Var kommer kolväten ifrån?

Kolväten, det är alltså det vi ofta får höra är fossila bränslen. Men stämmer det? Här är en liten påminnelse av vad som skiljer kolväten (hydrocarbons) från kolhydrater (carbohydrates), ifall någon undrar.

  • Kolväten har endast kol- och väteatomer, medan kolhydrater dessutom har syreatomer.
  • Kolväten är nonpolära och kolhydrater är polära molekyler. Därför löses vissa kolhydrater lätt i vatten medan kolväten är hydrofoba.

Kolväten är alltså rena föreningar av grundämnena kol och väte. Hur har de kunnat bli så rena i jordens inre om de är uppbyggda av dött organiskt material, som ju innehåller både kolväten och kolhydrater, dessutom förorenat av andra material? En tanke är att det i jordens inre finns både kol och väte tillgängligt så den temperatur och tryck som finns där kan få just dessa två att släppa andra bindningar, om de har sådana, och binda sig till varandra.

Vi skulle då få vad som med ett latinskt ord kallas för petroleum, olja ur berg, även kallat mineralolja. Med den mängd sådan materia som finns i jordens inre och den omsättning av material som åstadkoms av den omrörning som sker, och bland annat orsakar vulkanutbrott och plattektonik, skulle man med fog kunna säga att olja inte är en ändlig resurs. Den nybildas ständigt i jordens inre och är därför i någon mening oändlig, inte minst för att den har ett eget kretslopp

En sådan erfarenhet finns också från praktisk oljeutvinning. Gamla borrhål som lämnats ifred visar sig ofta några år efter man slutat pumpa ut olja i tron att de var tomma, plötsligt igen ha gott om olja att ta reda på. Petrowiki är en sida som redovisar teorin om mineralolja. De flesta andra slår fast direkt att olja är fossil och skadligt för klimatet.

Redan 1977, alltså flera år innan ”fossila bränslens” CO2 utsläpp vid förbränning blev utropat som ett stort klimathot, visade D.J. Stevenson att jordens inre måste innehålla stora mängder väte, som förklaring till att järnkärnan är mycket lättare än vad en ren järnkärna skulle vara.

The density of the Earth’s core is 8–10% less than that of pure iron at the same pressure and temperature1 and this is usually interpreted as implying the existence of a substantial amount of light element(s) in the core. Many possibilities have been considered1, with sulphur and oxygen2 receiving most recent attention, but in this note the discussion is limited to hydrogen’s contribution to the density deficit. It is shown that hydrogen is not only effective in decreasing the density but is also highly soluble in iron in the relevant conditions. Only about 1% by mass of hydrogen is required in the Earth’s core to explain the density deficit, and this corresponds to a hydrogen–iron mass ratio that is only about one-tenth of that present in type I carbonaceous chondrites3. The significance of hydrogen as a contributor to the density deficit is, therefore, determined by the extent to which the Earth-forming matter consisted of low temperature condensates. D.J. Stevenson 1977-07-14 Hydrogen in the Earth’s Core

Det dröjde länge, men 2021 visade ett forskarteam att jordens inre innehåller 70 gånger mer väte än vad världshaven gör. Vatten består som bekant av H2O. Däremellan, år 2015, visade ett annat forskarteam att järnkärnan via molekylen Fe7C3 innehåller 10 gånger så mycket kol som man tidigare antagit, och därför är den största reservoaren av kol på vår planet.

Detta har jag inte hört talas om tidigare, men jag hör ju inte allt, och skulle det störa fossil- och klimatnarrativet kan man förstå att inte så många önskat observera det hela. Förutom min nyfikenhet och undran om man ur denna kunskap kan peka på olja som en förnybar resurs, med en viss nybildningshastighet, undrar jag om vätet i jordens inre bidrar till värmealstringen. Den vanliga förklaringen är radioaktiva ämnen som sönderfaller. Kan det vara både och?

Det senare undrar jag eftersom Fourier, som felaktigt utpekas som ”växthuseffektens” upptäckare, sökte förklara just varför jordens inre är så varmt samt hur stor den ursprungliga värmen var och var den kommer ifrån. Förekomsten av väte i jordens inre kände han inte till och inte heller att solen ”brinner” för att väte fusioneras med sig själv och bildar helium. Sker det även i jordens inre? Ja, som vanligt när man söker naturvetenskapliga svar får man nya frågor. Inte heller är det lätt att hänga med i forskningens upptäckter och besvarande av diverse frågor när man står utanför den världen. Men man kunde ju tänka att någon duktig vetenskapsreporter i något av världens största mediehus skulle förmedla sådant och att kunskapen sipprar till andra media och deras läsare.

Som en kuriosa och lite ordvrängeri, eller bevis på att vissa benämningar inte är glasklara, så delas kemi upp i två huvudsakliga områden, organisk respektive oorganisk kemi. All kemi där kol är inblandat kallas för organisk kemi. På engelska, men även på ”svengelska” här hemma, heter ekologisk ”organic”. Det vill säga att den ”fossila oljan” även måste vara ekologisk. Den borde därmed vara kosher även för alarmisterna. All annat vore ologiskt. 😉

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 svar på Var kommer kolväten ifrån?

