Follow me on Twitter
Mina tweetsSenaste kommentarer
- Romarriket - Stora Bält (11)
- Göran { Alla tror att Ryssland är så teknisk underutvecklat. De gör stora framsteg. De har nu helt egen produktion av flygteknik, där många förutspådde att deras civila flygplan skulle stå på marken inom ett år. Ryssland har ett antal helt förarlösa taxibilar. Vilket EU-land har det? }
- Mats Jangdal { Ja, det kyrilliska alfabetet är ett aber för båda sidor, om man säger så. Håller i övrigt med dig. Har också flyttat bort från bruksmentalitet, den är svår att uthärda. }
- Jan Andersson { Jag kan både se och känna "bruksmentaliteten" i Sverige på alla de orter som länge har haft en dominerande arbetsgivare, och som kanske både farfar och far jobbade åt hela livet, kanske även sonen några år, men inte deras yngsta barnbarn (beroende på automatiseringen, kravet på specialutbildning och tvånget att anpassa sig årets alla dagar. Bruksmentalitet yttrar sig i ointresse för egenförsörjning och för lokalpolitiska projekt: "De vet nog vad de gör, å dä ordner säj nog, det blir att (allt) bra". Jag har därför avsiktligt sökt min boplats på en ort där det aldrig funnits någon större industri, utan försörjningen har alltid fått lösas med individuella initiativ, vilket märks direkt när man bara skrapar lätt på ytan. Här finns en mycket mer livaktig hantverkargrupp än på en bruksort, och de flesta verkar mycket mer medvetna om alternativen. }
- Jan Andersson { Du kan vara lugn, Ryssland kommer att vara vår kanske största handelspartner i framtiden; vi behöver deras råvaror, de behöver vår teknik. Men det kommer att dröja till slutet av detta sekel, innan folken i båda länderna insett att socialism utan ett näringliv att mjölka är otänkbart och att näringslivet behöver konsumenter för att kunna existera. Men de får gärna släppa sitt kyrilliska skriftspråk, det är ett allvarligt hinder för öst och väst att närma sig varandra trots att ryska är ett germanskt språk och lätt att lära sig. Ett snabbtåg från Moskva över St. Petersburg till Helsingfors och vidare över Åbo och Åland till Stockholm med slutstation i Oslo har redan diskuterats. }
- Jan Andersson { Skaraborg tillhör absolut de regioner i Sverige där man vårdat sin historia bäst och där man fortfarande kan hitta mängder med historiska platser (mer eller mindre "mystiska") i lätt tillgängliga informationsskrifter. Och ändå väntar man där på att de mest intressanta platserna så småningom ska intressera svenska arkeologer. Kanske beror ointresset på de många amatörhistoriker som funnits och som har hittat många intressanta uppslagsändar, men som alltid gått litet för långt i vissa spekulationer. Intressant är väl att Västergötland aldrig varit ockuperat av främmande makt, hit med inte längre tycks ha varit mottot som gällde. }
- Göran { Lite förenklat kanske, men en invasion kan aldrig älskas. Det som brister är att förstå orsaken till invasioner. Av vilken anledning angrep Karl XII Norge? Av vilken anledning förde Karl XII krig i Ryssland? Av vilken anledning angrep Ryssland Ukraina osv.? Rysshatet förstår jag mig inte på. Jag kan inte se någon anledning att hata Ryssland. Folk i Sverige som i stort endast bryr sig om att kunna namnet på karaktärer i tv-serier blir plötsligt fanatiska rysshatare. Sverige är det land i Europa vars befolkning är mest positiva till att kriga mot Ryssland. Ryssland har stötte "rätt" att angripa Ukraina än vad USA har haft i de krig USA har deltagit i efter Andra Världskriget. Jag ser dessutom inte vad länder har rätt till utan vad folk har rätt till. Om t.ex. gutar inte vill tillhöra Sverige utan vill att Gotland ska vara ett eget land, ja, då ska de... }
- Romarriket - Stora Bält (11)
Arkiv
- september 2023
- augusti 2023
- juli 2023
- juni 2023
- maj 2023
- april 2023
- mars 2023
- februari 2023
- januari 2023
- december 2022
- november 2022
- oktober 2022
- september 2022
- augusti 2022
- juli 2022
- juni 2022
- maj 2022
- april 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- december 2021
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juli 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- mars 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- augusti 2020
- juli 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- februari 2020
- januari 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
- augusti 2019
- juli 2019
