Tvärtomspråket

Sverige har en oerhört lång väg att gå för att bli en frihetlig demokrati. Oändligt mycket längre än vad jag i min naiva och ständiga opposition till makten någonsin kunnat föreställa mig. En nära bekant som alltid röstar borgerligt och i flera år hört mig tjata om frihet och känner till mitt projekt Frihetsportalen överraskade mig totalt nyligen, när vederbörande som svar på en av mina kommentarer om bristen på frihet svarade att en människas frihet förutsätter någon annan människas tvång!

Frihet = tvång! Jag höll på att svimma. Denna människa som i huvudsak delar mitt motstånd mot socialdemokratin har lika fullt tagit till sig deras retorik och tvärtomspråk på ett oreflekterat sätt. Jag argumenterade emot, naturligtvis. Men vederbörande sa bara att det är så orden betyder i Sverige idag, för det är så de används i media. Logiken var en parallell till att en människas tak är en annan människas golv.

Men även den logiken är falsk, vilket kanske är svårare att avslöja. Nonsensresonemang i populärkultur tillåts alltså trumfa kunskap och logik, även hos intelligenta människor. Det vittnar om en slapphet i det offentliga samtalet, en slapphet som demagogerna i den socialistiska kugghjulsverkstaden vet att utnyttja.

Krig = fred, skrev Orwell i 1984 som exempel på det tvärtomspråk diktaturen i hans roman brukade. När svenska ickesossar någonstans på högersidan inte genomskådar detta och gör allt i sin makt för att motverka dumheterna, då är slaget redan förlorat. Då är det inte underligt att våra politiker på alla nivåer, alltid och i alla lägen är måna om att genomföra sossepolitik. För det är det media kräver, och media själva är den främsta källan till detta tvärtomspråk.

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Tvärtomspråket

  1. Göran skriver:

    Vi kan ta upp bryggdebatten, som Mats skrivit om tidigare. Frihet är att få bygga sin brygga. På vilket sätt innebär det ett tvång för någon annan?

    På vilket sätt skulle en frihet att få välja skola bli ett tvång för någon annan?

    Om man tar bort att låta enskilda individer få välja fritt upphör då tvånget för någon annan? Har vi då inte bara tvång kvar?

    Jag tycker det borde vara uppenbart för var och en att frihet innebär utveckling och välstånd både ekonomiskt och själsligt. Desto mer lagar och regler som omger oss, desto sämre mår vi som individer. När andra ska bestämma över oss, mår vi dåligt.

    • Mats Jangdal skriver:

      Ja, all frihet kan sägas i någon mån bygga på förhandling. Närhelst två intressen inskränker på varandras fria utövande måste man förhandla om frihetens räckvidd för respektive part. I en del fall läggs principer om räckvidden fast som lagstiftning. I andra fall kan det vara lokala uppgörelser som med tiden betraktas som hävd.
      När en konflikt om frihet leder till krig, diktatur eller liknande har båda parter förlorat mer än den frihet de stred för.

      • Göran skriver:

        Frihet att förhandla. Än så länge kan avtalslagen överskrivas genom frivilliga avtal.

        Mellan privata parter ingås avtal frivilligt. Mellan privat och stat ingås inte avtal frivilligt.

    • Jan Andersson skriver:

      Jag tycker att man som synonym till frihet kan använda många ord som beskriver nyfikenhet, möjligheter, lust, inlärning, glädje och kärlek och i förlängningen ord som arbetslust, motivation, kunskap, tillfredsställelse, trygghet men med motsatsorden tvång, nödvändighet, olust, likgiltighet, missnöje, missunnsamhet, avundssjuka och naturligtvis ofrihet.

      Prins Charles var fadder för en företagsmässa i England, där de flesta branscher var representerade och skolbarn som bussades från varenda skola på ön de enda gästerna. Efteråt visste väldigt många av skolbarnen vad de vill jobba med som vuxna, innan hade nästan ingen haft en susning om vilka jobb och branscher som överhuvudtaget fanns. Snacka om studiemotivation!

  2. Mats Jangdal skriver:

    Samnytt har en insändare på samma tema idag.
    https://samnytt.se/inkludering-och-aggression/

Kommentarer är stängda.