Hjältar och macho

I Sverige har alla hjältar avskaffats efter andra världskriget. Vi hade inga egna under kriget och den skammen kanske blev för tung att bära. Här är det antihjältar som hyllats. Oskicket har åtminstone delvis spritts till andra länder. Inte minst har feminismen varit delaktig i dekonstruktionen och nedmonteringen av hjälten.

Det har effektivt gjorts genom att plocka av hjälten hans dygder. Jag skriver han, för det är nästan hundraprocentigt den manlige hjälten feministerna avskyr. Utan dygder kan ingen vara hjälte. Därmed återstår endast hjältens svaghet eller ”tragic flaw” som det heter på engelska. Alltså hjältens sorgliga svaghet eller tillkortakommande.

När män utan dygder försöker bygga sig hjältestatus enbart på sina svagheter utvecklar de istället den attityd som kallas macho. Det är naturligtvis ingen äkta hjälte, utan en sorglig figur som enbart drar löje över sig själv från både män och kvinnor.

Feministerna har inte varit sena att koppla ihop macho med hjältar på ett negativt sätt. Deras budskap är att inga hjältar önskas för de (kvinnorna) har fått nog av macho. Att hjältar är kvinnors bästa bundsförvanter glömmer de omgående bort när stridsropet ”kvinnor kan” ska motiveras.

Sannolikt är alla hjältars största svaghet att de håller så hårt fast vid sina dygder att de blir deras undergång. Dygderna vänds emot dem och de kan inte ge upp dem.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

19 svar på Hjältar och macho

  1. Thomas skriver:

    För att lämna en liten kommentar…
    Under WWI så uppstod en speciell rörelse inom den dåvarande feminismen.. Något som kallades ”Vita fjädern”..
    Kvinnor delade ut vita hönsfjädrar till män som gick hemma i London och inte var med i skyttegravarna på kontinenten..
    En soldat som blivit hemskickad för att återhämta sig fick en sådan fjäder nästan vid ankomsten hem och tog så illa vid sig att han omedelbart gick till värvningskontoret för att återvända till skyttegravarna…
    Så en ende hjälten är den som är död…

  2. Göran skriver:

    De så kallade feminister som driver denna utvecklingen är en mycket liten grupp, som dock får stort medialt utrymme. De flesta kvinnor, feminister eller inte, vill ha macho män. Det är en biologisk natur som inga kurser i genus kan ändra på.

    Ni som kan läsa mellan raderna har nog även upptäckt att de högröstade feministerna oftast till hör den grupp som går i säng med sitt eget genus. Oftast är dessa högröstade personer politisk orienterade på vänsterskalan. De har utsett vita västerländska heterosexuella män som en grupp att hata.

    Vid öppningen av Pride så fick inga vita människor närvara. Får ni frågan vad ni anser om Pride är svaret bara en kommunistisk organisation som bland annat vill legalisera pedofili och förstöra heterosexuellas normer

    Om ni är osäkra på er manliga roll, kan jag råda er att söka på Youtube efter videos där kvinnor berättar om hur de vill att män ska vara, hur de vill att män ska behandla dem både i vardagen och sexuellt. Gör ni det rätt, kommer er partner att betrakta er som dennes hjälte.

    Ni som har barn och pojkar, se till att de gör pojksaker. Uppmuntra dem inte att visa känslor och övertrösta dem inte när de slår sig. Se till att de får ett starkt självförtroende som endast kan fås av pappan. En mamma kan aldrig ge en pojke det självförtroende som behövs i livet.

    • Thomas skriver:

      Den tyska folksagan ”Järn-Hans” beskriver frågan…
      Finns även som en bok som tar upp dagens problem, ja, åtminstone under industrialismens tidevarv..

    • Mats Jangdal skriver:

      Jag är av uppfattningen att macho är en konstig avart av manlighet som framför allt omhuldas i latinamerikansk kultur, samt av män i Stockholm som är för små i anden för att kallas riktiga män.
      De hämtar vissa attribut från riktiga män, likt lånta fjädrar.
      Detta får en del kvinnor att göra felaktiga slutsatser om riktiga män.
      Därför behöver vi hjältarna, hjältemyterna, eftersom där beskrivs mäns dygder. Utan dessa berättelser blir de manliga dygederna otydliga och dåliga förebilder hamnar i rampljuset.

      • Göran skriver:

        Vikingarna våldtog aldrig erövrade kvinnor eller hade sexslavar. Vikingarna våldtog inte sina trälar.

        En berättelse är om två norska kungariken där män från de olika slogs, dräpte eller förolämpade varandra, men kungarikena gick aldrig i krig mot varandra för det. En dag förolämpade dock det ena kungariket det andras drottning. Då gick de i krig. Manlig dygd att uppmuntra.

        I dagens Sverige sätter svenska pappor pizza och kebab före sina döttrars säkerhet.

        • Niklas skriver:

          Nog hade vikingarna sex med sina slavinnor allt. Herremannen hade ju 100% rätt till sina slavinnors kroppar, inklusive det som finns mellan benen. Dock räknades det ju inte som våldtäkt, enligt den tidens lagar och sedvänjor….

          • Rikard skriver:

            Hej.

            Göran och Niklas kan ta och studera landskapslagarna, Gutelagen, och Alsnö stadga. Alla dessa ligger när nog i tid och bygger på samma rättstradition och rättsbegrepp som under ”vikingtiden”, man har i princip bara lagt till kung och Jesus och lagar kring det kyrkliga. Kan hittas i fulltext på nätet om ni orkar leta.

