En individualistisk syn på människan och hennes liv

Dagens gästskribent är Dan Ahlmark

Grunden för varje ideologi bör vara en verklighetsanknuten och realistisk syn på människan. Nysocialismen i form av postmodernismens samhälleliga uttryck: kulturmarxismen, saknar exempelvis en sådan (1). Kulturmarxismens och kommunismens mest utpräglade motsats – libertarianism – har däremot en klar och verklighetsförankrad uppfattning. Den visar samtidigt i sitt innehåll den största respekten för individen bland alla nämnvärda politiska ideologier. Libertarianismen befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede och har ännu inte en helt enhetlig åsikt i vissa frågor exempelvis invandring. Den syn på ideologin, som här formuleras, överensstämmer delvis med klassisk liberalism, vilken i dagens samhälle betecknas som en högerideologi. Den går dock långt utöver denna och täcker ett mycket bredare område av livet och kan inte enkelt kategoriseras utifrån skalan vänster-höger. Nedan sammanfaller ibland av praktiska skäl ansvarsfull individualism och libertarianism som begrepp.

Den libertarianska synen på människan är då först, att individers egenskaper är förvånansvärt varierande. Deras kraft och uthållighet, kompetenser och förmågor, karaktär och psyken skiljer sig enormt. För alla gäller, att medvetandet är grunden för individens liv och jag. Genom utvecklingen under många tusen generationer har vi sedan skapat språk och begrepp, som nu innebär, att vi äger ett konceptuellt medvetande, vilket möjliggör avancerat tänkande. Men medvetandet har – enkelt uttryckt – två nivåer, där den lägre innebär att ofokuserat och lättjefullt glida mellan tankar, intryck och känslor utan att egentligen tänka. För att medvetet tänka och rationellt använda begrepp, logik, principer och kunskap krävs att man fokuserar sitt tänkande, vilket medför att man då utnyttjar sitt högre medvetande. Men att gå från det lägre till det högre kräver ett beslut och ibland ansträngning. Exempelvis ”snöflingor” och ”andrahandsmänniskor” klarar ofta inte det steget. Skillnaden mellan nivåerna är skälet till synen, att människan kan sägas ha ett frivilligt medvetande (2). Vi kan sedan med hjälp av det fokuserade medvetandet bland annat objektivt och rätt fastställa egenskaperna hos vår omvärld, vilka korrekt kan kommuniceras till andra (även i andra länder). Kunskapssynen överensstämmer alltså med modernismens.

Individens fria vilja beror på, om denne väljer att tänka fokuserat eller ej, vilket är ett grundläggande val, som föregår alla andra. Om hon gör det, kan hon göra val och utföra handlingar, som inte bara beror på tidigare händelser eller faktorer i hennes liv eller som inte bestäms av krafter utanför hennes kontroll. Individens känslor är främst gensvar på hennes värderingar, och medan hon inte kan bestämma över sina känslor, beslutar hon helt över sina handlingar, och kan utföra sådana, trots att hon gripits av rädsla eller skräck. Hon har alltid möjlighet att agera rationellt. Sambandet mellan värderingar och känslor medför också, att en människa – om hon så väljer – bildar en harmonisk enhet av kropp och själ.

Denna grundsyn på människan möjliggör och leder till slutsatsen, att hon är unik, är sitt eget ändamål och därför äger sig själv. Den insikten är då grunden för Rätten till det Egna Livet (REL). Den rätten (REL) innebär, att människan har rätten att bestämma a) själv och b) över sig själv, vilket medför ett grundläggande behov av självständighet. Denna självständighet kräver då (A) individuella rättigheter, (B) kunskap, och (C) ett ansvar hos individen för sitt liv och sina handlingar.