- juni 2019
- maj 2019
- april 2019
- mars 2019
- februari 2019
- januari 2019
- december 2018
- november 2018
- oktober 2018
- september 2018
- augusti 2018
- juli 2018
- juni 2018
- maj 2018
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016
- mars 2016
- februari 2016
- januari 2016
- december 2015
- november 2015
- oktober 2015
- september 2015
- augusti 2015
- juli 2015
- juni 2015
- maj 2015
- april 2015
- mars 2015
- februari 2015
- januari 2015
- december 2014
- november 2014
- oktober 2014
- september 2014
- augusti 2014
- juli 2014
- juni 2014
- maj 2014
- april 2014
- mars 2014
- februari 2014
- januari 2014
- december 2013
- november 2013
- oktober 2013
- september 2013
- augusti 2013
- juli 2013
- juni 2013
- maj 2013
- april 2013
- mars 2013
- februari 2013
- januari 2013
- december 2012
- november 2012
- oktober 2012
- september 2012
- augusti 2012
- juli 2012
- juni 2012
- maj 2012
- april 2012
- mars 2012
- februari 2012
- januari 2012
- december 2011
- november 2011
- oktober 2011
- september 2011
- augusti 2011
- juli 2011
- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- februari 2011
- januari 2011
- december 2010
Kategorier
- Äganderätt
- Äganderätt, äldre text
- Aktuella övriga ämnen
- Aktuella övriga ämnen, äldre text
- Citat om Frihet
- Feministisk ordlista
- Frihet
- Frihet, äldre text
- Gästlistan
- I korthet, äldre text
- In English
- Jämlikhet
- Jämlikhet, äldre text
- Karriärismen
- Klimat & miljö, äldre text
- Klimatbluffen
- Korta kommentarer
- Miljö
- Trafik
- Trafik, äldre text
- Uncategorized
Etiketter
- aktuella frågor
- ansvar
- bil
- bilism
- Bill of Rights
- biologisk mångfald
- byråkrati
- CO2
- demokrati
- diskriminering
- EU
- frihet
- fri press
- halmgubbe
- individ
- integritet
- IPCC
- jämlikhet
- klimat
- koldioxid
- kollektiv
- konformism
- konstitution
- kvalitet
- lag
- makt
- media
- miljö
- moral
- myndighet
- natur
- nyttig idiot
- politiker
- rätt
- rättsstat
- samhällsfördrag
- skatt
- staten
- sverige
- tolerans
- trafik
- trygghet
- USA
- vänstervåg
- äganderätt
Blogroll
- (Projekt) Allmogen
- American Thinker
- Amerikanska nyhetsanalyser
- Antropocene
- Arnstberg
- Astrids miljö- och samhällsblogg
- Avancemang
- Bertil Persson om vindkraft
- Bilfront
- Blick över nejden
- Bonde på riktigt
- Centrum för rättvisa
- Claes Johnsons blog
- Clexit
- Contra
- Dan Ahlmarks blogg
- Det Goda Samhället
- Dick Erixon
- Dispatch International
- DSM
- Europaportalen
- Fox News
- Fria Tider
- Frihetligt
- Frihetsfronten
- Frihetsportalen YT
- Genusdebatten
- Geoethic
- Global Climate Scam
- Gunnar Littmarck
- Helena Palena
- Infowars
- Ingrid&Maria
- JoNova
- Jordbruk 2.0.1
- Jörsäter om klimatet
- Juila Caesar
- Kabo's blog
- Kalle Strokirk
- Katerina Janouch
- Klimathotet
- Klimatkarusellen
- Klimatsans
- Kvartal
- Lagmansgymnasiets natursida
- Ledarsidorna
- Ledarsidorna
- Ludwig von Mises Institutet i Sverige
- Marika Formgren
- Medborgarrättsrörelsen Sverige
- Merit Wager
- Naturbrukaren
- Nätverket Rätt Strandskydd
- NEO
- Newsvoice
- Nya Dagbladet
- Nya Tider
- Nyheter Idag
- Oberoende Förnuft
- Odd Gunnars länksida
- Per-Olof Samuelssons blogg
- Peter Krabbe
- Pharos
- Rutger Staaf blogg
- Samhällsnytt
- Samtiden
- SEPP
- Slöseriombudsmannen, Martin Borgs
- Svenska Shillerinstitutet
- Sveriges snyggaste bonde
- Swexit
- Tallbloke's Talkshop
- Tanja Bergkvist
- The Climate Scam
- The Future of Freedom Foundation
- Townhall, political cartoons
- Trafik i Täby
- Tullberg
- Ulsans blogg
- Uvell
- WND
- widget från Politometern
Följ mig på Twitter
Mina tweets
Öppet möte om vindkraft
Västervik Åtvidaberg 2023_292PM3 Orreklint RUMF_230914_NY
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna åtvidaberg, bedrägeri, bertil persson, CO2, klimat, klimatbluffen, landskap, möte, protest, stormöte, västervik, vindkraft. Bokmärk permalänken.
Om man ska rangordna fördelar och nackdelar med vindkraft så är väl den enda allmänna fördelen att vinden är gratis, men det är i ärlighetens namn vattenkraft också. Plus att man kan spara på vattnet i ett vattenmagasin och använda när det behövs – omställningen till högre eller lägre effektuttag går mycket snabbt.
Nackdelarna är desto fler, och (1) den värsta är att den verkliga elproduktionen aldrig är förutsebar eller ens stabil – effektkurvan fladdrar som ett fyllo som kör bil från vägkant till vägkant.
