LKAB kidnappat av gröna drömmar

Dagens gästskribent är Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

Gruvjätten LKAB skall i framtiden minska växternas näring. Det har LKAB:s ägare (staten) bestämt. Bakom står ”regeringsinitiativet” Fossilfritt Sverige. Det sorterar under regeringskansliet och leds av agronomen Svante Axelsson.

Han tror att människan hotar Jordens klimat genom att tillföra mer koldioxid till atmosfären.

Vet inte agronomen Axelsson att koldioxid är växternas livsnödvändiga näring och genom fotosyntes också ger atmosfären dess lika livsviktiga syre?

Vet han inte att tidigare perioder i Jordens historia varit flera grader varmare än nu och haft rikare växt- och djurliv med flera gånger högre CO2-halter än nu?

Vet han inte att flera perioder efter senaste istid i stället varit flera grader kallare än nu? Känner han inte till Lilla Istidens missväxt, nöd och svält?

Inser han inte att några graders uppvärmning sedan djupaste lilla istid är en välkommen återhämtning med rikare växtlighet och grödor?

I stället har han skaffat sig statens uppdrag att driva svenska företag framför sig i s. k. ”färdplaner” för att få dem att ersätta drift- och leveranssäker energi med påstått förnybara energislag som vind-, sol- och bioenergi.

Han borde veta men erkänner inte att dessa inte räcker, Det blåser sällan lagom och är sällan tillräckligt med solsken, och biobränslen räcker långt ifrån för allt de skall räcka till – i konkurrens främst med mat och försörjning.

Agronomen Svante Axelsson och hans många meningsfränder i offentlig politik och förvaltning tycks ha missat att kol är Universums fjärde vanligaste kända grundämne och det vanligaste fasta grundämnet.

De vet eller erkänner inte att allt Jordens liv baseras på kol (organiskt) och har koldioxid som direkt eller indirekt näring. De vill ersätta 85 procent av världens energiförsörjning med vind-, sol- och biokraft, som bara ger energi ibland.

Det lämnar världens fattiga och nödlidande utan räddning. De behöver främst elektricitet för kylskåp, matlagning, ljus och värme/kylning beroende på var de lever. Med denna nödvändiga bas kan de fortsatt utveckla sina samhällen.

Men det förutsätter ansvarsfulla och kompetenta regimer i dessa länder. Denna viktiga fråga kringgår de som larmar om klimathot diskret. De vet eller erkänner inte att världens energi- och försörjningsproblem är politiska.

Det kanske bär emot deras egna, rödgröna verklighetsbild? Lyckligtvis har vi – ännu – allmänna val för att byta ut dem!

Fakta för LKAB:s vätgassatsning

Svensk elbalans 2019: produktion 164 TWh, konsumtion 139 TWh, nettoexport 25 TWh.

Ökat elbehov 2040: LKAB 55 TWh, SSAB-Hybrit 15 TWh, elfordon 15 TWh = 85 TWh

Bortfall till 2040: tre kärnkraftverk = 25-30 TWh.

Brist 2040: ca 60 TWh. Varifrån?

LKAB:s investering: 400 miljarder kronor = 20 miljarder per år i 20 år.

Energibehov: 55 TWh (terrawattimmar) per år = en tredjedel av Sveriges produktion.

LKAB:s omsättning 2019: 31,3 miljarder kronor. Bokförd vinst 10,2 miljarder.

Investering 400 miljarder motsvarar 13 årsomsättningar och 39 vinstår. Det kräver insats från ägaren = staten = vi skattebetalare med ca 50.000 kronor per person.

Kirunas malmkropp går på snedden under staden. Brytningen har nu nått sin femte huvudnivå, 1.365 meter ned. Den beräknas räcka tjugo år framåt.

Järnhaltiga borrprov har tagits ned till 2.300 meters djup. Om där finns tillräckligt med malm för ekonomisk brytning är dock ovisst. Som komplement har LKAB även en mindre gruva i Leveäniemi. Den beräknas också räcka tjugo år framåt.

LKAB:s av klimatpolitik drivna vätgasprojekt kan alltså falla på brist på ekonomiskt brytvärd malm.

Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

19 svar på LKAB kidnappat av gröna drömmar

  1. Stefan Eriksson skriver:

    Kan LKAB öht. sälja denna förmodat dyrare produkt på en marknad där också priset spelar roll.
    Allt är relativt; vi i Sverige tycker att LKAB är en ”jätte” på marknaden, medans leverantörer i exempelvis Brasilien är mångfalt mycket större i omfång, omsättning, och andel av världsproduktionen.
    Vet LKABs ägare om detta?
    Tveksamt.

    • Göran skriver:

      Denna malm beräknas bli 20 % dyrare än annan malm. Vem vill köpa den?

      Ska SSAB köpa den och sedan tillverka stål som även den är dyrare än annat stål på marknaden (med reservation för vilken kvalité av stål som tillverkas)?

      Detta med klimat, hållbarhet, miljövänligt har stigit långt över huvudet på folk.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Nja, jag vet dåligt, men ”planen” (om det nu finns en sådan), är att producera/leverera ”järnsvamp” i stället för vanlig pellets.
        ”Masugns-processen” är därmed avklarad i leverantörsstadiet.

        Så att jämföra priset ”rakt av” beträffande den malm som bryts är kanske inte helt relevant.

        ”Direktreduktion” förekommer där förekomsten av naturgas är en avgörande faktor.

        LKAB tänker sig väl också att spjälka vatten för att reducera järnoxiden med väte.
        Svindyrt och förmodligen inte konkurrenskraftigt.

        Men rätta mig om jag har fel här, jag är som sagt inte så välinformerad om processens gång.

        https://sv.wikipedia.org/wiki/Direktreducerat_j%C3%A4rn

  2. Benny skriver:

    Om nu LKAB missat detta…I Australien så skopar man upp järnmalmen direkt från marken och där finns järnmalm i oändliga mängder överallt! Svensk ”energipolitik” är ett totalt vanvett och regimen i Stockholm borde sättas under tvångsförvaltning!

    • Jan Andersson skriver:

      Det finns oändligt med järnmalm i jordskorpan överallt på jorden och det nybildas miljarder ton varje dygn nere i smältzonen. Men att plocka upp den är en annan sak, och det är alltid de som för tillfället gör det billigast och har järnmalmen nära ytan som har trumf på hand.
      Järn är för övrigt återvinningsbart hur många gånger som helst; det blir bara bättre och bättre.

      • Benny skriver:

        Japp, i Australien är den ytliga malmen både rik på järn och billig att skopa upp direkt från marken utan gruvor! Hur LKAB kunnat konkurrera är en gåta men transportkostnader har nog hämmat det australiska järnets framfart till EU och andra marknader långt borta.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Hur det funkar har jag svårt att förstå, men, Brasilien exporterar malmen till avsevärd del till Kinesiska stålproducenter.
          I stark konkurrens med Australien naturligtvis.

          De större masugnarna i Vallonien och Saarland tar malmen via Rotterdam från Brasilien och Argentina.
          Där har väl LKAB sin största konkurrens.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Tege, Du gör ett fint jobb att informera oss om de stora linjerna i vår överlevnad (energiförsörjningen). Men hur skall man begära av svenska medborgare att sätta sig in i frågan när vi inte ens har möjlighet att sparka politiker och tjänstemän som antingen ljuger eller för oss bakom ljuset?

  4. Åke Sundström skriver:

    Ditt obegripliga tankefel är att tala om BEHOV, ett leninistiskt begrepp sin inte ens existerar i seriösa samhällsekonomiska sammanhang. Du tar dessutom ALARMISTERNAS helgalna prognoser som utgångspunkt för dina resonemang – som därigenom blir helt ointressanta.

    Du ju vet ju lika bra som alla andra i detta forum att klimathotet är falskt och ABSOLUT INTE kan läggas till grund för några slutsatser. Trams kort och gott! Med sådana självmål, att utgå från motståndarnas världsbild, kan striden aldrig vinnas.

