Dagens gästskribent är Åke Sundström
Berndt Stymer har gjort ett inlägg på KLP:s debattforum Fri Debatt.
Han har givetvis rätt om att klimathotet är falskt, men gör en svårbegriplig logisk kullerbytta i synen på elmarknaden!
För om nu hotbilden om en väntande klimatkatastrof är ett rent bedrägeri, så är ju den obestridliga konsekvensen att de extrema svenska straffskatterna på kol och olja måste skrotas: inget hot = inga politiska ingrepp. Vilket i sin tur leder till att oljepriserna i konsumentledet nära nog halveras och att elförbrukningen därför sjunker, från i dag ca 140 TWh till 110 TWh eller rent av 100 TWh.
Elbilshysterin går i graven tillsammans med det gröna stålet och de kinesiska snabbtågen. Långsiktigt ökar förstås efterfrågan på el, med 1-2 procent årligen, men inte ens om 25 år kommer den att vara tillbaka på dagens nivå. Sammantaget en dödsdom för både AB Svensk Kärnkraft och för de storstilade vindkraftsplanerna.
Märkligt, kan jag tycka, att klartänkta klimatrealister kan vara så blinda för INNEBÖRDEN av sin egen kritik! Skärpning, Berndt!
RSS – inlägg
Om jag förstår Åke rätt skulle billigare olja och gas utan CO2-skatt kunna ersätta en del elförbrukning. Värt att undersöka närmare! Med i kalkylen får tas Sveriges importnota och behov av självförsörjning med energi. Viss risk att bli mer beroende av politiskt osäkra oljeländer. Men visst skulle vi kunna förbruka mer kol, olja och gas. Ingen global brist med rikligt med ursprungligt kol och bildande av nya kolväten under hög värme och högt tryck. Kanske kan vi också prospektera och utvinna egen gas. Kontroversiellt men fullt möjligt.
Se där, våra synpunkter tycks konvergera en smula. För visst är olja och el konkurrenter på flera olika marknader. Vid lika skatt på olja och el blir det stora omstuvningar i energibalanserna. Berövade sina skattefavörer kommer t ex nästan all återstående elvärme att slås ut, fast i huvudsak av biobränslen. Mest märkbar blir effekten för elbilarna, snabbtågen och det gröna stålet – på en fri marknad har de ingen chans att växa på det extrema sätt som alarmisterna räknar med.
Den politiska huvudfrågan är förstås varför Kristersson väljer att göra gemensam sak med sin ideologiska huvudmotståndare, den renläriga vänster som ingenting lärt av historien och vill behålla de planekonomiska – och därmed fattigdomsskapande – segmenten av ett i övrig relativt välfungerande näringsliv? På detta aviga sätt är det faktiskt moderaterna som mot bättre vetande iklätt sig rollen klimatrealisternas huvudmotståndare.
PS. Och särskilt obegripligt att förment sannliberala KLP agerar lika goda kålsupare som moderaterna, i varje fall i tidigare inlägg på Fri Debatt och i Berndt Stymers feltolkningar. DS.
Just för självförsörjning och minskad importnota är Björn Gillbergs metanolfabrik i Värmland intressant. Den använder skogsrester (rötter, bark, grenar, kvistar) som råvara i en energialstrande förgasningsprocess. Den metanol som produceras kan låginblandas i bensin eller göras till biodiesel.
Enligt Gillberg skulle 6 av Sveriges 23 miljoner ha produktiv skogsmark räcka för odling av energiskog som råvara för hela Sveriges fordonspark = hel självförsörjning. Metanol har lägre energiinnehåll (= högre förbrukning) men högre oktantal (= högre effekt) än diesel, bensin och även etanol. Det kompenseras med att produktionen genererar energi.
Slutsats: Låt oss sluta tala om BRIST! Alternativen är legio, väldigt många, men som drivmedel för fordon är bensin och diesel svåra att besegra – än så länge. Elbilen är ett surrogat, inte tekniskt, men väl ekonomiskt, och säljbar enbart med hjälp av den falska hotbilden om den klimatkatastrof som väntar om inte CO2-emissionerna radikalt kan minska.
Så långt tror jag att vi är överens. Och jag skulle bli förvånad om du inte t o m instämmer i den slutsats som Mats och jag eniga om: Att ett nej till hotbilden betyder ett nej också till hotbildens verktyg, de extrema klimatskatterna. Vad jag minns har du inte varit tydlig på den punkten. Kanske dags?
Och du tycks fortfarande inte ha satt dig in i hur detta nej till straffskatterna på fossila bränslen påverkar elmarknaden. Förblindad av kärnenergins lockande potentialer – även i ett land som i elsektorn är självförsörjande med sina stora tillgångar på vattenkraft och bioenergi?
