Vår nya justitieminister, moderaten Gunnar Strömmer, höll med kort varsel en hearing med vapenintressen den 31 mars. Tidningen Vapenägaren deltog och rapporterar. Tyvärr framgick det med mer än önskvärd tydlighet att ministern är byråkratins beskyddare.
Innan valet röstade moderaterna och de flesta i regeringsunderlaget flera gånger för att införa förenklingar för legala vapenägare. Några gånger fick de majoritet, men dåvarande justitieminister Morgan Johansson fick stark kritik för att regeringen inte utförde riksdagens beslut.
Men Strömmer besvarar varje fråga, varje delärende om reglering av magasin, ljuddämpare, femårslicenser, vapengarderob med mera, med att det ska utredas och kommer ta 2-4 år innan det kan bli lag. Det vill säga i flera fall till efter nästa val. Det måste hur man än betraktar det anses vara ett svek.
I artikelns slut kan man läsa:
Till sist menade justitieministern att lagar kommer att tolkas med avseende på samhällsutvecklingen – värderingar förändras över tiden. Att lagen inte ändrats eller en privatpersons förutsättningar inte ändrats är inte en garanti att samma beslut tas över tiden, t.ex. att en journalist har haft ammunitionstillstånd under tio år för att underlätta de journalistiska uppdragen men inte får tillståndet förnyat därför att myndigheten ändrat sin syn på samhällsutvecklingen, ja, detta får vi leva med. Att lagar ska vara förutsägbara över tiden gäller inte.
Justiteministern menade också att lagar ska vara skrivna på ett sätt så gemene man kan läsa sig till vad som gäller, därför stiftar man en lag om licens på magasin där det mesta om vad som gäller ska myndigheter och domstolar i efterhand reda ut på den enskildes bekostnad.
Jag uppfattar sammanfattningen som mycket stark kritik från tidningen mot ministern. Med rätta vill jag tillägga!
Detta i citatet ”myndigheten ändrat sin syn på samhällsutvecklingen, ja, detta får vi leva med. Att lagar ska vara förutsägbara över tiden gäller inte.” är särskilt anmärkningsvärt. Sker ändringar i samhällssynen ska lagarna ändras och anpassas. Det måste gå att lita på lagen, att dess bokstav gäller. Ges myndigheterna möjlighet att tolka lagen allt efter hur andan faller är vi alla rättslösa. Inser inte vår justitieminister det?
Flagrant exempel på RÄTTSLÖSHET! Arma land.
Svenska folket för skylla sig självt när de uppgivit RÄTTEN att sparka korrupta politiker.
Den som kommer med en praktisk lösning på hur det kan gå till har min röst.
Tyvärr blir det nog först nöd och elände innan den detaljen kan rättas till.
https://kingworldnews.com/the-future-human-flesh-for-fantasy-and-the-rise-of-ai/
”Att lagar ska vara förutsägbara över tiden gäller inte.”!
Det är Hägerströms juridiska tanke…
Ett rättssystem utan moralisk kompass!
Men då samhället i över hundra år arbetat för att underminera all form av traditionell moral, så varför klaga?
Det finns ingen moralisk grund för någonting, kanske det finns på det individuella planet – men inte någon gemensam samhällsmoral…och utan det så kan inga lagar stiftas som har beständighet utan allt är tillfälligt….(tja, då utom troligen maktbehovet..)
Att allmogen är lika korkad idag som på Gustavs tid är kanske något förvånande, men ändå inte…är vi det?
Om vi tar den traditionella lagboken, pocketupplagan av Sveriges lagar, så består den i princip av lagar för att inskränka medborgarnas liv.
De flesta människor agerar inte utifrån lagboken utan efter hävd, sed, moral, heder, rykte eller sunt förnuft. Så vad ska alla dessa lagar vara bra för?
Efter hävd: Det är indelningsverkets tradition som hävdas.. dåtidens nordkorea..
Sed: Samma som föregående..
Moral: Vad menas med moral?
