar av samma uttryck!
1. att islam och islamism inte ska sammanblandas.
2. att frihet för muslimer (inklusive islamister) inte ska sammanblandas med frihet för otrogna (ickemuslimer) för de senare har ingen frihet i ett muslimskt samhälle.
De som står och gastar pas d’amalgame tror alltså att de ropar nr 1 ovan. Men muslimerna tror sannolikt att de ropar nr 2!
Uttrycket ”pas d’amalgame” betyder att man inte får sammanblanda vad Christer kallar islamister, med muslimer i allmänhet; att inte stigmatisera muslimer på grund av terrordåden.
Stavar man istället padamalgame, tillhör man som jag, de som menar att de två är orubbligt sammanbundna. Här en länk där man kan titta en bild av den kände satirtecknaren Plantus, om man scrollar ner en bit på sidan. En lång rad illdåd i islams namn avbildas och likväl, som vi alla hört, de har absolut inget att göra med islam. Jo, jag har sett att det judiska försvarsförbundet som som skrivit artikeln, men det förminskar på intet sätt Plantus teckning. Bilden på medicinförpackningen högst upp på sidan är inte heller dum.
http://www.liguedefensejuive.com/cette-catastrophe-que-prepare-le-pas-damalgame-2015-03-23.html
Det är ditt första alternativ som gäller. Nummer två skulle man kunna tänka sig, men det är inte något jag hört tidigare.
För övrigt, det vore intressant att se vad Christer Nilsson har att säga om detta.
Frankrikes ambassadör i Sverige säger i SVT att Frankrike är ett muslimskt land. Mordet på Paty är ett mord som inget har att göra med islam. Pas d’amalgame med andra ord.
https://www.friatider.se/ambassadorens-utspel-i-svt-frankrike-ar-ett-muslimskt-land
Mats 2020-10-26 07:46
Rätt uppfattat!
Eftersom Christer Nilsson använder ett par franska uttryck, antar jag att han kan läsa den länkade artikeln, som ganska väl beskriver det jag hävdar i mina kommentarer. Därefter kan vi kanske få veta om han är bekant med tanken att just islam som religion är problemet och de våldsdåd vi ser verkligen följer vad som föreskrivs i islams heliga skrifter.
https://lesobservateurs.ch/2015/02/17/dans-le-chapitre-pas-damalgame/
Den här länken till samma artikel som i min kommentar ovan kl. 23:37 är mer lättläst.
https://blog.mr-int.ch/?p=1721
Ska det vara så svårt att förstå att målet med islam är att alla ska bli muslimer och att islam ska styra. Det spelar ingen roll hur många typer eller grupper av muslimer det finns, för de ha alla samma mål och bara olika vägar till målet.
Sovjetkommunism då, Kinakommunism nu…?
Frankrikes ambassadör hade helt rätt när han säger att det är ”propaganda från al-Qaida” som hetsar till vansinnesdåd som i Paris och mot idéer om yttrandefrihet. Det handlar inte om islam i sig. Eller att vi skulle ha någon som helst förståelse för, eller medkänsla, när muslimer känner sig kränkta då en Muhammedbild visas. I Sverige är beredskapen usel för ett liknade al-Qaidadåd.
F.ö. kan man visst göra en distinktion mellan en som är muslim av födsel och bara till namnet och som inte alls utövar sin religion – och en islamist som förespråkar våld och sharialagar. Jag känner rätt många muslimer av den första kategorin (som varken rösta S, eller V).
En intressant fråga är hur dessa ljumma, (som inte går i fredagsbönen) och bara till namnet är muslimer, kommer att rösta. På det nya partiet Nyans 2022 och 2026 när de etablerat sig? Eller hur folket i de 60 parallellsamhällena kommer att rösta, sosse eller Nyans som imamerna kommer att förespråkar?
Det kan ändra det parlamentariska landskapet för lång tid framåt.
Tyvärr kan jag inte hålla med Christer! Om du läser Koranen ser du att det bara finns ett islam. De som inte håller med om det är otrogna eller avfällingar. Alla som undervisats i kristendom eller judendom har fått Guds varningar via repsektive profeter. Men de har inte åtlytt dessa varningar. Därför är kristna och judar i princip rättslösa.
Lite bättre läge är det faktiskt för hedningar som aldrig hört Guds ord. De går helt fria om de blir muslimer när de får del av Koranens budskap.
Man kan inte vara ljummen muslim och räkna med att få leva i fred från islamisternas krav alternativt fatwa.
Detta måste alla kristna och sekulära med kristen bakgrund lära sig kvickt som attan. Inför islams krav på konformism finns ingen nåd.
Mats har helt rätt, muslim, avfälling eller otrogen. Personer som är födda muslimer kan bli avfällingar, om de bor i västerlandet. Sådana träffar jag också emellanåt. Den som bekänner sig till islam kan vara mer eller mindre religiöst aktiv vid olika perioder, men kan inte ge avkall på det koranen föreskriver.
