Jag har funderat lite på vad jag skulle vilja se att det parti jag röstar på går till val på och sedan naturligtvis genomför under en eller två mandatperioder.
Ett parti som värnar svenskhet, svensk kultur och egenart, Sveriges gränser och svenskt välstånd. Därför ska vi ha restriktiv invandring, fokus ska ligga på efterfrågad kompetens, självförsörjning, svenskt språk och kvalificering för svensk skattefinansierad välfärd.
Därför ska Sverige lämna EU (swexit) och tillbakavisa och ta avstånd från alla globalistiska, totalitära och socialistiska påfund från FN. Ja, det innebär att säga upp ett antal internationella överenskommelser.
Staten (det som i vissa texter, även lagar, benämns som det offentliga eller det allmänna, ska nämnas vid sitt rätta namn, staten. Staten ska hållas liten och ägna sig åt sina kärnområden till medborgarna och skattebetalarnas fromma.
Här gäller likhet inför lagen rättssäkerhet för alla. Du har ingen fördel av ditt kön, din hudfärg, hårfärg, eller annat arv. Inte heller av din religion eller politiska tillhörighet.
Endast svenskar får rösta i våra demokratiska val. Endast svenskar med enbart svenskt medborgarskap kan bli valda.
Vårt parti bejakar arbetslinjen. Fri företagsamhet, handel och avtalsfrihet ska vara basen i svenskarnas försörjning.
Rätten till självförsvar ska förtydligas så att angrepp får bemötas med större våld än det angriparen använder. Det ska inte automatiskt vara ett brott att skydda sig med vapen eller tillhygge. Det ska inte heller vara ett brott att visa att man är beväpnad eller upplysa om att man avser att försvara sig.
Äganderätten ska stärkas och förtydligas. De intrång i äganderätten som socialister och byråkrati tillåtit måste rullas tillbaka.
Yttrandefriheten ska åter stärkas och göras oberoende av andras tycke, smak och kränkthet.
Återinför rätten till hemskolning. Samtidigt måste staten för att behålla ett någorlunda koherent samhälle garantera grundläggande utbildning för alla.
Frihet är det svåraste som finns att förklara för en socialist eller sympatisör därav. Därför måste vi formulera slagkraftiga och lättbegripliga svar på alla invändningar mot kravet på frihet. Vi måste skaka om dem!
Varför skulle vi inte kunna ta sossarnas honnörsord värde och göra om det till värden som vi hyllar? I sämsta fall tvingas de sluta använda det för att det blir för diffust.
Ni som gillar amerikansk fotboll vet att John Madden förespråkade Smash mouth football. Jag vill se smash mouth arguments i vår politik. Något som täpper till truten på socialisterna.
Sverige var ett tryggt och välordnat land, med vita och ofta blonda människor. Folk från andra länder tyckte att vi och vår ordning var exotisk och trevlig, det var enkelt att turista här. I en orolig värld skulle vi kunna öka turisminkomsterna väsentligt om vi kunde återskapa det samhället. Alla svenskar behöver inte vara vita och blonda, men alla svenskar förväntas uppföra sig efter de regler och med den ordning som de blonda och vita svenskarna en gång skapade.
RSS – inlägg
Apropå sossarnas honnörsord värde. Vem är det som bestämmer vad som har värde?
Tja, enligt sossarna så är de som är mot deras agenda värdelösa! Mycket av det som står i inlägget är ju sunt förnuft och borde finnas som honnörsord i varje parti!
Äganderätt är något som sitter biologiskt i ryggmärgen. Djur har oftast revir och försvar sitt ägande. Se bara på hur våra husdjur hund och katt blir ”arga” om vi lägger beslag på deras platser, hundkorgen t.ex.
Ägande leder till välstånd. Både varg och lejon vet det. Kan vi få socialister att förstå det?
Man måste ha sina verktyg, redskap och böcker på ett inarbetat ställe för att kunna använda dem till något vettigt, speciellt i jobbet. När folk blir ekonomiska flyktingar i sitt eget hemland finns ingenting kvar att hoppas på. Sveriges statsledning med god hjälp av EU har satt oss riktigt på pottkanten.
Om man för väntar dig 100% kapacitet av en svensk minister (intelligens, erfarenhet och lyhördhet) så är kraven desamma för en lokalpolitiker fast kanske 75% räcker, men av en EU-politiker förväntar man sig 125%. Att då skicka dit en massa 80-90‐procentare duger inte, men det är exakt så det har blivit.