  1. De individuella rättigheterna utgörs främst av:
    1. Individens rätt att själv besluta om sitt liv och sina handlingar
    2A. Yttrandefrihet
    2B. Rätt att höra och ta del av andras åsikter utan offentliga hinder
    3.     Rätt att vara ensam (skydd för den mänskliga integriteten)
    4.     Religionsfrihet
    5.     Församlingsfrihet
    6.     Föreningsfrihet
    7.     Äganderätt
    8.     Rätt att bedriva ekonomisk verksamhet samt rätt att inte hindras i denna av mycket betungande regler och skatter
    9.     Utgiftsfrihet (rätten att för alla utgifter, som inte är skatt, själv välja leverantör).
    10.   Rätt att dömas genom ett objektivt rättssystem med preciserade kriterier och regler, och vars principer gäller – och tillämpas – avseende alla medborgare
    11.   Rätt att som medborgare i en stat delta i val gällande denna, som avgör statens styrning

Medan många av dessa är välkända, gäller detta inte några: 2B, 3, 8 och 9 alternativt att omfånget av dem är oklart. Dessa kommenteras i ett annat sammanhang. Dagens kollektivistiska stater i Väst har ofta begränsat dessa principer. Den första rättigheten har likheter med innebörden i den amerikanska självständighetsförklaringens ord om den individuella rättigheten till ”Life, Liberty, and the pursuit of Happiness.”

  1. Den nödvändiga kunskapen gäller individens Livssyn, vilken består av (3): a) en Världssyn; b) Människosyn; c) Samhällssyn och d) en Egensyn. Den sistnämnda strukturerar allmänt upp en individs livsfilosofi i ett antal områden, som tillåter denne att systematiskt och successivt analysera de flesta viktiga livsfrågor på ett rationellt sätt, fatta beslut om dem samt att sedan agera utifrån dessa. Kunskapen, som ligger till grund för Egensynen, ska vara tillräcklig för att den frihetliga individen ska kunna rationellt bedöma och/eller fastställa dess komponenter: 1) Vilket är egentligen det egna jaget? 2) personens värderingar; 3) självuppfattningen; 4) livsmålen; 5) vanor, och 6) motivation. Punkterna 2, 4 och 5 har individen möjlighet att själv direkt bestämma.
  2. Människans självständighet medför enligt en libertariansk syn sedan följande krav (3): Individen ska 1. förstå sin natur (sitt medvetande) samt sina rättigheter; 2. nå och upprätthålla Andlig självständighet; 3. kunna hantera sina känslor; 4. nå och upprätthålla Materiell självständighet; 5. besluta om sitt ansvar för andra, samt 6. besluta om sitt ansvar för sitt samhälle/land. Det sjätte kravet gäller främst vad individen gör – sannolikt politiskt – för att skydda eller stärka de fyra värden, som libertarianismen ser som grundläggande i samhället: ständig respekt för det mänskliga förnuftet; individens värde och frihet (utifrån synen på en klar och utpräglad individualism); rättvisa och medmänsklighet.

Libertarianismens syn på det bästa och mest människovärdiga samhället beskrivs i ett annat sammanhang. De individuella rättigheterna och kraven på den frihetliga människan anger ett annat och friare samhälle än dagens kollektivistiska, som här kallas StatsVälfärdsStaten (SVS). Huvudskälet till USAs enorma och humanistiska framgångar på 1800- och 1900-talen var dess unika författning. Men framstegen skedde med tiden allt svagare och saktare på grund av den politiska försvagningen av dennas grundprinciper. Men denna möjlighet till stor och avgörande framgång genom tillämpning av individuella rättigheter finns fortfarande kvar för alla länder, som vågar och vill vara fria och välmående. Idag är en innebörd av den kulturmarxistiska samhällskritiken, att länder ska behöva vara perfekta för att kunna vara goda. Detta krav är bara tecken på den bakomliggande socialistiska ideologins utopism och totalitära grundideer. Att dessutom denna åskådning, som överallt leder till ofrihet och misär, begär fullständig perfektion av ett samhälle är skrattretande.

