Detta är en artikel som är klistrad högst upp på sidan. Vill du läsa en nyare, scrolla ner till nästa.
Det är de som kräver en drastisk omställning av hela samhället för att rädda klimatet som har hela bevisbördan! De ska bevisa, inte bara påstå eller gissa att våra utsläpp hotar klimatet. De ska även bevisa att deras förslag till åtgärder har avsedd effekt och är väl avpassade för att åstadkomma det som önskas. Det ska dessutom ske utan att göra större skada än ett uppvärmt klimat skulle gjort. Inget av detta är ännu uppfyllt.
Världen har i årtusenden undrat om människan kan påverka väder och klimat. Det var främst en religiös fråga i början, ofta med politisk inslag. Kunde böner och offergåvor ge väder och klimat som var gynnsamt för sådd, växternas utveckling och skörd. Kunde det påverka seglingsväder eller utgången av militära slag. Vetenskapen har alltid ställt sig skeptisk till påvisbar mänsklig påverkan. Det har dock inte hindrat vare sig domedagsprofeter eller makt- och profithungriga aktörer att ha bestämda åsikter.
För 50 sedan bestämde sig FN att det var lägligt att engagera sig politiskt för att påverka folks uppfattning om klimatet. Stockholmskonferensen 1972 blev startskottet. Motivet var politiskt i betydelsen makt och pengar. Metoden var skam- och skuldbeläggande av det moderna samhället. Det var där makten och pengarna fanns. Ursäkten var att våra utsläpp gjorde planeten kallare och snart skulle vår modernitet gjort jorden till en isplanet. Men så började man notera en uppvärmning istället för den utlovade iskylan. Då ändrades budskapet snabbt till att det var ett brinnande inferno som väntade oss som straff för våra gärningar. De bevis man behövde hittade man helt enkelt på och påstod var vetenskapligt bevisade och att konsensus rådde!
Men vetenskap fungerar inte så. Konsensus är inget ord som ingår i en vetenskaplig vokabulär. Där är det istället kritik och ifrågasättande som gäller. Karl Popper ställde kravet att en vetenskaplig hypotes måste vara uppställd så att den kan falsifieras. Är den inte falsifierbar är den inte vetenskaplig. Det räcker med att en enda kontrollfråga visar att hypotesen är falsk så är den felaktig och måste förkastas. Ett annat att komma ihåg är att korrelation inte är kausalitet, tillfälliga samvariationer bevisar inte orsakssamband. Det är det trånga nålsöga vetenskap måste passera för att hålla måttet. All vetenskap är tillfällig, i väntan på bättre förståelse av verkligheten.
Varje fråga nedan har vanligen många fler bra svar. Dessa svar är bara exempel på sådana svar visar att AGW, Antropogen Global Uppvärmning är en hypotes som är falsifierad.
Här följer ett antal kontrollfrågor som antingen direkt eller indirekt falsifierar växthusteorin och det människoskapade klimathotet, AGW:
1. Är det glaset som utgör växthuset eller CO2 på insidan som ger växthuseffekten?
Det är glaset. Det förhindrar den konvektion som transporterar bort värmen. CO2 värmer inget men är gynnsamt för växterna. Därför hjälper glaset även till att hålla kvar CO2 så den inte blåser bort.
2. Beskrev Fourier växthuseffekten?
Nej. Han förkastade tanken om atmosfärens växthuseffekt eftersom atmosfären inte någonstans blir solid och förhindrar konvektion.
3. Hade Tyndall rätt om CO2s värmelagring?
Nej. Han är motbevisad både av kärnfysiker med avseende på CO2-molekylens absorberande förmåga och av experiment utförda i Norge som visat att Tyndall inte insåg att värmen fastnat i experimentkärlets väggar.
Det finns flera artiklar här på Frihetsportalen om detta, här är en.
4. Räknade Svante Arrhenius 1896 ut att CO2 värmer jorden, har växthuseffekt?
Ja. Men redan år 1900 påpekade Knut Ångström att Arrhenius räknat fel.
5. Vad ville Arrhenius visa?
Att mer värme skulle vara gynnsamt för oss i Norden. Men 1906 var han tvungen ge Ångström rätt i att han räknat fel. Växthuseffekten är försumbar.
