Konformismen blir vår undergång

Ack, Du gamla du fria, ofrihet har blivit ditt nya rättesnöre. Konformismen stadfästs allt tydligare i beslut som falskeligen talar om valfrihet. Övervakningen ska öka, myndigheters intrång i privatlivet ska bli vanligare. För vår säkerhet och bekvämlighet! Fan tro’t. Trygghetsnarkomanin och vet inga gränser och omhuldas noga av politiker och lobbygrupper med egna jobb och intressen att försvara.

Sverige kallas ofta för en konsensuskultur. Med konsensus avses att alla som deltar i beslutet gör ett informerat val och biträder det föreslagna. Jag håller inte med om att det går till på det viset här i landet. Men det framställs på det viset. Egentligen har vi en konformismkultur. Konformism är när man accepterar ett beslut mot bättre vetande. Konformism är uppgivande av de egna rättigheterna, den egna friheten. Konformism är underkastelse för jantelagen i praktiken. När jag säger underkastelse reagerar den vakne och inser att det är ju vad islam betyder. Ja, varför tror ni islam införs i Sverige utan i stort sett några protester alls? Naturligtvis för att svenskarna via jante och konformism redan är förberedda, groomade för underkastelse.

Några få fattar beslut och alla andra förutsätts stödja detta beslut och inte opponera sig eller gunga båten. Att sitta still i båten, som termen lyder, är det viktigaste i den svenska hierarkin. Har man inte rätten att fatta besluten och tala för andra så får man inte heller meddela en avvikande mening. Den som uttrycker sig avvikande anses dels försvaga den bestämmandes maktposition och dels ha förspillt sina egna chanser att avancera i hierarkin. Det hela är en samhällsomhuldad härskarteknik som slår det mesta i fråga om orättvisa och orättfärdighet.

Idag tycks det inte heller finnas någon plats för rebeller i Sverige. Friheten är starkt beskuren av de småaktigas avund och misstro mot sina medmänniskor. Paragrafrytteriet når ständigt nya höjder. Nu kan det dessutom både rättfärdigas och erövra nya områden genom den tekniska utvecklingen. Avancerad teknisk övervakning och system som omöjliggör egna beslut och eget ansvar för sina handlingar, samt automatiserad och omedelbar lagföring, är dessa småpåvars bästa vän och högsta önskan. Civil olydnad existerar knappast ens i tankevärlden längre. När borgerliga partier föreslår Covidpass för att som medborgare få vara en del av samhället, är det en underkastelse för socialistisk doktrin. Konformism som vit flagg och rättesnöre.

Vanliga brott mot andra människor är inte paragrafryttarnas främsta mål. Nej här gäller det framför allt att hitta på en massa fiktiva brott där inget brottsoffer finns. Men där brott mot regeln skall bestraffas hårt. Automatisk hastighetsövervakning på våra vägar är en typisk sådan konstruktion. Sverige avhumaniseras.

Det är inget att förundras över att svenska folket lägger allt mer pengar på spel och dobbel. Alla drömmer om att vinna en stor summa dra-åt-helvete pengar. Så att man kan ställa sig vid sidan om systemet och ändå ha råd att leva. Sådana pengar kan nästan enbart komma från spelvinster. Man kan ju inte räkna med att jobba sig till dem. Inte heller kan man förändra systemet genom att kritisera det. Det skulle bara leda till utfrysning och sämre ekonomi.
Ack, svenska vikingahjärtan, var blev ni av?

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

20 svar på Konformismen blir vår undergång

  1. Jan Andersson skriver:

    Den Kungliga Svenska Avundsjukan lever och frodas,. Är man miljardär kan man nämligen köpa en ”lyxyatch” för några hundra miljoner eller en lyxvilla i samma prisgrupp. Och sedan kan man ha party 24/7. Men att dessa lyckans guldgossar äger och förvaltar företag med massor av anställda och betalar svindlande mycket skatt får vi aldrig veta från boulevardpressen.

    Det enda jag avundas dem är att de kan köpa sig en värdig ålderdom och slipper utsättas för kommunens hemtjänst och åldringsboende.

    • Thomas skriver:

      Hmm… Du borde nog studera Jenseviks förklaring på hur kommunernas äldrevård fungerar…
      Det finns två kommunala områden som inte är i detalj lagstadgade – barnomsorgen och äldrevården…
      Eftersom barnomsorgen är en positiv ekonomisk funktion med starka röster, så är det endast äldrevården som är det ekonomiska dragspelet..
      Utvecklingen är given.

      • Göran skriver:

        I princip kan man kanske säga att barnomsorgen eller äldreomsorgen detaljstyrs av socialdemokratiska tjänstemän och vänsterröstande anställda.

        • Jan Andersson skriver:

          Äldrevården är ett bra ställe att placera kommunens arbetsmarknadshaverister för att de ska lära sig att sköta ett jobb och kliva ur sängen varje dag. Det fungerar kanske ibland, och klienterna klagar sällan. Men att städa och bädda är inte så lätt för någon som aldrig gjort sådant själv hemma.

  2. Thomas skriver:

    Hur många skulle tro att Islam skulle bli den enda politiska utvägen i en liberal totalitarism..

  3. Dandersan skriver:

    Vi håller på med klimatet och blir kallade förnekare samt föremål för forskning.

  4. tompas11 skriver:

    De som utan skrupler låter sig indoktrineras av masspsykos. De finns kvar här i landet. De som hade ställt upp som lägervakter vid valfritt koncentrationsläger och de som villigt hade tänt bålet under häxan. De finns kvar här i landet. Uppenbarligen har inget förändrats.