Förmodligen är min önskan UTOPISK.
Vill helst slippa att rösta på PARTI som första val utan hellre på PERSON.
Vi skall inte acceptera att det är PARTIGÄNGARE som sköter nomineringen av våra representanter. De är antingen politiska broiler som aldrig varit i hetluften utanför politiken eller är de genom korrupta som ett resultat av vandringen genom institutionerna.
Så är det min övertygelse att, hade väljarna fått lov att sparka korrupta politiker hade SVERIGE sett helt annorlunda ut idag. Säger bara, Bildt och Reinfeld. Socialisternas namn vill jag inte ens nämna.
Kanske beskriver länken något: https://www.armstrongeconomics.com/humor/quiz-test-your-current-knowledge/
Haha! Snacka om luring.
Minskad frihet är lika med minskat välstånd. Men hur man ska bevisa det vet jag inte. Socialisterna menar att bidrag gör individen fri. Problemet är att det är en åsikt som socialisters hjärnor inte kan hantera, dvs. det går inte att förklara för dem.
Det lite svårt att förklara eller visa hur minskad frihet leder till minskade aktiviteter.
Elon Musk har lanserat sin AI. Den kostade 2 miljarder dollar att utveckla den. Om vi nu låter socialisterna fördela Elon Musks pengar, ja, då skulle det aldrig bli någon AI. Elon Musk har en vision att AI ska kunna utrota fattigdomen på jorden.
Elon Musk köpte Twitter för att Elon vet hur viktigt det är med yttrandefrihet. Minskad frihet att få säga vad man vill, innebär att välståndet sjunker.
En liten lustigt sak. Under år 2021 blev 400 personer arresterade i Ryssland på grund av vad de skrivit på sociala medier. Samma år i Storbritannien blev 3.300 personer arresterade för vad de skrivit på sociala medier.
Sveriges ekonomiska nedgång är delvis ett resultat att vi inte kan säga vad vi vill, speciellt om klimatkrisbluffen.
Det är stor skillnad mellan att FÅ ett jobb, och att SKAFFA sig ett jobb. Det avslöjar obönhörligen hur mycket sosse en person är hur han/hon säger detta
Jag stod i samma kö igår som ett par sociala killar i 40‐50‐åldern med barn. Båda sa var för sig utan att jag ens berört ämnet att det hade blivit förjävligt i Sverige när man inte få säga vad man tycker…
Det går inte att kräva kunskaper i svenska språket innan en invandrare kommer till Sverige.
Ricksdagsledamöter och ministrar skall enbart ha svenskt medborgarskap alltså inga dubbla medborgarskap.
1960 sökte jag visa till USA. Ambassaden krävde att jag avlade språkprov och hade reskassa till hemresan. Jag slapp deposition och kunde jobba under ferierna alltid mot ”cash”.
Inget konstigt.
Bra Mats !
Lägg till att politiker aldrig får skänka bort mina pengar. Eller satsa dem på riskfyllda investeringar, som sällan blir annat än fiaskon.
Således: Lägg ner SIDA, stoppa bidragen till the Green Climate Fund, minska bidragen till FN och EU.
Svenska folket har visat sig så givmilt, när katastrofer inträffat, att SIDA inte behövs, förutsatt att väljarna får behålla så mycket av sina pengar att de har råd med U-hjälp. Denna utförs då av privata organisationer, riktiga NGOs utan skattepengar, som bättre följer upp resultaten och berättar om dessa för givarna. Och som arbetar långsiktigt med personligt ansvar.
Staten behöver bara hålla med en inspektion som hindrar svindel.
Mycket viktig ståndpunkt. Detta ställer jag upp 100% på.
År 1523 så bildades ett Nordens ”Nordkorea” som innebar att man använde större delen av befolkningen som kanonmat…
När möjligheten att emigrera uppstod på 1800-talet så drog halva befolkningen ur detta nationella ”fängelse”…
Efter 1995 så är landet tillbaka i den koloniala situation som uppstod med Hansans etablering i Stockholm år 1240…
Så..
Den industriella epoken varade bara hundra år och de som var med får nog kalla sig lyckligt lottade… trots allt.
Att se isolationism som en möjlig politik är tyvärr inte möjligt.
Självständighet behöver inte på något vis innebära isolationism!