  1. Jan Andersson skriver:

    Varmluften som alla aktivister av alla sorter lämnar ur munnen när de skränar om rättvisa är också skadligt för klimatet enligt deras eget sätt att argumentera.

    Människan är ytterst liten på jorden. Efter nästa istid finns dessutom inte ett enda spår kvar av vår civilisation efter hundratusen år av milstjock is över jordskorpan. Kanske överlever vissa kulturer på båda sidor av ekvatorn, men endast via jakt och fiske som förr i hundratusentals år tillbaka. Allt vi idag kallar civilisation har uppkommit under den senaste interglacialen, 13000-10000 år tillbaka.

    Det har förekommit flera istider förr. Hur många civilisationer har det kommit och gått? Vad finns under isen på Grönland och Antarktis?

  2. Göran skriver:

    Det finns bakterier som käkar olja. Att bakterierna käkar på den organiska oljan borde vara självklart, men kan de även käka på den oorganiska oljan?

  3. Göran Åkesson skriver:

    Det är endast lignite/brunkol, som är av ’fossilt ursprung’, läs förmultnade träd och växter. Framställning av hyrokarbonater, naturgas och petroleum sker i abiotiska processer i jordskorpan i anslutning till tektoniska plattors rörelser. Dessa sker såsom inducerade ’tidvattenvågor’, orsakade av förändrade jordbanor, jordaxellutning och -precession i kombination med solens och närliggande planeters, främst Venus och Jupiters gravitationella påverkan.
    Det finns flera beskrivna processer i jordskorpan för denna abiotik, bl.a. Fischer-Tropsch och Sabatier reaktioner. Den senare beskrivs CO2+4H2, som vid ca 350-400° C ger CH4(metan)+2H2O, med Vanadin och Kiseldioxid som katalysatorer; den förra sker m.u.p. från CO+3H2 med Järn som katalysator. Från metan sker under större tryck nere i jordskorpan bildning av petroleum, mer komplexa karbohyrater. Produktionen av hydrokarbonater är storskalig och alltid pågående, men accentueras när de astrofysiska förhållandena ökar tidvattenvågornas tektoniska rörelser.
    Själv har jag en kompletterande idé. Vatten sönderdelas vid samtidigt högt tryck och flödeshastighet vid de tektoniska plattornas skavning, varvid väte frigöres för bildning av hydrokarbonater som pressas in i sedimentära bergarter. Vattenflödeshastigheten bör överstiga 200m/s vid kanske mer än 1100 bars tryck. Den abiotiska processen bildar naturgas och petroleum av fritt väte tillsammans med den stora mängden kol som finns naturligt i jordskorpan.

    • Mats Jangdal skriver:

      Att ”massagen” av jordskorpan som planeterna i vårt solsystem bidrar med utgör en viktig komponent till tektonik torde stå utom allt tvivel. Jorden är en plastisk himlakropp. Terra firma är ett missvisande uttryck.
      Så du menar att trycket redan i eller precis under jordskorpan är tilläräckligt högt för att ge de effekter och kemiska resultat du beskriver. Jag kan inte säga emot.
      Men gör det område där petroleumbildningen kan ske ännu större än om det var tvunget ske i kärnan. Det gör också att depån i kärnan har ett stort avsättningsområde för byggstenar till petroleum.
      Att väte kan tillföras processen både från spjälkat havsvatten och från depåer i kärnan gör det inte mindre troligt att en petroleumbildande process är ständigt aktiv.

  4. Samuel af Ugglas skriver:

    Nämn en enda svensk politiker som är värd att RÖSTA på efter att ha läst Mats begripliga redovisning?

  5. Jan Andersson skriver:

    Berggrunden i Skandonavien lär vara värdens äldsta; 1,9 miljarder år gammal. Den är överallt radioaktiv och det är därför radon pyser ur marken på de flesta ställen (ofarlig som ren). Innan berggrunden bildades var jordytan ett kokande inferna med bubblande träsk av olika sammansättningar som så småningom svalnade och bildade insjunkna sjöbottnar som kunde variera kraftigt i storlek och djup och som sedan fylldes med allt annat, även mycket organsiskt material från årmiljonernas växtlighet. Nästan allt vi har hittat under marken som t. ex. mineraler och malmer har vi först hittat vid jordytan (ena stranden av ett sådant träsk och sedan räknat ut att det det måste finnas mycket mer under jord när träskens utsträckning har kartlagts. På vissa ställen har asteroider slagit ner och blandat om ordentligt och lyft upp mycket som annars skulle ha varit dolt till jordytan.

    • Göran skriver:

      Sverige har 700 olika mineraler vilket är mer än något annat land på jorden.

      Världens renaste olja har pumpats upp på Gotland.

  6. Jan Andersson skriver:

    Förr ägde man en tomt ända ner till jordens mittpunkt. Det gjordes om av Staten så att ingen i fortsättningen kunde äga mer än 1 meter djupt (om man inte hade koncession på en gruva). Det var en gigantisk konfiskation, min villatomt om 27 x 27 meter (729 m2) fick 2,1 miljoner gånger mindre volym…

Kommentarer är stängda.