    • Thomas skriver:

      Det kommer alltid nya generationer… de generationer som inte var med när det var aktuellt förra gången.. I spetsen står alltid Kvinnan.. och Djurskyddet.

      Vid förra sekelskiftet var det en topp med djurskyddsdomar.. Bönder och kuskar som dömdes för olika petitesser.. som att en ko skall mjölkas var tolfte timma (I princip ett prejudikat – hur många har inte brutit mot den regeln de senaste 100 åren?) Eller kuskar som satt litet extra fart på sina hästar i en besvärlig uppförsbacke men som de borgerliga kvinnorna ansåg var en ”instrumental syn på djur” istället för det som det verkligen var – att lösa en besvärlig situation.

      Djurskyddsmålen upphörde när hästslakten tog i på de kontinentala slagfälten och borgelighetens kvinnor fick annat att tänka på…

      I den tyska ”kvinnorörelsen” på sent 1930-tal så blev Djurskyddet åter en viktig samhällsfunktion, men ledningen hade förståndet att lämna frågan till de tyska domstolarna så det blev inte alltför betungande för allmogen och Djurförbudet blev en maximalt femårig dom i en normal domstol. Efter kriget blev allt Djurskyddshysteri så skämmigt, även i Sverige, att det nästan upphörde som funktion. För att åter börja röra på sig på 1970-talet och bli en del av kvinnorörelsen via Astrid Lindgren på 1980-talet.

      Den ”feministiska” rörelsen i Sverige har mer och mer utvecklats som liknande reaktioner som varit i tidigare borgerliga kvinnorörelser. Men eftersom feminismen idag har problemformuleringsföreträdet så betraktas man som kvinnohatare eller foliehatt om man kan notera samhällskriser mera som delvis instinktiva underrörelser i samhället.
      Den svenska aktuella situation inom Djurskydd är just en klockren lektion i hur man skapar en totalitär situation, som ingen vill tro eller ens reagerar på…med så föreskriftstätt att alla djurhållare alltid bryter mot någon föreskrift – och att frågan prövas i fusk-domstol som Förvaltningsrätten – eller framöver när straffen kan bli upp till fyra år för djurplågeri i Tingsrätten – medan Djurförbudet (fungerar som Karl Hedins vapenproblem) är en ”administrativ åtgärd” som kan bli livslång…
      (Trots att pandemilagen och allt runt det tydligt bygger på Djurskyddslagens juridiska, politiska och psykologiska funktioner)
      Men, jag vet, djurskyddsfrågan är bara en bagatell, för det finns ”viktigare saker” att diskutera… (Att det är en testfråga för ett totalitärt samhälle tycks inte falla någon in..)

      • Mats Jangdal skriver:

        Det där om djurskydd som ett lackmustest, låter som en hel artikel Frihetsportalens läsare vill få ännu bättre beskriven och en chans att kommentera.
        Jag vill dessutom ha det med en egen rubrik jag kan hänvisa till på Twitter och Gab.
        Kan man få det?

  5. Samuel af Ugglas skriver:

    Är det någon i Frihetsportalens observanta läsekrets som kan upplysa oss om hur det gick till när väljarna/ medborgarna avsade sig rätten att avskeda, avpolletera, sparka politiker och tjänstemän som missbrukar medborgarnas förtroende?

    • Thomas skriver:

      Bonderörelsens författarprofil, den förste redaktören på tidningen Odlaren, Anders Killian, den jämtländske småbonden som kämpade för rösträtten på sent 1800-tal, beskriver i sin sista bok från 1950-talet om sin besvikelse över hur rösträtten och demokratin infördes i en hast och på ett sätt som han ansåg blev en halvmesyr.
      Han hade önskat ett personvalssystem och inte partidemokrati…
      Reflektionen skrev han i en liten betraktelse från troligen 1940-talet som han hade med i sina funderingar i början av 1950-talet…
      Att den ganska ”färska” demokratin i Europa så fort skulle hotas av olika totalitära rörelser blev en besvikelse och han hade därför tveksam förhoppning om framtiden vilket lyste igenom i texten…
      Det ekonomiska uppsvinget efter kriget dolde de demokratiska tveksamheterna i systemet, som i dagarna avslöjas, så vi borde nog oroas mer än vad som sker…

      • Samuel af Ugglas skriver:

        Tack Thomas, konstigt att medborgarna inte avstår att rösta på partier som exponerar sådana katastrofer som 7-klöverns genomkorrupta företrädare, för vi kan väl inte hävda att väljarna är korrupta även om de är köpta? Konformism bryts väl förhoppningsvis med att den s k välfärden imploderar.

      • Benny skriver:

        Först införde man partidiktatur i Sverige och sedan när folk märkte sin maktlöshet i denna partiernas diktatur så började antalet medlemmar och deras pengar sina betänkligt! Då kom politikerna på den ”lysande” iden att låta folket betala partierna ändå via partistödet och på den vägen är det. JÖKen var väl den sista spiken i demokraturens kista och det som hänt därefter med valfusk och ännu mer hemliga skumma överenskommelser utan folkets insyn kan jämföras med att gräva ner kistan.

        • Thomas skriver:

          Så är det…
          På 1960-talet var 30% av befolkningen med i politiska partier..
          Idag är det 3%.

        • ivarandersson skriver:

          Politikeradeln vet hur den ska försörja sig.

Kommentarer är stängda.