Heder: Har den någon ekonomisk betydelse?
Rykte: Känd, välkänd eller ökänd, vad är viktigast?
Sunt förnuft: Det är min plånbok som gäller!!
Allt detta tjafs om magasin och så vidare om vapen är bra en slingrig väg till målet: förbjud av allt privat ägande av vapen.
Jämför med hastighetsbegränsningarna…
Vem bryr sig nu? Alla hastigheter är för mycket, så nu bryr sig ingen om regelverket..
Alla löjliga sänkningar av hastigheten har som mål att göra det oattraktivt att köra bil. Det handlar inte om säkerhet.
Folk lär nog hålla den hastighet de behöver för att det ska vara attraktivt att köra bil.
Det blir ungefär detsamma med vapen…
man skaffar sig det vapen man behöver, oavsett vad överheten anser…
Vi har ju gudbevars öppna gränser i Sverige! Bara att åka bil ner till Serbien, fylla bakluckan med gamla närstridsvapen från Balkankriget (säljs öppet på torgmarknader) och glöm inte ammunitionen eller att ge plats för bonuslådorna med gratis handgranter (bra för att sprängs trapphus) och köra tillbaka till Sverige igen.
Palme svarar inte längre på frågor, och Reinfeldt eller Löfvén vill nog inte uttala sig heller.
När jag fick mitt körkort 1964 var det fri fart i Sverige! Men man provade under stora protester hastighetsbegränsning till 90 km/h vad jag minns åtminstone sommaren 1966, men det blev permanentat sedan med bashastigheten 90 när inget annat skyltades. Sedan sänktes bashastigheten till 70 km/h några år senare, under mer protester. De flesta betraktade ändå de skyltade hastigheterna som rekommendationer, för det fanns ännu inga fartavläsare som polisen kunde använda.
Nu till det intressanta: hur fort körde man då med den tidens dåliga bromsar, dåliga däck och utan säkerhetsbälten? Exakt som nu: 105 km/h på bra riksvägar och 115 på motorvägar. Restiden blir rimlig, föraren håller sig alert. Annars är det dödstråkigt och mentalt utmattande att följa alla dessa meningslösa slumpmässigt satta fartgränser: 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100, 110, 120. Det är inte jag som kör utan en byråkrat från Stockholm, men jag måste sjäkv tvärnita för varje fotgängare utan körkort som tvärvänder 90 grader just vid ett övergångsställe och måste först till varje pris – händer varje dag.
Man måste bara passa sig för förtroendehaveriet med fartkameror – inte uppsatta för att ”öka säkerheten” utan för att dra in pengar till kommunerna, från de bilister som är ovana på kommunens vägar. De som kör varje dag lär sig var kamerorna finns, kör som vanligt men tvärnitar vid kameran, och sedan ökar tillbaka till lagom fart igen.
Mmmm….
Jag råkade rulla litet fortare än ”godkänt” med den tunga firmabilen så det blev ett kort…
Chefen tog på sig skulden för han anade annars att jag kanske hade prejat stolpen med just firmabilen…
Ty ibland så ”slår det över”…
Svensk trafikkultur är numera ett skämt över hela planeten…som du också konstaterar.
När det gäller hastighetsbegränsningarna för oss som kör MC så kan vi i princip köra så fort vi vill. Fartkamerorna behöver vi inte bry oss om för en MC har ingen regskylt fram och heltäckande hjälm gör oss oidentifierbara. Inte heller polisen behöver vi bry oss om ty de får inte jaga tvåhjuliga motorfordon eftersom riskerna anses för stora.
En Kawasaki H2R lär accelerera från 0 till 200 mph (321 km/h) på 16,83 sekunder.
För et par år sedan sålde jag min 1100 BMW…
jag hade kört en runda i jeans och t-skirt.. Hjälm, givetvis..
Men kollegor som jag träffade tyckte jag hade för lite skyddskläder då det skulle höja deras försäkringsavgifter om jag vurpade…
Aha.. jag förstod piken och sålde BMWn…