De som är intresserade av miljön i Östersjön anser att vattenkraften lagrar vittrad kisel i dammsystemet istället för att som förr leverera det till havet. Det innebär att cyanobakterierna tar över från kiselalgerna/diatoms.. Och de starka nervgifterna som cyanobakterna bildar, med mera, skapar en svår milö i havet. Nu tycks det vara en internationell ambition att dubbla vattenkraften globalt och då gäller det stora vattendrag, Amazonas och Kongofloden, med flera..
Medan särskilt kol tycks vara en vanlig resurs som kan fungera i flera hundra år till.. och om det egentligen är för litet kol i atmosfären så torde det inte vara någon ”ko på isen”, utan att nog kan man montera upp en vattenkokare i Ringhals som man köra den på kol från Tyskland eller Australien… (vad jag vet så var Ringhals tänkt från början att hysa en vattenkokare driven av kol då en möjlig hamn tydligen finns där)
Beskattning på CO2 och emissioner därav saknar i egentlig mening en ”logisk” förklaring, annat än då rent prohibitiva syften.
Det är inte helt enkelt att se så glasklara samband som Ni Åke, mellan förd energipolitik och vårt klimat här på jorden.
Jag menar att det finns ingen automatik som begränsar skatteuttaget på fossila energibärare, om så teorierna om vårt klimats föränderlighet läggs på historiens skräphög.
Därtill är ”skattebasen” så stor och beständig, att fåtalet makthavare avhänder sig den källan.
Man kan med logiken avfärda tankegångarna om att vi skulle kunna påverka klimatet i någon större utsträckning, utan att då direkt koppla denna logiska slutsats med uppbörden av skatter på enskilda energibärare.
Det går faktiskt.
Allt går förvisso, Stefan. Sämre eller bättre. Fast i grunden finns trots allt n strävan efter rationalitet, någonting som kallas PPP-principen, att det är den som förorenar som skall betala vad det kostar att eliminera miljöskador. Eldning med fossila bränslen med bästa reningensteknik hör det mest oskuldsfulla man kan tänka sig, eftersom CO2-utsläpp ingalunda skadar naturen, precis tvärtom, ger oss bättre skördar och billigare mat.
Och staten avhänder sig ingalunda energiskattebasen, man bara jämnar ut bördorna när överbeskattningen av fossila bränslen ersätts av samma skatt för alla energislag. Utan klimateffekt är skillnaden i miljöpåverkan marginell mellan olika sorters energi, så en gemensam energimoms på säg 50 procent är det avgjort mest rättvisa och det som optimerar välståndet. Mina slutsatser bygger på lösningar av detta slag.
Det som hindrar logiska slutsatser är enbart ett politiskt rävspel, en allians mellan den tunga elkrävande industrin och de partier (inte enbart till vänster!) som älskar meningslösa Parisavtal, eftersom dessa gör det lättare att öka nomenklaturans makt via höjt skattetryck. Återigen, skäms Ulf Kristersson!
Vad jag förstått dras – utöver extremerna MP och V – alla partier med folk som av känsloskäl tror på klimatlarmen. Det tycks också som om M vill knycka röster från MP för att få ut dem från riksdagen. I sig en välgärning, men till priset av att än värre sitta fast i klimatträsket.
Varför tror du att partierna styrs av KÄNSLOSKÄL, när givetvis allt handlar om maktspel och politiska egenintressen? M:s motiv är naturligtvis att låta sig styras av Svenskt Näringsliv i allmänhet och av den tunga, elslukande basindustrin i synnerhet. Protektionism, kort sagt. Och inte ens förment sannliberala KLP upptäcker denna håriga bockfot?
Vem gör kullerbyttor?
Sicken kraftfull argumentation! Svarslös, helt uppenbart.
Det finns ytterligare ett argument som nog inte ens Mats har haft koll på. Nämligen den självklara principen att det normala elpriset bestäms av kostnaden i NYA kraftverk. INTE av den genomsnittliga produktionskostnaden – som våra riksdagsmän blir itutade av sina ministrar och väljarna av maktens av alla korrupta konsulter).
Alltså: Pris = MARGINALkostnad. Bara så kan nyinvesteringar motiveras. Vilket förstås Palme inte låtsades känna och så inte heller Reinfeldt eller Kristersson, trots sina civilekonomexamina .
I dagsläget uppgår denna marginalkostnad till cirka 60 öre per kWh, medan det faktiska elpriset i produktionsledet f n ligger kring 40 öre. Vilket betyder att AB Svensk Elkraft förlorar massor av miljarder i dagsläget (men likväl bör fortsätta att producera så länge elpriset ger täckning för deras RÖRLIGA kostnader som ungefär motsvarar dagens reapris. Men fort en reaktor behöver repareras så är det kört, som nu i Ringhans 1.
