Hur tänker ni om dessa två ordspråk i kombination?
Den som sover syndar icke.
Sent ska syndarna vakna.
Man sover alltså, och syndar därför ej. Men så fort man vaknar blir man kallad syndare. Lika bra att vända sig och somna om. Som en sosse, eller moderat. Eller varför inte som en statlig byråkrat. Gör man inget kan man inte klandras. Något tjänstemannansvar för underprestation finns inte värt att tala om.
De sovande syndarna ser inte lögnerna om klimathotet, covidvaccinen, migrationens välsignelser, krigets nödvändighet, hotet från yttrandefriheten och mycket annat.
Kvinnor har länge förfäktat att om deras klädval yttrar sig i så sexig klädsel att män inte kan låta bli att våldta, så är det männens fel. OK, vi säger väl så.
Men, samma kvinnor anser idag att om någon använder sin yttrandefrihet till att protestera mot islamiseringen genom att bränna koranen, då måste grundlagen skrivas om så det blir olagligt, så inte muslimer blir kränkta. Hur logiskt är det? Ser de inte diskrepansen i att de som ivrigast håller med om ett koranbränningsförbud är de som i sin tro hävdar att kvinnor är mindre värda män och kan handlas med som djur?
Inte ens svenska kyrkans företrädare klarar att se skillnaden mellan kristendom och islam. I deras ögon är all gudstro god och med säkerhet bättre än gudstvivel. Sådan tro brukar kallas fanatism. Trodde aldrig jag skulle stämpla svenska kyrkan som fanatisk, men i sin godtrogenhet är den det.
Tänk dig att du levt ett fromt religiöst liv. Efter din död kommer du till himlen och knackar på porten.
– Hej, får jag komma in? Jag har varit en from kristen hela mitt liv.
– Då har du kommit till fel port. Detta är den judiska (eller islamska) porten. Den kristna ligger där borta. Tyvärr finns det ingen tvärförbindelse ännu.
Pang! Så smäller dörren igen och där står du med lång näsa. Dante Alighieri ler i sin himmel, eller vilken krets han nu befinner sig i.
På något sätt känns det som att ju mer jag hädar mot kyrklig religiös gudstro, desto närmare kommer jag intentionerna hos den gud jag inte tror på. Trons paradox.
Pingback: Syndiga tider | ulsansblogg
Konsulten kom till Sante Per: ”Varför har du kallat mig, jag är bara 45 år!” ”Öh. det står här att du är 90 år! Vi går efter arbetade livstimmar, i ditt fall debiterade timmar!”.
Man undrar vad neandertalarna trodde på eller tänkte om framtiden. De levde i 270000 år, försvann som egen ras för 30000 år sedan när de blandades upp med den modernare människorasen homo sapiens. Ännu intressantare är väl att fundera på vad de åt; de levde på jakt och fiske, samt upphittade frukter och bär, och mådde uppenbarligen bra av det eftersom de som folk blev så långlivade. Jag har ärvt ”Vikingasjukan” i händerna efter dem, kanske har jag också ärvt deras ämnesomsättning, som borde styra vad jag borde äta? Jordbruket kom igång för 7000 år sedan…
Tittar man långt tillbaka, så försvann de människor som åt bara växter och de som åt animaliskt är de som överlevde och är vi i dag.
Som Du skriver Mats, resonerar, tänker, analyserar och skriver vill inte svenska folket ”TRO” på! Det är för enkelt.
Veta, vad f-n är det?
Det verkar vara på det viset att folk inte vill vara vakna för när man är vaken då måste man ta moraliska beslut och det verkar folk vilka undvika till vilket pris som helst. Låt hellre landet bli ett skithål än att ta moralisk ställning.
Att vika sig för PK och ”woke” är inte moraliska beslut utan bara ren och skär feghet kombinerad med lågt förstånd.
Det finns runt 3.000 gudar i världen. Låt oss säga att det är exakt 3.000. Kristna hävdar således att endast en enda gud av dessa 3.000 gudar har ett en plats för de troende efter döden. Samma sak med muslimerna.
Många av dessa gudar existerade i folks tro innan den kristna guden eller den muslimska guden.
Den sovande syndaren verkar i högre grad vara män, Under ”pandemin” visade det sig att kvinnor såväl unga som äldre hade mer stake att säga ifrån vad man tyckte om sakernas tillstånd. Varför är det så? Jag kanske har fel.