Nu har Tim Ball visat att CO2 inte har växthusegenskaper.
6. Är CO2 jämnt fördelad i atmosfären?
Nej. Ernst Georg Beck har sammanställt forskning som visar på ganska stor variation.
7. Visar isborrkärnor korrekt historisk CO2-halt?
Nej. Dels visar de bara lokal halt och dels har en okänd mängd CO2 ”smitit ut” ur isen. En jämförelse med fossiliserade växters klyvöppningar vid motsvarande period visar på en systematisk underskattning av CO2 av tidigare CO2-halter.
8. Finns det någon annan anledning än människans utsläpp som kan öka CO2-halten i atmosfären under 1900-talet?
Ja, solaktiviteten har ökat sedan 1850-talet. Det gör ökade temperatur i atmosfären. Ökad temperatur ger ökad utgasning av CO2 ur haven, enligt Henrys lag.
9. Är de meteorologiska stationerna jämnt fördelade på jorden?
Nej. Överlägset flest finns i USA, väldigt få finns på världshaven och på södra halvklotet.
10. Är de rekord som uppmätts med termometer absoluta i förhållande till jordens historia?
Nej. Inte på något sätt. Jorden 4,5 miljarder år gammal. Vi har mätt temperatur med termometer i max 250 år på några enstaka platser. Vi kommer att notera många nya naturliga rekord vartefter. Många temperaturserier kan ifrågasättas eftersom miljön runt mätstället förändrats radikalt (tex asfaltering) så att de blivit varmare. Flera stationer i polarområden har stängts av personalskäl sedan man började med satellitmätningar. Det gör att kalla temperaturer blivit underrepresenterade.
11. På vilken höjd i atmosfären mäter satelliterna temperatur?
Satelliterna mäter inte temperatur, de mäter värmestrålning, vilket sedan via en algoritm översätts till temperatur. Värdet är inte direkt jämförbart med temperatur mätt vid jordytan.
12. Stiger havet fortare än tidigare?
Nej. Den svenske forskaren Nils-Axel Mörner har varit världsledande (medan han levde) inom sitt område och kan redovisa hur det ligger till.
13. Riskerar korallöarna att försvinna under havets yta?
Nej. Charles Darwin visade att koralldjuren följer med i havsnivåförändringarna. Hade de inte gjort det skulle de dött ut för miljoner år sedan.
14. Riskerar isbjörnarna att dö ut till följd av våra utsläpp?
Nej. De är nu fler än någonsin i modern historia.
15. Finns det geologiska arkiv som visar att det varit varmare under människans tid på jorden?
Ja. Glaciärer som uppkommit under människans historia från att inte ha funnits tidigare är ett sådant bevis. Här är en summering av Arktis ishistoria.
16. Finns det biologiska arkiv som visar att det varit varmare på jorden under människans tid?
Ja. Både pollen och fröer i sediment utgör sådana bevis. Dessa bevis finns det mängder av. Årsringar i träd kan också vara avslöjande.
17. Finns det arkeologiska arkiv för att det varit varmare under människans tid, utan dagens utsläpp av CO2?
Ja. Det finns dels boplatser på exempelvis Grönland som varit brukade på ett sätt som inte är möjligt idag. Ismannen Ötzi är ett utmärkt exempel på att det varit varmare förr.
18. Finns det historiska arkiv som visar på att det varit varmare under människans tid?
Ja. Nedtecknade berättelser från Medelhavsregionen visar detta.
19. Finns det andra förklaringar till variationer som är naturliga?
Ja. Sådana naturvetenskapliga förklaringar finns det gott om. Om vi börjar utifrån så påverkas vi av vårt solsystems rörelser genom Vintergatans spiralarmar. Galaktisk strålning varierar liksom solvinden jordens magnetfält. Tillsammans ger dessa tre variationer svår överskådliga naturliga variationer. Solens rörelser i planethopen varierar. Jordens bana runt solen varierar, liksom jordens lutning. Det finns minst 30 konstaterade cykliska variationer som förutom variationerna i sig ibland förstärker varandra, ibland försvagar varandra. Plattektoniken är ett exempel på långsam men stadig förändring.