Hur övergången idag till ett bättre samhälle – den Civila Välfärdsstaten (CVS) – då kan gå till har exempelvis beskrivits i min bok ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Det är en praktisk syn med en stark empirisk grund och omtanke om alla.

Det är naturligt att ha höga mål för sitt yrkesarbete och även på andra levnadsfält. Individen väljer därvid ofta ambitiösa arbetsmål förenliga med de egna rationellt valda värderingarna men realistiska beaktat hennes kapacitet däribland kreativiteten. I kombination med en hög arbetsinsats, vilken under livet konsekvent verkligen utnyttjar hennes potential i olika avseenden uttrycker hon det utmärkande och kanske unika i sin kapacitet och karaktär. Hennes mål är att tillvarata sina möjligheter och ständigt försöker växa, verkligen utnyttja sina egna viktiga egenskaper och därvid använda hela sin styrka. Att närma sig gränserna för sin egen potential på viktiga områden är ett värdigt mål. Finns något värt mera respekt än en individ, som styrd av sina värderingar och sitt rationella tänkande når sina höga mål genom att maximalt utnyttja sina egenskaper, sin kreativitet och kraft? Detta innebär egentligen också, att hon som människa når godhet i primär mening (5). Den frihetliga etiken skiljer sig kraftigt från socialliberalt snömos och kulturmarxismens genant mindervärdiga etiska syn.

I flera monoteistiska religioner förväntas, att människan vid livets slut bedöms för sina handlingar och prestationer under detta. Den värderingen leder till något paradis eller helvete, och fruktan för det senare påverkar mängder av människor att inte begå dåliga gärningar. Individer, som likt Aristoteles i livet genomgående använt en rationell syn, bryr sig dock generellt inte om övernaturliga företeelser utan granskar troligen frågeställningen utifrån sin rättighet till ett eget liv och sin Egensyn. REL innebär ett antal krav, och hennes beteende och framgång gällande dessa och avseende yrkesarbetet bildar en av grunderna för den avslutande bedömningen. Bara individen själv har kunskapen om sina tidigare möjligheter, beteende och ansträngningar för att helt rättvist kunna värdera frågan om sitt värde. Den personliga bedömningen vid slutet av vägen beträffande livsmål och handlingar avgör, hur hon egentligen förvaltat Rätten till det Egna Livet.

 

Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.

 

 

 

 

Det här inlägget postades i Frihet, Gästlistan och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på En individualistisk syn på människan och hennes liv

  1. Jan Andersson skriver:

    Det påminner litet för mycket om att ta patent på luft och havsvatten och sälja det under begreppet libertarianism. Människans verklighet är mycket riktigt oerhört mångfaldig, men också i ständig förändring. Att inte lägga sig i, styra och lagstifta är det enda sättet att låta varje enskild individ se sina egna möjligheter i den verklighet de befinner sig i. För mig kallas detta konservatism.

    Ändra inte för ändringens skull. Laga inte det som inte är trasigt. Förbättra inte det som redan fungerar till full belåtenhet. För då tafsar man på individernas verklighet, den som ändå sakta förändras genom att nya generationer människor har en annan verklighetsuppfattning.

    Varje försök att ta patent på människas imdividuella verklighet är begränsamde och negativt och dömt att misslyckas.

  2. Pingback: En individualistisk syn på människan och hennes liv | ulsansblogg

  3. afugglas skriver:

    Ahlmark går alltför lätt förbi SÄTTET och MÖJLIGHETERNA att plundra medborgarna på deras EGENDOM genom beskattning.
    Vissa optimister förutsätter att en SOCIALIST skall föreslå någon slags sänkning av ENERGISKATTERNA.
    Det blir i så fall den första spiken i SOCIALISTENS likkista.
    Medborgarens LIV försöker de desperat att kontrollera genom giftinsprutningar med något de kallar ”vaccin” och nöjer sig inte med den verksamheten förrän 100% DÖR, som accepterat att ta ”SPRUTAN”.
    Morbida destruktiva svenskar?

Kommentarer är stängda.