            Någon ”rätt” till trälkvinnors kroppar får ni leta efter, däremot vore det löjligt att hävda att män i viking inte har förgripit sig på kvinnor, både med dåtida och nutida definition.

            Ang. hjältar kan bloggaren slå upp överstelöjtnant Magnus Dyrssen och generalmajor Ernst Linder. Dyrssen stupade 1940 i försvaret av Finland.

            Kamratliga hälsningar,
            Rikard, fd lärare

            • Mats Jangdal skriver:

              När jag talar om hjältar tänker jag mer termer av Jungs arketypiska hjältar. Inte verkliga personer som begått hjältedåd och där man kan spåra mer eller mindre stora likheter med arketyperna.

            • Niklas skriver:

              Tja, de svenska landskapslagarna skrevs ju i övergången till feodaltiden, då träldomen var på väg bort i samhället, för att ersättas med torpare och landbor. Den sista gången trälar nämns i officiella sammanhang lär vara i 1335, då Skarastadgan meddelar att träldomen avskaffades.

              Troligtvis gällde helt andra regler under vikingatiden,.

              Sedan var ju alltid trälen helt rättslös mot sin herre. Däremot fick man ju inte angripa andras trälar, för då skulle ju denne träls ägare ha rätt till skadestånd.

              • Mats Jangdal skriver:

                Om jag förstått historieskrivningen rätt så var slaven mer rättslös än trälen. Exakt vari skillnaderna bestod minns jag inte.

                • Niklas skriver:

                  Är inte träl den nordiska termen för slav?

                  • Mats Jangdal skriver:

                    Jo, det brukar likställas. Men samhällsordningarna vid Medelhavet och Östersjön var olika.

                    Här kunde man bli ”avtalsträl”. Om du var en finare person och förlorat ett slag kunde du som en del i fredsavtalet vara träl ett avtalat antal år, säg 5, sedan var du fri.
                    Har aldrig hört att det förekommit på annat håll.

              • Jan Andersson skriver:

                ”Lekare ligge ogill”. Alla fick alltså slå ihjäl en kringvandrande gatuartist utan straff. Däremot var det dödsstraff på att slå ihäl någon ur sitt eget samhällsskick: en fri man fick slå ihjäl alla utan straff utom en annan fri man. Samma regler gällde för bönder som straffritt fick slå ihjäl underställda individer, dock inte om de tillhörde en annan bonde. Men ”lekare” tillhörde bottenskrapet; de fick aldrig slå ihjäl någon, men för alla andra var det ”gratis” att slå ihjäl dem efter eget gottfinnande.

                Tänk på detta när ni ser om Bergmans bästa: ”Det sjunde inseglet”.

                Idag har man vänt den tidens hierarki uppochner…

                • Mats Jangdal skriver:

                  Lekare var kringresande egenföretagare, oftast utan fast egendom som mark eller hus.
                  Också något att tänka på avseende småföretagare även idag.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Vore det inte på tiden att det skapades inhägnade parkanläggningar i de värsta no-go zonerna runt om i Riket, typ Tensta, Bergsjön, Rosengård och där placera avgudabilder/statyer i skala av svenska politiker som Löfven, Bildt, Reinfeldt, Morgan och många, många andra, så muslimer, andra främlingar och FEMINISTER har några att gå till för att knäfalla inför och tacka bl. a. Allah och profeten Mohammed, för att svenska folkets utplundrade skatter fördelats efter behov eller förtjänst? Det blir hjältar det?

    • Göran skriver:

      Reser de en staty över någon svensk idag, kan vi nog utgå från att det är en landsförrädare.

  4. Jan Andersson skriver:

    Jag har blivit motvilligt imponerad av denne man, som jag anser vara en modern macho:

    https://youtube.com/c/MissionarybushPilot

    Han utför med stor beräkning och kunnande ett ganska riskabelt jobb, i ett flygplan som kostar 25 miljoner SEK. Att vara så resonerande och fokuserad trots förutsättningarma anser jag vara typiskt manligt (vad det än gäller). En man ger inte upp bara för det inte är roligt längre, när andra är beroende av ens tjänster.

    Han kunde ha ett bekvämare jobb i ett annat land, men kanske aldrig tycka sig utföra något så meningsfullt.

    • Mats Jangdal skriver:

      Flög med en sådan pilot i Tonga 1989. Från ön Lifuka till huvudön med ett 12-sitsigt plan. På huvudön landar jumbojet som 747.
      Han satte ner oss på en liten gräsplätt utanför terminalbyggnaden. Det var som att sitta på ryggen av en landande fluga när han snyggt klistrade fast oss i gräset!

  5. Lars Mellblom skriver:

    Vilken sorts män kvinnor dras till kan man läsa om paa The scientific Blackpill. Där finns en stor samling länkar till och sammanfatningar av olika beteendevetenskapliga studier föredömligt lättöverskaadligt uppställt.

    Saa här beskriver bloggen sig själv: ” The Scientific Blackpill is about understanding the nature of human social and sexual behavior with a particular focus on evolutionary psychological perspectives.

    As per the blackpill, this compilation emphasizes the role of systemic and genetic factors and traits in men’s dating issues (rather than personal ones). These include innate behavior and preferences, physical attractiveness, facial bone structure, stature, muscularity, body frame size, race, personality, local sex ratios, intelligence, ability, health, mental health, social and economic status, as well as female coyness, sneakiness and nastiness.”

    https://incels.wiki/w/Scientific_Blackpill

Kommentarer är stängda.