20. Vad betyder årsmån, Panta Rhei mm?
Årsmån är ett urgammalt svenskt uttryck för naturliga variationer som människan och allt liv har att anpassa sig till. Panta Rhei är grekiska, betyder allting flyter och är en konstruerad sammanfattning av Herakleitos konstaterande 500 år före vår tideräkning att en man inte kan stiga ner i samma flod två gånger. Den andra gången, hur kort som än förflutit har både mannen och floden förändrats. Förändring är den enda ”konstanten” i naturen. Man kan säg att det är förändring som definierar begreppet tid.
21. Finns något väder eller klimat som kan sägas vara normalt, som ett medelvärde av alla variationer?
Nej. Det finns bara mer eller mindre vanligt väder. Allt det som naturen skapar är normalt för naturen. När meteorologer säger att det är onormalt väder är de antingen okunniga eller oärliga.
22. Är Tipping Points, tex sådana som Al Gore pekade på i sin film vanliga i naturen?
Nej. De är ytterst sällsynta. Det vanliga är självreglerande mekanismer som återför fenomenen till ett spektrum av naturlig variation. Ett exempel är den för kemister välkända Le Chateliers princip.
23. Har jorden en termostat?
Ja. Väl beskriven av Willis Eschenbach och senare av andra.
24. Är FNs klimatorgan IPCC en vetenskaplig organisation?
Nej. Den är politisk. Politiskt tillsatt och sammansatt av politiker och tjänstemän. Arbetsgången är att beställa forskning som stöder hypotesen om AGW. Med sådan forskning på bordet sammanträder man och förhandlar om vilka delar som ger bäst stöd för de politiska åtgärder man önskar vidta. Detta framförhandlade resultat redovisas i Assessment Reports, AR. Den senaste heter AR6.
25. Har ledamöter i IPCC eller forskning de använder sig av avslöjats med fusk eller andra agendor än vetenskaplig beskrivning av klimatet?
Ja. En stor och välkänd sådan skandal är Climate Gate, en e-postkonversation som visar att flera ledande personer i samförstånd förvrängde och vantolkade forskning. En annan, med viss koppling till Climate Gate är Michael Manns så kallade hockeyklubba, där på ett felaktigt sätt kopplar ihop olika temperaturserier för att ge sken av kraftigt stigande temperaturer under 1900-talet.
Flera av IPCCs påståenden har visats vara felaktiga.
26. Är, ”Vi kan inte komma på någon annan förklaring” en vetenskapligt hållbar förklaring?
Nej. Logiska felslut är inte giltiga argument. Hänvisning till auktoritet är inte heller ett giltigt argument enligt logikens nomenklatur. Varje giltigt svar måste vara giltigt på sina egna meriter.
27. Finns det människor som för egna intressen utser sig själva till talespersoner för naturen i akt och mening att tvinga oss andra att följa deras vanföreställningar?
Ja. Greta Thunberg är en, Polly Higgins en annan. Organisationer som Greenpeace, Naturskyddsföreningen, WWF, Jordens Vänner är andra exempel.
28. Är miljö och klimat samma sak, samma fråga?
Nej. Miljö är lokalt, klimatet är globalt. Mikroklimat är en mycket lokal miljöaspekt.
29. Är det rimligt att anpassa våra samhällen till den naturliga klimatvariationen?
Ja. Absolut, och i synnerhet om en förändring visar sig stabil över tid, permanent.
30. Är det rimligt att försöka stoppa eller styra klimatförändringar?
Nej. Det är hybris, en övermäktig uppgift för människan.
31. Men om vi slutar äta kött och börjar äta insekter då?
Nej inte ens då. Många insekter är ruminanter, det vill säga idislslare, så trots att de är små så är de så många att utsläppen blir jämförbara. Utbytet på 1/10 kommer man inte ifrån.
Här är en artikel med många illustrationer till bland annat det jag berört ovan.
Några citat från centralt placerade alarmistaktivister:
“I sökandet efter en gemensam fiende som skulle kunna förena oss kom vi upp med idén att föroreningar och hotet om global uppvärmning skulle vara en lämplig metod.” /Alexander King, f d ordförande i Romklubben.
“Om vi inte förebådar katastrofer kommer ingen att lyssna.” /Sir John Houghton, förste ordförande i IPCC.
“Det spelar ingen roll vad som är sant, endast vad folk tror är sant har betydelse.” /Paul Watson, en av Greenpeace grundare.