Vi har bara två möjligheter…
Isolationism eller Kolonialism..
Med maktens säte i Stockholm.. eller Bryssel.
”Folkhemmet” har skapat en sådan kultur… från år 1523 till idag..
Förr fick man statens upplysning från predikstolen, idag från SVT.
De som förstod emigrerade…
Jag delar inte alls den åsikten.
Man kan naturligtvis fortsätta på den inslagna vägen…
Både isolationism och kolonialism…
Genom att driva en rättspolitik enligt Hägerström, där juridiken sammanfaller med byråkratin i en liten klick av mäktiga byråkrater som smörar i Bryssel ihop med de aktiebolag som dominerar i kolonin…
Det har ju utvecklats på ett elegant sätt där befolkningen hänvisar till ett rättssystem som de själva drabbas av… fattar ingenting, helt enkelt.
Om de där kopplingarna som du beskriver finns och ser ut som de gör, så går det ändå att bryta dem, för den som vill och bestämmer sig för att göra det.
Samt inte minst får folkets förtroende att göra det!
Prästerna var förr den enda kontakt sockenborna hade med Svenska Staten. Så deras tionde (10%) var billigt, nu vill de ha 80%.
Problemet vi alla har som läser och kommenterar på denna bloggsajt är att vi är en liten klick i dagens samhälle, och det finns knappast någon yngre person eller kvinna som värdesätter vår förvärvade erfarenheter eller den klarhet i ett tidigare kanske mer förvirrat sinne som brukar kallas visdom på äldre dagar.
Alltså vår kamp för ett fritt näringsliv, inte plågat av ett allt stramare regelverk (även från konkurrerande länder som vill försvåra för oss), och med valda ombud som jobbar för oss (och får bra betalt för det) och inte för något annat. Kvinnornas intåg i politiken är ”senkommen men välkommen” och de har dragit fram mängder med synpunkter som männen tidigare gömde nederst i skrivbordslådan. Men ett stort tyvärr, så har de i sin tur inte brytt sig om de gamla politiskt tunga erfarenheterna och försökt föra traditionen vidare, utan bara hittat fel och därför bara prioriterat sina egna projekt. Jag vågar påstå att en rent manlig församling aldrig skulle ha bemött klimatteorierna och invandringen med annat än axelryckningar, vänt på klacken och sagt: ”Visst, jag hör vad du säger, men nu har vi viktigare saker att ta itu med först”.
Ungdomarnas bristande intresse är ett ännu större problem, för det är idag mer regel än undantag att leka sig genom livet och om man ser ett problem blir det en sport att göra tvärtom när en möjlig lösning finns. Inte för att jävlas, utan för att det är en ”kul grej” att flabba åt nästa fylleafton på stan.
Nog för att vi kunde festa stort i vår ungdom också, men dagen efter var det ”villa, volvo, vovve” som gällde fullt igen.
Peka ut ett av FOLKET valt OMBUD, tack.
I Sverige finns det inget, kanske därför det ser ut som det gör med ett SOCIALISTISK gangstervälde?
Vad gäller skola är min uppfattning att det är totalt förlegad och bör skrotas i sin nuvarande form.
Det finns tre ämnen som varje elev bör lära sig ordentligt: Svenska, matematik och engelska. De ämnena ska det läggas ordentligt med krut på.
Resterande ämne kan läsas utan att det ges några betyg i dem. De kan läsas som allmänbildning och upplysning.
Någon skolplikt eller undervisningsplikt ska det inte finnas. Föräldrarna ska bestämma vad deras barn ska ha för undervisning. Någon centralplanerad undervisningsplan behövs inte. Tvärtom är det bara förkastligt.
I England har de ingen plikt att gå i skolan. Har det orsakat någon ”kris”?
Alla fattar att man måste lära sig grundläggande saker och de flesta barn är ivriga att få börja i skolan. Utifrån grundläggande kunskaper specialiserar man sig för det man vill arbeta med i framtiden.
Jag kan vissa upp en massa kursintyg från studier på högskola och det enda jag kan säga om dem är att de är bevis på vad jag glömt bort.
Utöver svenska, matematik och engelska skulle jag gå vidare med juridik och ekonomi.
Lägg till fysik. Det är kul och de flesta har ingen aning om de grundläggande fysikaliska sambanden fast de har dem framför ögonen hela tiden.