    • tegetornvall skriver:

      Åke: Du för ett teoretiskt seminarieresonemang. Rent vardagligt språkligt är behov vad vi behöver. Det vi behöver är mat i magen, tak över huvudet och kläder på kroppen samt de förutsättningar för odling, produktion och distribution som kan ge oss detta. Det kräver energi – som vi alltså behöver. Debatten rör hur och av vad denna energi skall komma och göras tiillgänglig. För närvarande råder eller hotar energibrist i södra Sverige, Överens?

      • Åke Sundström skriver:

        Givetvis inte!! Du har ingenting förstått om skillnaden mellan marknads- och planekonomi och resonerar som om vi styrdes av Lenin eller Stalin. Du begriper tydligen inte heller det politiska Orwellspråkets trixande, där slaveri betyder frihet och överflöd kallas brist.

        inte heller har du kurage eller förstånd att medge att Sverige, via fossila bränslen, kan skaffa sig hur mycket elenergi som helst. Jag undrar om din polare Sture Åström kan vara lika blåst som sin partner? Eller i lika hög grad fjättrad vid tankefelet om mer kärnkraft som Sveriges räddning?.

        T o m superkunnige Mats har missat det orimliga och motsägelsefulla i att prata om ”elbrist”. Men dock. i motsats till dig, insett den tvingande logiken i att som skeptiker kräva ett avskaffande av dagens prohibitiva skatter på fossila bränslen. Det räcker långt!

        Klimatnojan kommer förstås att implodera,(självdö) precis som Sovjetunionen, men skeptikerkårens självmål gör parentesen onödigt lång. Tragiskt!

  5. Dandersan skriver:

    LKAB borde utvinna fosforn som ligger i slamdammarna , det vore en verklig grön politik!

  6. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    REE – Potential för utvinning i Malmfälten

    Sverige är rikt på de mineraler som EU pekar ut som kritiska för europeisk utveckling utan, att några av dessa REE-mineraler i Norra Kärr behöver utvinnas, då lite uppmärksamhet har ägnats åt ekonomiskt lönsam utvinning av, sällsynta jordartsmetaller, REE-element som biprodukter ur fosfatmineral / koncentrat. De sällsynta jordartsmetallerna har bra kommersiellt värde och fosfatmineraler har även utmärkta mikronäringsämnen för jordbruket, som torde kunna förbättra produktiviteten med ca. 8-10 procent (%).

    Stora mängder jordartsmetaller (REE) finns bland annat i LKAB:s järnmalmer som består till ungefär en femtedel (1/5) av det fosforrika mineralet apatit, som även innehåller jordartsmetaller. Vid provtagningar har LKAB funnit 15 av totalt 17 jordartsmetaller i sina sandmagasin.

    LKAB med en årsproduktion av råmalm i Malmberget och Kiruna på ca. 47 Mton vars avfallsrester, i stort sett ren apatitsand /apatitavfall, pumpas ut till sandmagasin. Kiirunavaaramalmen kan förutom att brytas för sin järnmalm även ur den ca. 3-5 viktprocentiga fluorapatiten (Y + REE) 2O3, processas för Y + REE. Detta innebär att stora mängder Y + REE under lång tid framöver kan utvinnas både ur löpande produktion och apatitsandsavfall med liten miljöpåverkan och elenergiinsats, vid jämförelse med vad en gruvetablering i Norra Kärr skulle medföra.

    Enligt LKAB finns det apatit i sandmagasinet i Kiruna, som räcker till en årsproduktion av 400 000 ton apatitkoncentrat per år i 14 år. Ur detta koncentrat kan man utvinna en halv procent (0,5 %) jordartsmetalloxider (TREO) enligt uppgift av Per-Erik Lindvall LKAB. Kiirunavaara malmen har visat sig ha fallande fosforhalt mot djupet vilket torde innebära, att det som tidigare har pumpats till sandmagasin har högre fosforhalt än den malm som nu bryts. Beräkningar från Luleå Tekniska Universitet har visat, att LKAB från Malmberget och Kiruna enbart ur sandmagasinen skulle kunna producera 5 -10 procent av världsbehovet, av de så kallade ovanliga jordartsmetalloxiderna (REO). Men för att i första hand med högsta möjliga utbyte kunna utvinna betydande mängderna TREO-koncentrat (med en TREO-halt av ca. 0,3 – 0,8 procent) ur sandmagasin i Kiruna, utan utspädning med nytt avfall, bör nog ett ”temporärt” nytt sandmagasin anläggas där med tillräcklig stor volym för, att lagra avfallet åtminstone under den tid som mineralåtervinningen pågår ur befintligt sandmagasin. LKAB bör därför snarast få i uppdrag av Regeringen att presentera en förstudie redovisande förutsättningar för (svensk) produktion av TREO-koncentrat och eventuellt konstgödsel i Kiruna och i Malmberget utifrån ekonomiska och miljömässiga aspekter, både ur den kontinuerliga produktionen och ur sandmagasinen.