Frågan blir då hur det höga normalpriset påverkar efterfrågan på el? Svar: en minskning med cirka 35 procent, vid en priselasticitet på ca 0,7. Då är vi nere på den nivå jag talar om, cirka 100-110 TWh – då har också höjd för att samma skattesats för alla (t ex moms) betyder att hushållen får lägre skatt, medan den elslukande basindustrin som redan nu är skattebefriad inte påverkas alls,
Synpunkt på det, Berndt eller någon annan reaktorkramare?
Hade väntat mig ett klarläggande från Mats. Är vi eniga om marginalkostnadsprincipen och om att elpriset på en fri marknad skulle vara ca 50 procent högre än i dag? Och att den normala svenska elförbrukningen därför ligger långt under dagens 140 TWh?
Jodå, återanskaffningsvärdet ska man räkna med i lantbrukskalkyler, liksom vid andra invsteringar. Men gör man det så går det back. Alltså får man sätta den förlusten på livsstilskontot eller något annat privatekonomiskt nöjeskonto.
Som du vet har jag inte tid att kommentera allt. Vill gärna få fram nytt tänkvärt för dig och andra att kommentera.
Och vad med de två konkreta frågorna – som INTE handlar om lantbrukskalkyler utan om samhällsekonomiska sådana, låt vara att det finns likheter. Alltså; ligger den NORMALA elförbrukningen långt under dagens 140 TWh?. Det tar bara 1 minut att svara.
Kalkylerna säger kanske normalt så. Men politiken kanske säger något annat, då vinner politiken. Politiken är som bondens vilja på den punkten. Får man det inte att gå ihop så rättfärdigar sina beslut med något annat. Det är normalt och mänskligt. Men ekonomiskt är det inte korrekt.
Man ska inte hoppas för mycket på förnuftet.
Trodde väl det, att du accepterar förnuftet i from vedertagna analysmetoder – även om du för svenskt vidkommande inte tror att det segrar i brådrasket. Fast på den senare punkten tror jag att du är alltför pessimistiskt. Sannliberalismen vinner i längden, även om Kristersson och Lööf bromsar allt vad dom förmår. Medan L just nu är ett oskrivet kort – kanske på bättringsvägen efter alla dessa år med Björklunds bisarra liberalsocialism.
Då är vi rimligen överens om att Sverige har ett stort fundamentalt ELÖVERSKOTT, ingalunda någon elbrist. Däremot kan lokala EFFEKT-problem finnas. Det beror på att elnätet har svaga länkar, som dessbättre dock ”försvinner” vid konkurrens på lika villkor (gemensam energimoms) eftersom elförbrukningen då sjunker rejält.
DET kan vara värt att informera om! Tlllräckligt många förstår ett sådant resonemang för att missförstånden skall kunna undanröjas.
Du har försvarat talet om elbrist med att det är så medborgarna uppfattat situationen, i form av företags konkreta erfarenheter.
Men hur ihåligt är inte det argumentet? För du envisas ju samtidigt (och med all rätt förstås) med att underkänna det gängse klimathotet, trots att väljarna även i det fallet är vilseledda av korrupta forskare och bedrägliga partigängare.
Sanningen framför allt! Du kan välja mellan att byta fot om ”elbristen” eller att överge din roll som nyttig klimatskeptiker. Orwellskt begreppstrixande är något som alarmisterna bör få vara ensamma om.
Vet Ni Åke om det finns något land som verkligen har ”konkurrensneutrala” skatter på olika energibärare? Eller blir vi först i världen med att uppnå detta?
Är inte helt uppdaterade om detta, men vad jag vet är att få länder, kanske inget enda, i så hög grad Sverige AVVIKER från normen om konkurrensneutralitet.
I min skrift om kärnkraften som gjort oss fattigare (2002) fanns följande data om energiskatterna i procent av priset före skatt:, 1 jan 2001
Kol 380
Villaolja 130
Elvärme 30-50
Kolskatten var således 7-10 ggr högre än skatten på el.
I dag är klyftorna helt säkert betydligt större. Då förstår man vilka radikala förändringen en övergång till gemensam energimoms skulle leda till. D v s kraftigt sänka elförbrukningen, slå ut alla former av elvärme.
Detta ”skatteindex” gäller privatkonsumtion,,, utgår jag ifrån. Den ”energiintensiva” industrin har väl nu (och 2001) andra villkor gällande skatter på energi.
Jo så är det, många särvillkor. Den eltunga industrin är i allmänhet skattebefriad. Det är framför allt valet mellan elvärme och bränslen som får stort genomslag i energibalansen. .