En acceptabel effekt (2) kan ett vindkraftverk bara ge vid styv kuling – vid de svagare vindar som nästan alltid råder ger de inte mycket, och under ca fyra sekundmeter (svag bris) inget alls eftersom de stängs av. Då måste elström till varje vindkraftverk levereras från annat håll (alltså inte vindkraft) eftersom oljecirkulationspumpen och oljevärmningen aldrig får stängas av, och flygfyren på toppen måste lysa. Där jag har bott är styv kuling mycket sällan förekommande, svag bris råder under de flesta dagar på året.
Att vingarna snurrar lojt fast ett vindkraftverk är frånkopplat beror bara på att belastningen (alltså elkraftgeneratorn, jämför med en cykeldynamo) inte längre bromsar, och att det stora dyra rullningslagret mår bäst när rotorn inte står stilla och gnager på samma fläck. Om det finns flera likadana verk på samma område kan man se på otakten att de är frånslagna – vindkraftverk i drift går i takt eftersom de måste vara exakt ”infasade” på växelströmsnätet 50 Hz (regleras kontinuerligt med belastningen/effektuttaget, och det är därför de lämnar en så ojämn effektkurva).
Sedan kommer nog (3) servicemöjligheten, eftersom de oftast är uppförda på platser som människor sällan besöker, och de viktigaste komponenterna sitter så högt över marken att man måste använda de allra största lyftkranar som finns vid större reparationer.
Och vi har (4) den korta livslängden, som egentligen hänger ihop med punkt 3: även i välskötta vindkraftverk så har vingarna av glasfiberarmerad plast en begränsad livslängd, precis som de plastbåtar de liknar (om inte gelcoaten förnyas). Den yttersta beläggningen (gelcoaten) som ska skydda underliggande bärande armerad plast från sönderfall spricker förr eller senare upp och gör att fukt kan tränga förbi gelcoatskiktet och främst frostspränga loss glastrådarna, varefter en längre tid plasten inte är armerad längre och kan inte uthärda kontinuerlig belastning.
Som jämförelse kan nämnas att vattenkraftverk tillhör de mest långlivade maskinerier som finns, och har en livslängd på minst hundra år.
Och det finns många fler nackdelar med vindkraft kontra traditionella generatorer, listan är lång… men det går alltid att hitta markägare som vill få bra betalt för annars oanvändbar mark… och ingen granne protesterar väl mot det…
Lönsamt för markägare till den dagen byråkraterna beordrar att markägaren ska ta bort vindkraftverken då ägarna av vindkraftverken har försvunnit. Jag kommer inte fälla en enda tår för de markägarna.
Den dagen är markägarna som ”skrev på” döda och bekymrar sig inte mer. Eventuella arvtagare (om de finns) värjer sig eftersom de aldrig sysslat med fastigheter tidigare i livet, så det kan bli så att marken tillfaller allmänna arvsfonden. Frågan är hur de kan slingra sig ur ansvaret. Framtidens avokater får mycket att göra…. det enda jag är säker på är att skattebetalarna får stå för fiolerna i slutänden (även de som varit emot bygget från första början). De enda som tiger är grannarrna som tagit emot generös håll-käftersättning för ljudstörningen under flera år och köpt husbil med mera för pengarna.
Fast markägare som är i 20-30 års åldern får ju sanera sin mark efter ca 20-25 år när verket är utslitet? Enligt uppgift så går det oftast inte att återanvända betongfundamentet till ett nytt kraftverk heller för att den är försvagad av sprickor efter åratal av erodering, påfrestningar!
Modern betong är inte beständig i evighet, som ”pozzolan” dvs. romerskt cement som bl.a. arenan Colosseum i staden Rom är uppförd med. Men brukar räkna med en halvering av hållfastheten på 50 år. Så utan stålarmering är betong inte mycket att ha, och den gör en rivning mycket besvärligare. Och all betong måste sönderdelas och separeras från allt armeringsstål innan deponi och/eller återvinning får ske. Och hur gör man för att plocka bort fundamenten ute i sjön?
Ja, det här är ett jätteproblem som vindsnurre-tokarna sopar under mattan. Var är den s.k miljörörelsen när det gäller den enorma förstörelsen av skog och mark som pågår?
Det går inte att lita på ett begagnat betongfundament och dessutom har säkert infästningstekniken ändrats över tid. Det är ganska kinkigt och varje infästningsskruv måste förspännas till exakt samma värde som alla de andra för att inte bottenfundamentet ska spricka direkt pga. ojämn belastning. Jobbet måste göras med speciella hydrauliska skruvspännare, det går inte att uppnå en jämn förspänning i en bultkrans genom att vrida en mutter även om man smörjer alla friktionsytor noga (förresten en förutsättning för alla skruvförband, alla sådana är självhämmande och kan aldrig lossa sig själva även om de är ytterst välsmorda. Det kan bara ske om underlaget sviktar och förspänningen släpper, om vi t. ex. återanvänder ett begagnat sprucket fundament… ).