    Merparten av LKAB:s tillväxt ska komma från de tre dagbrottsgruvorna Gruvberget, Leveäniemi och Mertainen i det så kallade Svappavaarafältet. Gruvorna i Svappavaara fältet har förutsättningar, att totalt kunna producera cirka 29 miljoner ton råmalm, men fosforhalterna är dock låga i de nämnda dagbrottsgruvorna.

    PS. Tasman Metalls Ltd. uppger för Norra Kärr ett TREO-halt av 0,592 % i sin tekniska (PFS) rapport av July 10, 2015.

    Se även: KTH:s ”Recovery of REE from an apatite concentrate in the nitrophosphate process of fertilizer production”. Apatite concentrate from LKAB sidan 5/15. Notera bl.a. att halten neodym (Nd) uppges vara 885,5 ppm i LKAB:s apatitkoncentrat, att jämföras med de 648 ppm som Tasman Metals Ltd. uppgivit i PFS:en för Norra Kärr.

    http://dc.engconfintl.org/cgi/viewcontent.cgi?article=1018&context=phosphates_vii

    2015-09-02

    Claes-Erik Simonsbacka

    • Niklas skriver:

      Rättelse! Fosfor är ett essentiellt makronäringsämne, inte ett mikronäringsämne. På vissa ställen i Skåne gick det helt enkelt inte att odla några sockerbetor, på grund av att marken var i det närmaste helt fritt från fosfor. Efter flera års extra fosforgivor, så blev det där goda skördar av sockerbetor.

      Vad apatit beträffar, så ger det låg mängd växttillgänglig fosfor. Måhända därför som apatit är det enda tillåtna mineralgödselmedlet inom KRAV. Apatiten måste alltså omvandlas först till något mer lättlösligt först, innan det duger som mineralgödsel inom det konventionella jordbruket.

  7. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Kopia på mitt mail till LKAB:s VD Jan Moström
    2019-02-26

    Hej Jan!

    Återvinning av bl.a. sällsynta jordartsmetaller (REE)

    Noterar med stor tillfredsställelse Ert beslut om fortsatt förstudie och pilotanläggningar för återvinning av bl.a. sällsynta jordartsmetaller (REE), då jag i samband med mitt uppdrag som projektledare för LKAB´s projekt ”Förstudie och förprojektering av framtida sovringsverk”, med Ola Johnsson, tog upp frågan om återvinning av bl.a. REE.

    Har under mer än 30 år bl.a. följt utvecklingen inom REE-området med ingående delprocesser.

    Geomega Resources, Inc´s. approach och återvinningsteknik har speciellt intresserat mig.
    Geomega & Innord:

    http://ressourcesgeomega.ca/wp-content/uploads/Corp_Pres/GEOMEGA_EN_LD.pdf

    Tar mig friheten att tycka, att Skelleftehamn skulle vara en lämplig plats för REE-förädling.

    Bifogar för kännedom min skrivelse ”REE – Potential för utvinning i Malmfälten”.

    Med vänlig hälsning,
    Claes-Erik Simonsbacka, BUREÅ

  8. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Ett stadigt strypgrepp om Vattenfall, SSAB och LKAB
    (Mina kommentarer är # 53 och # 54)

    https://klimatupplysningen.se/ett-stadigt-strypgrepp-om-vattenfall-ssab-och-lkab/

    Mvh,

Kommentarer är stängda.