Pingback: Kontrollfrågor om klimatet | ulsansblogg
Test
Det är först med de digitala mätmetoderna man exakt kunde läsa av max och minimum-temperaturen en viss dag eftersom de kan logga när det är maximalt eller kallt eller varmt. Förr i tiden så fick man läsa av manuellt i vissa intervaller så det här med rekordtemperaturer är bara möjliga med den nya tekniken. Klimatstollarna begriper inte sådant här och dessutom har antalet mätpunkter på jorden blivit så många fler än förr och med mer indata får man ”nya rekord” vilket felaktigt tolkas som att det blir varmare.
Om man ska mäta något som förändras över tid, måste man utgå från och jämföra med något som inte förändras. De naturligt ständigt varierande havsnivåerna måste jämföras med något beständigt, som fast mark. Men tyvärr är inte fast mark oföränderlig över tid, utan rör sig. Hela Sverige håller fortfarande på att resa sig ur jordens flytande magma sedan den senaste istiden, då jordytan sänktes av ett tungt upp till två mil tjockt islager. Och mest där isen varit tjockast?
USA sjunker efter kusterna i väster och öster men höjer sig på mitten. Alltså höjs världshaven. Förr trodde fiskarna på svenska västkusten att havet sinade när landet höjdes. Idag vet vi bättre, eller? Jaså, inte det!
Lägg dina längdmätdon tillsammans och utgå från samma nollpunkt (svårt) och se om de visar lika! Om något avviker tydligt, är det det sämsta eller bästa? Vilket ska du kasta bort? Vad har du att jämföra med?
Du löser dina egna mätproblem om du använder samma mätdon hela tiden, för det spelar ingen roll vad det visar, så länge som du inte tänker blanda in något som är tillverkat med en annat mätdon.
En rapporterad havsnivåhöjning på några mm är rent nonsens. Likaså en liten lufttemperaturskillnad nu och då; antalet mätvillkor och parametrar är nästan oändligt många.
Tack Mats. Ovärderligt att din sammanställning till hands.
Ytterligare problem med nummer 9:
https://wattsupwiththat.com/2022/07/27/new-surface-stations-report-released-its-worse-than-we-thought/
”MEDIA ADVISORY: 96% OF U.S. CLIMATE DATA IS CORRUPTED
Official NOAA temperature stations produce corrupted data due to purposeful placement in man-made hot spots”
(Stämmer med vad du sagt tidigare om ”zombiemätstationer.”)
Jag undrar allt oftare om inte i stort sett alla blandar ihop kolmonoxid (CO) och koldioxid (CO2) inklusive de gröna nollorna, som i och för sig kanske gör det medvetet för att skrämma folk och få sitt maktbehov tillfredsställt.
Båda gaserna är färglösa och luktlösa, men bildad kolmonoxid söker fortfarande efter syre, vilket den kan få genom ytterligare förbränning (alltså brännbar) eller i kroppen medan koldixoxid redan har sitt syre på plats (-di = två eller dubbel) och är inte brännbar..
Koloxid eller kolmonoxid är en förbränningsprodukt och mycket giftig; andas man in sådan gas blockeras blodets hemoglobin från att ta upp syre (O2) vilket är livsfarligt.
Koldioxid (kolsyra) är nödvändigt för fotosyntesen och därmed allt liv på jorden, och används ofta medvetet för att sätta piff på drycker av olika slag. (Man måste kanske tillägga att fotosyntes inte har något med kameror och fotografering att göra.)
Så lika men så olika! Men så är det ofta inom kemin, en enda atoms skillnad ger en helt annan produkt.
Exempel på avsiktlig begreppsförvirring:
https://www.greelane.com/science-tech-math/vetenskap/carbon-dioxide-poisoning-608396
Men detta verkar vara rätt:
https://sv.gadget-info.com/difference-between-carbon-dioxide
Du har absolut en poäng där. Diskuterade med en kvinna från XR vid deras demonstration i Malmö för ett par år sedan. Jag påpekade att det hon talade om var kolmonoxid, inte koldioxid. Då svarade hon att det är samma sak!
Då gick jag därifrån, bättre upplyst om hur okunniga de är.
Pingback: Kontrollfrågor om klimatet – Life, Death and all between