Oröjda skogar brinner lättare

Dagens gästskribent är Tege Tornvall

I svenska media debatteras våra skogar. Men sällan utifrån att de skall förse oss och mänskligheten i övrigt med nyttiga råvaror. Oftare för att de skall bevara ett ursprungligt naturtillstånd utan mänsklig påverkan.

Det betyder en snårig, oröjd skog med rötter, bark, barr, löv, kvistar, grenar och annat som lätt tar eld och brinner varma och torra dagar. Precis sådant som vållar skogsbränder – och alltid har vållat skogsbränder.

Men nu påstås dessa vara människans fel. Varhelst något olämpligt händer i världen, är det människans fel. Även när skogvaktare vill röja och rensa brandfarligt material ur skogar, är det ändå människans fel om det tar eld.

Både kaliforniska och australiska skogs- resp. buskbränder beror främst på att material som ris, sly och löv inte rensats bort utan blivit kvar på marken. Vid torrt väder kan minsta gnista sätta eld på det.

Vanliga brandorsaker är blixtar, vådeld och – tyvärr- även medvetet anlagda bränder. Även ren självantändning förekommer.

I torrt väder brinner illa röjt och rensat material snabbt med rik tillgång till syre. Bättre skogsvård minskar dessa risker. Under de senaste hundra åren har antalet amerikanska och australiska skogs- och buskbränder kraftigt minskat .

Men de senaste åren har antalet bränder börjar öka igen, eftersom naturvårdande myndigheter vill behålla oröjd naturskog för att bevara dess biologiska mångfald.

I Europa är bara Finland och Sverige utpräglade skogsländer. Nära tre fjärdedelar av Finland är skog, och nära två tredjedelar av Sverige. Både brukbar och naturskog.

Genomsnittet för hela Europa är knappt 40 procent skog.  Frånsett bergstrakter är mycket odlings- och kulturlandskap – och främst i England även parklandskap.

Vem klagar på det?

Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 svar på Oröjda skogar brinner lättare

  1. Mats Jangdal skriver:

    Inte bara det. När man slutade bruka hormoslyr för slybekämpning på banvallarna blev det många fler gräsbränder längs våra järnvägar. Många av dem går genom skog, då kan en oupptäckt gräsbrand snabbt utvecklas till en skogsbrand.

  2. Pingback: Oröjda skogar brinner lättare | ulsansblogg

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Tege, svenska folket har levt allt för länge, långt bort ifrån de viktiga sysslorna på landsbygden, de som finns kvar plågas av miljöterrorister. Framför allt finner man dem på kommunala förvaltningar.
    Önskar att många ser den här filmen som berättar allt om vad som händer när dårar styr.
    Dixie National Forest: The Brian Head Fire
    Fantastisk film om bränderna i Utah 2017.
    Wildfires in Utah. 2017-08-07
    VIDEO: https://www.youtube.com/watch?v=3I3oewMq6B0#action=share
    Önskar att svenska folket plus många andra skäms för att de blivit grundlurade av miljögalningar.
    Men så länge dessa kan parasitera på den arbetande befolkningen händer inget, ut i skogen med dem och röj sly.
    Filmen ger en fingervisning om varför ”granbarkborrens” angrepp är till stor del självförvållat.

  4. Göran skriver:

    Vad hände med alla brandflyg? Alla brandtorn, bemannas de nu för tiden? När jag var liten såg jag brandflyg mer eller mindre varje dag under sommaren.

    Efter senaste blötsnöfallet nu i vår ligger det otroliga mängder avbrutna grenar och omkullvräkta träd i skogarna. Mycket energi som går till spillo.

    • Jan Andersson skriver:

      Det var ett bra sätt för de med flygcertifikat att uppnå sina obligatoriska tio flygtimmar per år, gratis. Nu finns det väl inga som tar flygcertifikat, eller?

  5. Niklas skriver:

    Förr var det betydligt vanligare med skogsbränder, inte minst för att bönderna hade nytta av att skogen brann lite då och då. Ty det förbättrade ju skogsbetet

    Detta var alltså på den tiden vi hägnade UT djuren från från åkrarna och djuren fick beta i skogen. Skogsbetet var alltså viktigare än skogens virkesproduktion vid denna tid.

    Svedjebruk var heller inte sällsynt vid denna tid, och särskilt finnarna från Savolax och Karelen var särskilt duktiga på detta. De brände ner ett stycke skog, odlade marken i 2-3 år, innan den fick slya igen under ca 30-40 år, innan nästa bränning.

    Även ljunghedarna brann med jämna mellanrum (ca vart 5-6 år), för att förbättra betet.

    Men i takt med att virkesvärdet ökade och kommersiella sågverk + massabruk kom, samt att jordbruket effektiviserades, så blev ju skogsbränder direkt oönskade och minskade radikalt.

    • Thomas skriver:

      Givetvis..när 1947 års jordbrukspolitiska beslut bestämde att bönderna skulle flytta till stan och bli industriarbetare och jordbruket skulle storleksrationaliseras så innebar skogspolitiken, som tydligen kom året efter, att ”skogen skulle leverera virke till industrin”..

      Resultatet blev givetvis att skogen blev en granåker och jordbruket blev en kemikalieteknisk funktion… Själva Naturen blev värdelös. Att det så är visar behovet av ”skydd” av åkermark, då åkern har ett bättre värde som byggarbetsplats och skogen har också blivit värdelös då virkespriserna i stort sett stått stilla nominellt i trettio år… (att gallra och röja gör bara ekonomin än sämre)

      Skall Naturen få ett värde så måste olika politiska beslut som ”skyddar” åker och skog tas bort så att en fungerande marknad kan återuppstå, för idag är det enbart olika bolagsintressen som gynnas..med hjälp av politiska beslut från slutet av 1940-talet.

      Förresten.. Skogsbränder i Kalifornien och Australien beror mest på att man har eucalyptus på båda ställena.. infört till Kalifornien från Australien.. Samma gäller Portugal och Brazilien.. med flera ställen.. Eldfängd skog..

      • Thomas skriver:

        Ja, och nu när järnridån tycks återuppstå så blir nog Sten Andersson glad… Han tyckte att Sovjets fall var en katastrof – för det innebar att ryskt virke skulle nå västs marknad med förödande resultat för svensk ekonomi…
        Och rätt hade han.

Kommentarer är stängda.