Lerskredet

Jag sticker ut hakan och påstår att jag kan ge åtminstone en översiktlig orsak till lerskredet vid Stenungsundsmotet.

Bild 1 är från Google maps och visar satellitfoto över området.
Den röda pilen visar i vilken riktning bild 2 är tagen. Den stora sexkanten visar var skredet kommer ifrån, och den lilla sexkanten var en del av massorna trycktes upp.

Bild 2 visar en drönarbild tagen på morgonen efter skredet.
Den röda rektangeln visar var skredet kommer ifrån och ovalen samma område som på bild 1 där massor trycktes upp. Men hela omrädet flyttades 30-40 meter med de huvudsakliga sprickzonerna vid de blå pilarna.

Från satellitbilden kan man se att när den togs för något år sedan fanns en liten verksamhet i sydöstra hörnet av bilden. Av drönarbilden framgår att ett större område närmare motorvägen har tagits i anspråk för en deponi av massor.

Dessa massor har tillfört ett ansenligt tryck på kvickleran. I samband med regn har stödet för deponin helt enkelt gett vika och rasat iväg som ett skred. Delar av deponin har följt med och ligger nu nästan enda fram till motorvägen. De massor som tryckts upp mellan Byggmax och Burger King är kvicklera som tryckts upp underifrån  av trycket från deponimassorna.

De skyldiga lär vara de som lagt upp deponin, och om den fått tillstånd i en omfattning som täcker den deponi som varit för handen måste tillståndsgivaren också betraktas som ansvarig.
Räkna med miljardanspråk från de drabbade och staten, rättegångar och konkurser.

Mindre detaljer kan ha bidragit, men det jag redovisat är huvudanledningen. Klimatförändringar? Inte ett dugg. Mänskligt oförstånd där kunskap om platsens förutsättningar finns men inte brukats.

Tilläggas kan att i en vattenmättad jord uppstår alltid ett hydrauliskt (i ordets ursprungliga betydelse) tryck ut åt sidorna. Det behöver inte alls vara kvicklera för att skred ska uppstå. Ett känt fenomen är när en jordyta i en slänt är frusen på ytan och marken bakom är vattenmättad. När tjälen släpper kan trycket orsaka ett skred. Eller när ett vattendrag varit översvämmat så att marken som normalt inte är under vatten blivit mättat. Om man då sänker vattenståndet för snabbt kan det i marken lagrade vatten orsaka ett skred när ingen tyngd håller emot i brinkarna.

P.S. 25 september, här är en bild från Twitter, ur en annan vinkel och som visar skredets källa.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

9 svar på Lerskredet

  1. Benny skriver:

    Japp, det är nog som vanligt den mänskliga faktorn men skulden kommer att läggas på de s.k klimatförändringarna så att varken kommunen eller staten får skulden som godkänt deponin. Ett bekvämt sätt att friskriva sig från ansvar det här med klimatbluffen. Den svenska ekonomins usla tillstånd försöker vissa politiker lansera som att den ”globala uppvärmningen” orsakat det svåra läget i stället för deras inkompetens.

  2. Jan Andersson skriver:

    Mycket trovärdig analys i bästa GW Perssonklass! Rent generellt har vi vetat i hundratals år att jordmassor som ligger på urberg inte ligger stadigt. Man kan nästan tajma in på dagen när risken är som störst efter ett ihållande regn, grundvattnet möter alltid förr eller senare urberget och sipprar och rinner sedan horisontellt efter berget med allt lätt sediment i sällskap och gör att jordarten i kontaktytorna mjuknar och släpper på många ställen, tills ras inträffar. Dessutom har vi en ständig stor landhöjning efter Västkusten som påverkar markförhållanden och är speciellt hög i havet utanför Göteborg och lätt mätbar vid Vinga med 1,5 till 2 cm per år. Havsbottnen förbi Vinga har höjt sig så mycket att Göteborgs hamn nu måste säga nej till de största containerfartygen, och urberg går inte att muddra. Kanske Öresundbron snart blir överflödig, och kanske vi får tillbaka hela Doggerland så småningom, men det lär dröja länge än…

    Den kända och mycket lätt iakttagbara urbergssprickan från västerhavet och via Idefjorden i norr, över den unika förkastningen i Skee, över Bullarensjöarna och ner till Färlevsfjorden är välkänd men sprickan lär fortsätta förbi Gullmarn ända ner till Göteborgs södra skärgård, och all mark väster om sprickan är geologiskt mer eller mindre avskild från fastlandet och kanske mer lättrörlig, vilket naturligtvis var anledningen till att de flesta anbudsgivare i första omgången drog sig ur när den nya Svinesundsbron skulle byggas. Norra och södra stranden vid Svinesund förväntades röra sig oberoende av varandra. Den nuvarande bron består av ett enda brospann i mitten som den flexibla vägbanan hänger ifrån. Vi har också den näraliggande jättesprickan i Kosterrännan, 500 meter djup, men fylld av sediment så vattendjupet idag är ”bara” 240 meter. Alltså talar allt för att obehagliga överraskningar kan hända i geologisk tid. Vi har haft ännu värre jordskred i Norge ganska nära i tiden, och de flesta äldre minns säkert Surteraset 1950, kanske utlöst av ett förbipasserande tåg. När den sista etappen av E6 var klar, inträffade också ett ras (vid Skredsvik!) som också stoppade trafiken ganska länge. Kanske dags att säkra andra ställen som ”ligger på lösan sand” teknik finns säkert som minskar eller eliminerar risken.

    • Göran skriver:

      ”GW Perssonklass”? Att bli jämförd med en storljugande mytoman är inte speciellt smickrande.

  3. Ivar Andersson skriver:

    Sunt förnuft och teknisk kompetens är en bristvara.
    Klimatförändringar är blaha. Vädret har alltid varierat.

  4. Pingback: Lerskredet | ulsansblogg

  5. Göran skriver:

    Polisen undersöker om ett byggföretag på platsen orsakat raset på grund av sprängningar. Således har staten och kommuner en syndabock att skylla bort sin egen förmodade klantighet.

    • Jan Andersson skriver:

      Javisst, dom kollar noga – vid slutbesiktningen…

  6. Niklas skriver:

    När jag började på Ultuna 1990, så bland det första punkterna var att se en kort film om skredet i Rissa 1978 https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Rissaskredet_1978

    Den korta filmen skulle illustrera vikten av kunskap. Ty den bonden, som byggde ut sin ladugård, anade ju inte konsekvenserna, när han sa till grävmaskinisten att lägga upp jordmassorna på släntkanten mot dalgången …

Kommentarer är stängda.