I realskolan förr (klass 7-10 eller 8-10) läste vi:
Svenska
Engelska
Tyska
Franska
Samhällskunskap
Kristendom
Biologi
Geografi
Historia
Fysik
Kemi
Gymnastik
Träslöjd
En en gymnasielärare för ett par år sedan kunde vi lika mycket som dagens gymnasielever när de får den vita mössan.
Skillnaden beror inte på intelligensen utan på studietakten.
Men vi gick på gymnasiet också, och där var studietakten ännu värre…
Abslout! Alla barn vill lära sig saker. Men inte alla vill gå i skola. Efter att man lärt sig läsa, skriva och räkna vill man utveckla färdigheter inom sitt eget intresseområde. Mycket lång generell skolgång motverkar den personliga utvecklingen, men lämpar sig mycket väl för indoktrinering.
Med syftet att ”värna[-] svenskhet […] egenart […] svenskt språk”, föreslår jag att byta ut det engelska ’swexit’ med t.ex. ”SvUt” (även om det synes något… töntigt/inte lika coolt).
*
Jangdal skriver…
”Här [Sverige, efter att det nya partiet har bildat regering] gäller likhet inför lagen rättssäkerhet för alla. Du har ingen fördel av ditt kön, din hudfärg, hårfärg, eller annat arv. Inte heller av din religion eller politiska tillhörighet.”
’Likhet inför lagen’ är inte möjlig med den mångkultur som har uppstått i Sverige, vilket Jangdal medger…
”Yttrandefriheten ska åter stärkas och göras oberoende av andras tycke, smak och kränkthet”
(hur detta politiska och sociala mål ska kunna uppnås är svårt att veta: att svenskar (här: folkslaget) förmås tygla sin rädsla [*] och våga nyttja yttrandefriheten, framför allt under den demokratiska processens avgörande dag: Valdagen:
–”Hade kvinnorna vågat åsiktsrösta i lika hög grad som männen, utan att ta hänsyn till vad andra tycker, hade SD enligt gängse väljarmodeller med råge varit Sverige största parti.”
— forskare vid Göteborgs universitet, 2016-01-27 Expressen Debatt ”SD kunde vara störst – om kvinnorna vågat”)
… eftersom…
”men alla svenskar förväntas uppföra sig efter de regler och med den ordning som de blonda och vita svenskarna en gång skapade.”
… och som utgör grunden för svensk lag, vilken är författad av svenskar, omedvetet för svenska förhållanden/(s.k. ’värderingar’): kynne, synsätt, sociala koder, vilka skapar sammanhållningen som ger medborgarna en känsla av gemenskap, som gör att folk kan leva samman i fred och frihet.
(Se exempel på fällande domar om kränkthet i slutet ([2a–f], [3a–c]) av min kommentar (KL.12:34) till ”Petterssons gör Sverige lagom!”s text 2022-12-11 ”SD: förbjud slöja inom polisen”.)
[*]
– ”I rapporten vittnar medarbetare också om hur anställda blivit kallade rasister när de velat lyfta problematik och därefter valt att hålla tyst.”
(— 2021-08-10 Göteborgs-Posten ”Rapport: Kommunchefer tystar och mörkar om hot från kriminella”)
Du lyfter viktiga frågor av precis den art där jag vill råda bot på dåligt svenskt politiskt tillvaratagande av den potential Sverige har!
Tack för återkopplingen.
*
Ibland förstår man inte själv varför man skriver som man gör: Jag skrev angående yttrandefrihet ’hur detta politiska och sociala mål [Jangdals] ska kunna uppnås är svårt att veta’, trots att jag har tänkt på förslag tidigare, varför jag skulle ha nämnt:
– Rättsväsendet (Justitiedepartementet, Ju) — som är den demokratiska instans som avgör vad som är rätt och fel, vilken utgår från/baseras på, som nämnt, vad folk i allmänhet tycker
— behöver instrueras (via regleringsbrev från regeringen?) om att de personer… nåväl, för att vara explicit: vissa invandrare som känner sig kränkta inte ska ges rätten till rättslig prövning, med hänvisning till svenskt levnadssätt och svensk syn på människan demokratin samhället och stat.
