Dagens gästskribent är Bertil Persson
Upp till 500000 ton vätgas per år kräver 300 bar vid transport jfrt 100 bar för metan, vilket gör att godstjockleken blir trefaldig, inte bara för rör utan även för fartyg, med trefaldigt deplacement som följd – hela kalaset till en investeringskostnad av 222 mdkr.
Fartyg för naturgas kan inte användas för vätgas utan trefaldig godstjocklek på tankarna.
Erfarenhetsmässigt flöjlas 20% av svensk elproduktion p.g.a. svagt elnät med låg effekt.
Förutsatt att detta förhållande bibehålls och att nya Sydlänkar med fyra (4) gånger dess kapacitet byggs från Neptunus till Malmberget får 20% av elproduktionen gå till vätgas.
Tabell 1 ger med antaganden energi, effekt, investeringskostnad och priser för Neptunus.
Tabell 1 – Energi, effekt, investeringskostnad och priser för Neptunus.
Energi | 15000 | GWh/år |
Effekt | 4500 | MW |
Fullasttid | 3333 | h/år |
Nyttjandegrad | 38,4 | % |
Effekt vid 120 verk | 37,5 | MW/st. |
Effekt vid 239 verk | 18,8 | MW/st. |
Effekt vid 310 verk | 14,5 | MW/st. (finns på prov i Kina) |
Verkspris på plats exkl kabel | 33 | Mkr/MW |
Verkspris på plats exkl kabel | 148500 | Mkr |
Ränta under 15 år | 74250 | 6% |
Investeringskostnad exkl. kablar | 222750 | Mkr |
Elproduktion under 15 år | 180000 | GWh |
Elpris exkl. kablar/UH | 1,24 | kr/kWh |
Vätgasproduktion | 500000 | ton/år |
Vätgasproduktion | 7500000 | ton/15 år |
Kostnad för vätgas exkl. UH | 5940 | kr/ton vätgas |
Naturgaspris sept. 2022 | 800 | kr/ton naturgas |
UH= underhåll för Neptunus vid en förväntat livslängd om 15 år.
Se noga på antagandena där 4 Syvästlänken norrut inte lär bli av, och då kan absolut inte bef. elnät momentant ta tillvara 80% av Neptunus dvs. 3600 MW, utan ung. lika stor reglerkraft för att hålla 50 Hz eller totalt sett dubbel så stor effekt jfrt med Sveriges förbrukning på tomgång.
Å andra sidan, om nu Neptunus enbart skall göra vätgas, så har ingen transporterat vätgas på sjön utan bara i luften, jfr zeppelinaren Hindenburg 1937, en oerhörd säkerhetsrisk.
Även om vätgas görs nära avnämaren, så skulle jag gärna vilja se en prövning i MMD av lagret – i Boden lär det lilla provlagret ligga insprängt i berget långt ned under markytan. Ett fullskalelager kan utan vidare jämna Luleå med marken förlagt nära.
Men så ha vi ju å andra sidan Tjernobyl, vars fasor jag läste om i somras i Svetlana Alexievich’s bok med samma titel.
Danskarna har stoppat vindkraftverk på land
Kommer svenska politiker också att göra det, om de kan läsa och lära av danskarna?
Efter motsvarande utredning i föregångslandet Danmark för ca 15 år sedan, så blev det tvärstopp för land-VKV, då skadestånd till boenden vida översteg vindkraftens portmonnä, så nu är det bara att hoppas på att utredningsmannen kan läsa dansk.
Hopp finns, den nya regeringen har meddelat att staten, alltså skattebetalarna, inte ska stå för notan när kringboende tilldöms skadestånd för intrång och störningar från vindkraftverk.
2009SkadeståndDK_Notat_Erstatningsordning_Vindmoller 2009SkadeståndDK_Projekt_Vindmollepilotprojekt
Vi kan bara hoppas att utredningsmannen tar del av danskarnas beslut och agerar därefter.
Fakta är högintressant, men vad är Neptunus? Googlade utan resultat.
Jag uppfattar det i Bertils text som att det är ett fartyg designat för att transportera naturgas. Men det finns många träffar på Neptunus på nätet, dels gasplaneten och flera företag i Indien, Tyskland, UK och Frankrike som sysslar med gas.
Alfa Laval tycks jobba i den branschen också…
Jag uppfattade Neptunus som det havsbaserade vindkraftsindustiområdet söder om Öland utanför Blekingel på ett ungefär.
Angående Hindenburg, så är det diesel man ser brinna och inte vätgasen.
Det som brinner på Hindenburg är själva skalet som var gjort av ett brandfarligt material därav färgen. Vätgas som brinner syns knappt!
En kombination av skalet och bränslet till motorerna kan vi säga.