Dagens gästskribent är Tege Tornvall
De som varnar för hotande global uppvärmning för fram att Jordens marknära temperatur globalt har ökat med en dryg grad sedan slutet av 1800-talet – mer på kyliga breddgrader.
Det bestrider ingen. Men de talar inte om hur det var århundradena före. Då rådde nämligen Lilla Istiden (ca 1300-1870) med besvärande kalla perioder med missväxt, nöd och svält.
Den globala uppvärmningen sedan dess är därför en välkommen återhämtning. Värmda hav har gasat ut mer koldioxid. Mer värme och koldioxid har gynnat växt- och djurliv. Världen har blivit grönare, klart visat med satellitbilder.
Ändå var världen under tidigare perioder flera grader varmare och hade flerfalt högre CO2-halt i atmosfären med rikare växt- och djurliv än nu. Jordens liv skulle tvärtom må bra av ytterligare värme och koldioxid.
Som bekant lever Jordens växter på den livsnödvändiga processen fotosyntes med solljus, vatten och koldioxid. Den ger atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.
Denna process utnyttjar växtodlare i växthus, där de med mer värme och koldioxid får frukt och grönsaker att växa mer. Välkommet för Jordens växande befolkning.
Men utanför växthuset anses däremot mer värme och koldioxid vara ett hot mot Jordens liv. Vad är skillnaden? Går den när man stiger in i eller ut ur växthuset?
Atmosfären är för övrigt inget växthus, för den saknar tak och väggar. Det har däremot växthus. De håller inne tillförd värme. Utan tak och väggar sprids värmen fritt med växlande vindar.
Värmen kommer från Solens kortvågiga strålning. När den når jordytan, värmer den land och särskilt hav. Det skall vi vara glada för!
Tege Tornvall, Leksand
RSS – inlägg
Det enda som ökar är exponeringen av väder. Till exempel så minskar den yta som skogsbränder bränner av, medan rapporteringen av skogsbränder ökar. Vi upplever ”kriser” som inte existerar.
Det enda det handlar om är att ta pengar ur din plånbok och flytta dem till de skurkar som ligger bakom klimatkrisbluffen.
Det värsta är när industrin motiverar sina nödvändiga reinvesteringar med miljömålen och inte med fakta. I en vanlig sulfatfabrik som tillverkar pappersmassa av vår svenska långfibriga skog fyller den så kallade sodapannan en centralt viktigt funktion, nämligen att elda upp den hälft av den inkommande veden (stockarna, trädstammarna) som inte består av cellulosafiber utan lignin (träharts), och förse hela tillverkningsprocessen (alltså även papperstillverkningen) med all energi som behövs för att driva hela rasket. Ångan räcker även för att producera kanske 70 procent av egen elström till hela bruket.
Men en sodapanna förbrukas kontinuerligt av kemikalierna som passerar den, och har kanske en ekonomisk livslängd av 25 år. Det finns inget material som i längden står emot all korrosion. Sedan är det bara en ny som gäller. Alla i branschen vet detta, så varför tramsa med påhittade miljömål och CO2-sänkning?
Jag var på en mässa en gång och de flesta företag hade planscher om miljömål och klimatmål. Jag frågade några företag om de trodde på det som stod på affischerna?
Svar: ”Nej, men det säljer bra.”
Utan politiska mål om miljön skulle företagen ändå värna om miljön där de anser att det behövs eller är vettigt. Företagen består av människor och de flesta vill ha en bra miljö, så kulturen i företaget kommer att hamna på rätt ställe så att säga.
Mot det vet vi att politiska mål tenderar att göra allt sämre. Ta bara vindkraftverken. Hur kommer det sig att det är mest utländska företag som sätter upp dem? Kan det beror på följande. De flesta i Sverige vet nog att de är miljöbovar och vill inte hålla på med dem. Vissa utländska bolag har inte miljökulturen så de skitar gärna ned Sverige.
Fördomsfullt. Jämför områden i Sverige med mest boende av etniska svenskar mot boende med invandrare. Vilket område är mest nedskräpat?