Dessvärre är detta långsök: Det finns troligen ingen vilja, eller över huvud taget en förståelse/insikt (möjligen även i avsaknad av mod) för detta hos regeringspartierna…
… vilket även gäller osannolikheten i att svenskar (till skillnad från invandrare, som är i stort sett ’vaccinerande’ av förklarliga skäl) skulle börja att tygla sin rädsla för rasistmisstankar och uttrycka vad de tycker… i vardagen, vilken är den ’plats’ där den famösa integrationen sker — integration är inte en politisk fråga (möjligen med undantag från en informationskurs om Sverige och svenskarna, med en indroduktion i det svenska språket), men en sociologisk.
Till exempel, om svenskar (här: folkslaget) hade vågat, känt sig fria att nyttja yttrandefriheten: se YouTube-video från Riks.se 2023-02-11: ”Markus Allard [Örebropartiet, ÖP]: Vik inte en tum för islamister”.
(Jag rekommenderar dock inte hans uttryckssätt, även om hans ilska/irritaion är förståelig, samt att han inte gör åtskillnad på muslimer (ordet och personen ska förbli neutralt) och islamister (vilka inte ska betraktas som ’islamister’ i muslimska länder), där de senare inte har svensk syn på människan demokratin samhället och stat.)
Bra slogan:
SNUT OCH SVUT NU!
Hur stor fördel kan SOCIALISTERNA dra av detta inför näst val, om det blir något?Valmyndigheten: Färre valsedlar nästa val.
https://sverigesradio.se/artikel/valmyndigheten-farre-valsedlar-nyckeln-till-smidigare-val
Mats, nyckeln till framgång för ett ’parti-framgång för medborgarna-’ ligger i det Du anger i tredje stycket ang. internationella överenskommelser; Agenda 2030, Addis Abeba Action Agenda, Parisöverenskommelsen, Global Compact, EUs ACER m.fl.
Varaktiga möjligheter till förändring ligger i att dessa upphör att verka instrumentellt för problemlösning, som Du anger.
Alla fem nämnda avtal kan fås att upphöra med ett Riksdagsbeslut med enkel majoritet. Alternativt kan en försigkommen Regering använda sig av undantagsparagrafen i nuvarande grundlag Regeringsformens 10 kap paragraf 4, där en av Regeringen utsedd företrädare kan säga upp ett internationellt avtal med hänvisning till brådska eller särskild a orsaker. Åtminstone de fyra förstnämnda har tillkommit genom tillämpning av motsvarande paragraf 3 kapitel 10 i nämnda Regeringsform. Själv ifrågasätter jag dessas tillkomst, eftersom misstanke finns att den tidigare Regeringen ’rundat konstitutionen’ genom icke-tillämpning av den aktuella paragraf 3 i Regeringsformen. Mitt skäl till misstänksamhet ligger i att jag personligen, upp till högsta instans i Sverige, försökt få klarhet i om Agenda 2030 innan dess undertecknande i september/december 2015 föregåtts av i reglerna förutsatt behandling i Utrikesnämnden. Svaret var ett ’goddag yxskaft’, eftersom dåvarande Regerings högsta representant inte ville svara på frågan m.h.t. att detta berörde ’förhållande relativt främmande makt’.
Avtalet var ju undertecknat och har kunnat läsas av alla intresserade, så svaret var nonsens.
Utrikesnämndens förhandlingar och protokoll är hemligstämplade, varför medborgarna, demokratiskt, inte kan få insyn i vad som avhandlas eller inte avhandlas och därför inte kan bedöma, om fattade beslut är i enlighet med gällande konstitution/Regeringsform-godtycke kan florera utan kontroll.
Vad gäller EUs ACER anslutning, bestämmande för dels elområdeindelning i Sverige, dels upplåtelsemängd av kapaciteten i Sveriges utlandskablar, är Sveriges deltagande sedan 2011 frivilligt m.h.t. den beslutskompetens, som är reglerad i Lissabonfördraget. El/energiområdet ligger inom ’delad befogenhet’, vilket innebär en frivillig, tillfällig överenskommelse. Sveriges regering kan närsomhelst säga upp deltagandet inom ACER. Därigenom kan Sverige självt bestämma dels elområdesindelning, dels kapacitetsupplåtelse inom utlandskablar, dels själv bestämma deltagande i prissättningsystem för inom landet producerad energi relativt export/import-priser.
Jag upplyst den nuvarande regeringens ansvariga statsråd om dessa förhållanden utan respons.
Funderingar?