Christer, har du några konkreta exempel på reformerade muslimska stater eller ens någon muslimsk rörelse av betydelse, som har en reform av islam på sitt program? Turkiet är väl ett exempel så gott som något på vad jag säger om tidsaspekten. Under en del av 1900-talet nästan sekulärt, men nu på återgång till traditionell islam. Detsamma gäller enskilda muslimer, och inte minst deras barn och barnbarn. All empiri stödjer vad Mats och jag hävdar. Och igen, finns det något exempel på långvarigt ”ljummen” islam?
I ljuset av den demografiska utvecklingen i Västeuropa är läget alltför allvarligt för att ägna sig åt fromma förhoppningar.
Mats och Lars, vi behöver inte ägna oss åt hårklyverier. Ni har naturligtvis rätt – och jag har inte fel.
Alla som läst på det minsta vet att det är förbjudet att konvertera från islam, i vissa stater tom. belagt med dödsstraff. Fast i Sverige slår man inte ihjäl en ”avfälling” – än så länge. Och vi vet också att i klansamhällena är kontrollen hård på hur du beter dig som muslim (slöja, hedersvåld, barnäktenskap etc).
Det jag ville ha sagt är att alla muslimer inte bor i klansamhällena (hur många de nu är?), är välintegrerade sedan länge och i stort sätt struntar i att uppföra sig som en religiöst utövande muslim (be, fredagsbön, ramadan, etc.) Därmed inte sagt att de är kritiska till islam eller förnekar koranen, de är bara inte särskilt intresserade, kalla dem gärna för ”ej praktiserande muslimer”. Om dessa (väl utspridda) skulle kontrolleras hårdare och åthutas av diverse imamer är något jag inte håller för troligt.
Och visst jag är den förste att oroa mig för att sharia håller på att bita sig fast i landet.
Det är en kuslig tanke.
Intressant och tankeväckande diskussion.
Jag blev besviken av att läsa i Lars Mellblom kommentar att protesterna mot det bestialiska mordet på Samuel Paty var precis som de brukar vara i Sverige, att man inte vågar ta ställning mot någonting för att inte gynna någon gruppering man inte vill gå i takt med.
Jag trodde att handlade om samma rasande folkuppror som franska jordbrukare brukar visa när jordbrukspolitiken inte går deras väg.
Därför kan man kanske inte vänta sig att svenska lärare går ut och protesterar varken mot dådet i Paris och mot elevvåldet mot dem själva. De vet också att de inte skulle få stöd av sina rektorer som i sin tur inte skulle få stöd av politikerna.
Jag undrar om vi är naiva när vi skiljer på islamister och vanliga muslimer. Vi tänker nog att precis som vi kan vara troende kristna eller bara kulturella kristna så kan muslimer vara utövande muslimer eller bara kulturella muslimer. Men skillnaden är stor. Hos oss är religionen en privatsak. Islam är totalitär och går inte att lämna utan påföljder.
Om det överhuvudtaget är en religion och inte en politiskt system.
Därför tror jag att, om det i framtiden skulle komma till en etnisk konfrontation i Sverige så skulle de flesta muslimer välja samma sida oavsett grad av religiös nit. Minns Hamid Zafar.
Jo, det är oerhört naivt att skilja på islam och islamism. Det framgår tydligt av Koranen att där tolereras ingen åtskillnad.
Det märks också på muslimska staters och religiösa ledares reaktioner på diverse terrordåd, de vägrar ta avstånd eller fördöma. Istället finns det sådana som Erdogan som fördömer de som tar avstånd från dåden.
Margareta, tyvärr är det så också i Frankrike att de stora manifestationerna efter terrordåd är organiserade av samma politiker och organisationer som förordar den islamska invandringen. Sen kan man tillägga att majoriteten av deltagarna är nyttiga idioter.
Trots liknande demografi är jag på längre sikt något mer hoppfull för Frankrike än för Sverige. Du nämner jordbrukarna. De två första månaderna av de Gula Västarnas protester var genuint spontana och de hade stöd av 75% av befolkningen. Stämningen var sådan i de större tågen att om Macron dykt upp utan livvakter hade han sannolikt lynchats. När fransmän blir tillräckligt provocerade tvekar de inte att använda det våld som krävs, och det i motsats till svenskarna.
Mitt scenario för Sverige är att när det muslimska trycket blir tillräckligt stort, kommer kvinnliga kändisar och så kallade influencers att konvertera och med dem många av deras följeslagare. En tipping point om man så vill. Kungahuset i tiden följer trenden och vips uppstår Islamska Monarkien Sverige. Somliga knyter säkert nävarna i fickorna, men protesterna stannar där.
Tack Lars för ditt klarläggande. Ingenting är som det synes vara. Nu står vii inför till synes oöverstigliga problem på grund av en elits svärmeri för mångkultur.
Rätt att betona elitens ansvar – inte bara politikernas. De senare är förstås formellt ansvariga för hur Sveriges regeras, men de tysta, maktlojala eller rent av korrupta ”forskarna” är mångkulturens och alla de andra dårskapernas möjliggörare. I mina ögon är professorskollektivet värt ett större förakt de 349 knapptryckarna på Helgeandsholmen. De senare är partibossarnas slavar och maktlösa knapptryckare. De förra har större frihet att tala ur skäggen.