Se sodapannan som en gammal bil; du kan byta rostiga stänkskärmar flera gånger men till sist har rosten ätit upp ramen också, och det finns inte mycket att göra för att rädda den. Visserligen kan den repareras till nyskick, men vad åker du i under tiden, och hur lång tid behövs för att byta ut en hel sodapanna på den gamlas plats, och vad skall fabriken leva på sedan när alla kunder har hittat nya leverantörer?
”Som bekant lever Jordens växter på den livsnödvändiga processen fotosyntes med solljus, vatten och koldioxid. Den ger atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.”
Fotosyntesen förser människor och gräsätande djur med mat.
Och vi människor finns därför att denna process och kretslopp har funnits i hundratusentals år. Om man bygger en låda av plexiglas som rymmer exakt en kubikmeter torr luft (utan normalt varierande halt av vattenånga) och försluter den med ett tätt lock, så kommer så småningom (om den ställs i ett konstant tempererat utrymme) de olika gaser som atmosfärsluft består av att skikta sig efter sin relativa vikt. CO2 är tung och kommer att lägga sig lågt, i ett 0,4 mm tunt skikt. Den ökning av CO2-halten som skett de senaste 150 åren motsvarar 0,1 mm, något mer är tjockleken hos ett vanligt skrivpapper.
Det var en bra beskrivning av koldioxidens volym på jorden, som visar vilken löjligt lite volym det är i det stora hela.
Jag brukar använda följande lilla liknelse: Tänd en tändsticka i ditt vardagsrum. Koldioxidhalten ökar i vardagsrummet. Expandera ditt vardagsrum till att bli lika stor som hela jordens atmosfär. Hur många tändstickor behövs för att öka halten koldioxid proportionellt lika mycket som i ditt vardagsrum? Det behövs alla jordens bilar under 20 års tid?
Om jag tar det lite längre. Vi vet att koldioxid sprutas in i växthus. Hur många tändstickor motsvarar det? Om vi har ett växthus som är lika stort som ditt vardagsrum. Kommer en tändsticka att öka växtligheten i dina blomkrukor? Du andas ut mycket mer koldioxid än en tändsticka. Ökar din utandning växtligheten i dina blomkrukor?
Det sista svarar min hustru ja till; man ska prata med sina krukväxter. Inte för att de hör, men de utsätts för mycket koldioxid…
Pingback: Värme och koldioxid ger grönare värld | ulsansblogg
Om man ser klimathysterin i stort och hur den motiverar nästan allting som vidtas överhuvudtaget så står det klart att folk behöver annat att tänka på, till exempel verkliga problem vi möter. När till och med ”klimatförnekare” såväl som myndigheter käckt påstår att ”växthuseffekten beror inte på koldioxid” så vill man skrika rakt ut eftersom det inte finns någon växthuseffekt heller.
Det är snart fyrtio år sedan detta definitivt dementerades av riktiga forskare utan att någon allmän hysteri ens hade börjat.
Nu läser jag att ett vulkanutbrott under havsytan vid Tongaöarna kan vara orsak och förklaring till allt regn i sommar. Men hallå, det tog två minuter att räkna ut att havsvattnet som kokas till ånga vid Tonga bara utgör en tiomiljondel av den totala mängd vatten som normalt förångas av solen i det eviga kretslopp som gör att vi kan leva på Jorden och förresten själva är en del av kretsloppet, liksom all flora och fauna. Att de flesta inte begriper storleksordningen och storheten i detta innebär inte att det inte finns, bara att de skämmer ut sig själva.
Varför måste en del individer hela tiden måla fan på väggen, fast de inget begriper? Är det en medfödd egenskap som räddat oss från katastrofer tidigare, så är det nog hög tid att börja tänka på något annat nu än klimatet. Ingen av oss får ändå uppleva den nya istiden som kommer så småningom, fast vi gillar att åka skidor…
Och hundratusen år senare har ytterligare ett par tiondels procent av solens kvarvarande livslängd förbrukats, och det finns inte ett enda spår kvar efter Skandinavien eller vår existens när isen sakta drar sig tillbaka igen.