Många funderingar. I min värld är ett avtal begränsat till vad som tydligt specificeras i avtalet, vilken tidrymd som inbegrips och vilka pengar som skall växla ägare. Men om inte båda parter var för sig har nytta och intresse av att teckna avtalet ska det inte upprättas något avtal. Ett avtal kan inte vara allmänt formulerat och dess utfall inte vara avhängigt andra avtal eller situationer som påverkar endera partens intresse av att fullfölja det.
För att undvika denna situation och kunna hantera många små löpande avvikelser under avtalstiden, upprättas en särskild organsisation vars enda uppgift är att underlätta båda parternas genomförande av avtalstexten (kallas ofta projekt, något som ligger utöver den ordinarie verksamheten, och som skall upplösas i det ögonblick hela avtalet är genomfört och pengarna utbetalats.
Därför väljer man sina avtalspartners med stor eftertanke. Den part som lovar mer än de kan hålla, eller upptäcker att avtalspengarna inte täcker ett fullständigt genomförande skulle motparten aldrig lockats att skriva ett avtal med. Motsatt gäller när den betalande partnern upptäcker att deras underlag varit ofullständigt eller till och med felaktigt, och kräver att motparten ska lägga om eller komplettera utan varken mer tid eller mer pengar.
Det blir ofta rent katastrofala konsekvenser av sådana allmänt hållna eller ofullständiga avtalstexter, och inte sällan bryts samarbetet för all överskådlig framtid och den ena partnern kanske helt försvinner.
Inom näringslivet är avtal mycket vanliga, och det händer nog att den ena parten tappar intresset för att fullfölja det. Då uppstår ett dubbelt dilemma hos den andra parten, dels ekonomiskt och dels tidsmässigt. Det ekonomiska är lättast att lösa, men att undvika förseningar och senareläggningar är omöjligt. De eventella ”bötesbelopp” som den svikande parten ska betala enligt avtalet är löjligt små jämfört med de egentliga förlusterna.
”Själv ifrågasätter jag dessas tillkomst, eftersom misstanke finns att den tidigare Regeringen ’rundat konstitutionen’ genom icke-tillämpning av den aktuella paragraf 3 i Regeringsformen. Mitt skäl till misstänksamhet ligger i att jag personligen, upp till högsta instans i Sverige, försökt få klarhet i om Agenda 2030 innan dess undertecknande i september/december 2015 föregåtts av i reglerna förutsatt behandling i Utrikesnämnden. Svaret var ett ’goddag yxskaft’, eftersom dåvarande Regerings högsta representant inte ville svara på frågan m.h.t. att detta berörde ’förhållande relativt främmande makt’.
Avtalet var ju undertecknat och har kunnat läsas av alla intresserade, så svaret var nonsens.”
Där har du svaret! Eftersom det var känsligt rörande främmande makt var det inte innehållet i Agenda 2030, utan vem man har lovat vad och varför, som var känsligt i förhållande till främmande makt, och troligen olagligt.
En enskild projektdeltagare kan kan alltså enligt ovan aldtig någonsin lova motparten någonting som ligger utanför det skrivna avtalet. Om löftet rör något annat än en småsak skall en återställning omdelbart beordras och genomföras för att undvika fortsatta avtalsbrott som snart förvandlar avtalet till en kaosartad anarki där alla kan lova varandra vad som helst och köpaten tvingas attestera den ena tilläggsfakturan efter den andra.
Det är också ett sätt att beskriva saken. Om man tänker efter liknar din beskrivning ganska mycket den situation vi befinner oss i.
Jag inser att statliga avtal med andra länder och internationella organisationern kan vara annorlunda än typiska avtal inom näringslivet. De syftar istället kanske till att följa gemensamma regelverk eller bara ett ideologiskt samarbete där man egentligen bara lovar att lyssna på vad de andra deltagarna tycker.
Om detta har jag bara en kommentar: mumbo jumbo!
Givetvis är diskussioner på sådana möten kanske bara en förtäckt önskan från de fattiga länderna att få hjälp med sina sviktande samhällen, behjärtansvärt men meningslöst i förlängningen eftersom inte hjälp till självhjälp avses, utan bara en försörjning utan slut som enbart leder till ökat beroende. Eller så diskuterar man nya obligatoriska regelverk för handel och turism utan att fråga de verkligt berörda i repektive länder vad de anser och hur de vill jobba, alltså okunnigt, beskäftigt och belastande för de drabbade.