Tycker man i dagligt tal kan använda uttrycket elbrist även om effektbrist. Resultatet för den som blir utan är ju detsamma.
Jag vill inte uttala mig tvärsäkert om vad som skulle vara NORMAL elförbrukning vid neutral beskattning. För jag tror att gjorda investeringar och invanda rutiner, bekvämlighet gör att en förändring i konsumtionsmönster kan komma att ta lång tid.
Men att förändringar kommer att ske vid en varaktig förändring av skatterna är solklart.
Den som nyligen investerat i en berg-värmepump, ställer inte in en oljepanna i ”rappet”. Konsumtions-mönster är avhängigt långsiktighet i samma utsträckning som ”produktionsmönster”.
Det är en omfattande skattereform som Åke pläderar för.
Kommer att ta sin tid, men någonstans måste man börja om en förändring skall uppnås.
Javisst, dagens energianarki reverserar man inte i en handvändning. Men att skrota klimatpolitiken vore en bra början. Och då blir det snarare flispannor än oljepannor som ersätter elvärmen. I varje i den huvuddel av riket som utanför huvudkommunen – , som Piteborna så träffande kallar Fjollträsk.
Jag tar mig faktiskt för pannan! Du avstår alltså från att bekräfta att Sverige varken lider av elbrist eller effektbrist – bara ett stort överskott av bådadera.
Vad står på, har du övergivit din tidigare så oklanderliga sanningsetik? Dessutom vet ju du, i motsats till de allra flesta, hur man gör en samhällsekonomisk kalkyl.
T ex att FISKALA skatter (motsatsen till sakligt korrekta miljöavgifter) skall exkluderas, eftersom en sådan skatt INTE är en kostnad för AB Sverige, bara en OMFÖRDELNING av kostnader olika skattebetalare emellan.
Att bortse från den regeln är den vanligaste metoden bland fuskande forskare. Du vet bättre än dom!
Andra stycket är däremot sant, för visst kommer det att ta tid att återvända till något som liknar normalitet.
Det är ingen som säger att det råder permanent elbrist i Sverige.
Bristen uppstår under speciella förhållanden. Det tycker jag man kan vara ärlig och säga. Det är språkbruk som förstås av alla och det är bra att alla förstår när man vänder sig till alla.
Nej, men det år så ordet elbrist uppfattas – och faktiskt också normalt betyder. Och därför blir ett ja tack till den osanna slutsatsen att bristen måste avhjälpas med hjälp av nya elledningar. Vilket inte alls är fallet, det är skattesubventionerna till elsektorn som måste skrotas.
Och detta är inte krångligare att förklara än att t o m Nisse i Hökarängen hänger med (om han är på nykter kaluf)
Så helt onödigt att göra självmål genom att jamsa med i alarmisternas Orwellspeak. .
”Brist” eller inte Åke! Den förda energipolitiken leder till situationer som mycket väl kan upplevas som ett ”bristfälligt” tillstånd, där efterfrågan på effekt överstiger tillgången i vissa fall.
(Beroende på om det blåser lagom vind då!)
Jag tycker denna artikel beskriver nuläget och den närmaste framtiden väl:
https://bulletin.nu/okanda-kostnaderna-for-vindkraften-slutkunderna-betalar
Se genmälet till Mats. Vi kan inte som skeptiker bygga våra argumentering på alarmisternas lögner om att klimathotet är en realitet, som motiverar dagens extrema straffskatter på fossila bränslen. Sanning och KONSEKVENS måste vara vårt motto! Annars är det väl lika bra att stänga butiken och kapitulera inför dårskapens hegemoni.
Det bekymmersamma med detta tankeutbyte är att Mats i likhet med Storebror ägnar sig åt språklig manipulation, när han beskriver dagens extremt stora elöverskott som elbrist. Han förtränger det han mycket väl vet: att kärnkraft = socialism, att utan statliga subventioner skulle inte en enda reaktor ha byggts. Varken i Sverige eller någon annan stans. Därför att härdsmältor inte går att försäkra sig mot, inget försäkringsbolag vågar ta sådana risker. Det har krävts statliga garantier, vilket även borgerliga partier tanklöst medverkat till – och som lök på den sura laxen dessutom skyfflat in otaliga miljarder i form skattesubventioner, fingerfärdigt dolda under den likaledes falska och språkligt friserade rubriken att rädda världen från en klimatkatastrof. .
Är det inte hög tid att tala klarspråk om detta, Mats och andra KLP-are? Av låtsasliberalerna eller de låtsaskonservativa riksdagspartierna kan man förstås ingenting förvänta sig. På förmenta libertarianer ha man anledning att ställa högre krav.