Speciellt svårt att genomskåda är de rika ländernas (inklusive federala statsbildningar som USA, Storbritannien och EU) och dess myndiga krav på mindre länder att anpassa sig och bidra till nya luddiga avtal och ideologiska överenskommelser (typ Parisavtalet, trams från början till slut, och NATO som aldrig behöver leverera något när behov uppstått). De är liksom de fattiga länderna bara ute efter pengar, utan att behöva leverera något som är till nytta för deltagarna! Som avtalspartners alltså helt meningslösa och även farliga i längden, eftersom det inte finns någon substans i alla påståenden och eventuella löften, och det går aldrig att peka på ett avtalsbrott och kräva upprättelse.
Tycker du tydligt beskriver hur byråkrater belönar sig själva och expanderar byråkratin. Det är många som beskrivit det på olika sätt, men byråkraterna tar det som arbetsbeskrivning.
Campbells law, om sociala kontrollmekanismers korrumperande verkan på det de ska styra, när man mäter inlärning påverkar mätmetoden inlärningen. Liknar Heisenbergs osäkerhetsprincip i fysiken.
Hanlons razor, tillmät inte illvilja till det som kan förklaras med dumhet
Parkinsons law, arbete utvidgas så att det fyller tillgänglig tid
Peter principle, i varje hierarki tenderar de anställda stiga till sin nivå av inkompetens
Ringo Starrs law on governement, Everything governement touches turnes to garbage
Steins law, det som inte kan fortsätta i evigt behöver man inte stoppa eller hindra (tex CO2-ökning, temperaturökning)
Ett ”avtal” med förödande konsekvenser för Europa upprättades mellan Sovjetunionen och Nazityskland 1939. Hitler deltog inte själv, men hade skickat sina betrodda män till Kreml för att författa ett avtal om ömsesidigt militärt bistånd om endera landet skulle skulle angripas militärt.
Den bakomliggande orsaken var den ökande obalansen mellan öst- och västeuropa, där hotet representerades av Storbritannen som på den tiden inte skämdes för att expandera sitt imperium på jorden överallt där det var möjligt. USA var inget alls att räkna med militärt, de var geografiskt långt borta och ingen maktfaktor alls.
Men om Tyskland och Sovjet räknades samman så skulle maktbalansen vara återställd och risken för något centraleuropeiskt land att tvingas in i ”the commonwealth” obefintlig.
Det blev mer än en resa till Moskva för de tyska delegaterna, och när avtalet till sist blev underteckat av båda parter och nedstoppat i respektive portföljer, sa en av de ryska förhandlarna: ”Men vad gör vi med Polen?”
Tyskarna tog det mest som ett skämt och svarade: ”Det får vi väl dela på!“ och reste sig efter att ha låst portföljen.
Tre veckor senare gick Sovjet in i Polen. Tyskarna insåg att avtalet var ett minne blott och att de ryska ledarna som vanligt var helt oförutsägbara och kunde göra vad som helst nu, kanske invadera hela Europa? De fick med stor brådska själva gå in i Polen för att stoppa ryssen innan de hade nått tysk gräns.
Men detta skeende är glömt i historieböckerna med tanke på Hitlers senare vansinniga judeutrotningsprojekt – det är vinnarna som skriver historieböckerna.
I detta fall var det inte ens Väst som vann över Nazityskland utan Sovjetunionen som la beslag på Polen och så småningom hela Östeuropa samt en tredjedel av Tyskland som blev DDR. Den öppna frågan är hur stor del av det Europeiska fastlandet som hade hamnat under Kreml om inte USA och Storbritannien hade hållt emot?
Slutsatsen är att alla sådana här ”bilaterala” avtal inte är värda ett vitten när inte båda parterna kan sätta kraft bakom endera partens eventuella avtalsbrott. Enda sättet att skapa goda relationer är genom ömsesidigt och långsiktigt utbyte av varor och tjänster, det vill säga internationell handel, fri och oreglerad av klåfingriga politiker som inte förstår ett skvatt och därför skall hålla fingrarna ur syltburken.
Winston Churchill:
”Russia is a riddle wrapped in a mystery inside an enigma”.
Västvärlden förstår fortfarande inte varför Sovjetunionen agerade som de gjorde under andra världskriget, och kriget i Ukraina är i stort oförklarligt i Västs tankevärld.