Öppet möte om vindkraft

Västervik Åtvidaberg 2023_292PM3 Orreklint RUMF_230914_NY
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 svar på Öppet möte om vindkraft

  1. Jan Andersson skriver:

    Om man ska rangordna fördelar och nackdelar med vindkraft så är väl den enda allmänna fördelen att vinden är gratis, men det är i ärlighetens namn vattenkraft också. Plus att man kan spara på vattnet i ett vattenmagasin och använda när det behövs – omställningen till högre eller lägre effektuttag går mycket snabbt.

    Nackdelarna är desto fler, och (1) den värsta är att den verkliga elproduktionen aldrig är förutsebar eller ens stabil – effektkurvan fladdrar som ett fyllo som kör bil från vägkant till vägkant.

    En acceptabel effekt (2) kan ett vindkraftverk bara ge vid styv kuling – vid de svagare vindar som nästan alltid råder ger de inte mycket, och under ca fyra sekundmeter (svag bris) inget alls eftersom de stängs av. Då måste elström till varje vindkraftverk levereras från annat håll (alltså inte vindkraft) eftersom oljecirkulationspumpen och oljevärmningen aldrig får stängas av, och flygfyren på toppen måste lysa. Där jag har bott är styv kuling mycket sällan förekommande, svag bris råder under de flesta dagar på året.

    Att vingarna snurrar lojt fast ett vindkraftverk är frånkopplat beror bara på att belastningen (alltså elkraftgeneratorn, jämför med en cykeldynamo) inte längre bromsar, och att det stora dyra rullningslagret mår bäst när rotorn inte står stilla och gnager på samma fläck. Om det finns flera likadana verk på samma område kan man se på otakten att de är frånslagna – vindkraftverk i drift går i takt eftersom de måste vara exakt ”infasade” på växelströmsnätet 50 Hz (regleras kontinuerligt med belastningen/effektuttaget, och det är därför de lämnar en så ojämn effektkurva).

    Sedan kommer nog (3) servicemöjligheten, eftersom de oftast är uppförda på platser som människor sällan besöker, och de viktigaste komponenterna sitter så högt över marken att man måste använda de allra största lyftkranar som finns vid större reparationer.

    Och vi har (4) den korta livslängden, som egentligen hänger ihop med punkt 3: även i välskötta vindkraftverk så har vingarna av glasfiberarmerad plast en begränsad livslängd, precis som de plastbåtar de liknar (om inte gelcoaten förnyas). Den yttersta beläggningen (gelcoaten) som ska skydda underliggande bärande armerad plast från sönderfall spricker förr eller senare upp och gör att fukt kan tränga förbi gelcoatskiktet och främst frostspränga loss glastrådarna, varefter en längre tid plasten inte är armerad längre och kan inte uthärda kontinuerlig belastning.

    Som jämförelse kan nämnas att vattenkraftverk tillhör de mest långlivade maskinerier som finns, och har en livslängd på minst hundra år.

    Och det finns många fler nackdelar med vindkraft kontra traditionella generatorer, listan är lång… men det går alltid att hitta markägare som vill få bra betalt för annars oanvändbar mark… och ingen granne protesterar väl mot det…

    • Göran skriver:

      Lönsamt för markägare till den dagen byråkraterna beordrar att markägaren ska ta bort vindkraftverken då ägarna av vindkraftverken har försvunnit. Jag kommer inte fälla en enda tår för de markägarna.

      • Jan Andersson skriver:

        Den dagen är markägarna som ”skrev på” döda och bekymrar sig inte mer. Eventuella arvtagare (om de finns) värjer sig eftersom de aldrig sysslat med fastigheter tidigare i livet, så det kan bli så att marken tillfaller allmänna arvsfonden. Frågan är hur de kan slingra sig ur ansvaret. Framtidens avokater får mycket att göra…. det enda jag är säker på är att skattebetalarna får stå för fiolerna i slutänden (även de som varit emot bygget från första början). De enda som tiger är grannarrna som tagit emot generös håll-käftersättning för ljudstörningen under flera år och köpt husbil med mera för pengarna.

        • Benny skriver:

          Fast markägare som är i 20-30 års åldern får ju sanera sin mark efter ca 20-25 år när verket är utslitet? Enligt uppgift så går det oftast inte att återanvända betongfundamentet till ett nytt kraftverk heller för att den är försvagad av sprickor efter åratal av erodering, påfrestningar!

          • Jan Andersson skriver:

            Modern betong är inte beständig i evighet, som ”pozzolan” dvs. romerskt cement som bl.a. arenan Colosseum i staden Rom är uppförd med. Men brukar räkna med en halvering av hållfastheten på 50 år. Så utan stålarmering är betong inte mycket att ha, och den gör en rivning mycket besvärligare. Och all betong måste sönderdelas och separeras från allt armeringsstål innan deponi och/eller återvinning får ske. Och hur gör man för att plocka bort fundamenten ute i sjön?

            • Benny skriver:

              Ja, det här är ett jätteproblem som vindsnurre-tokarna sopar under mattan. Var är den s.k miljörörelsen när det gäller den enorma förstörelsen av skog och mark som pågår?

          • Jan Andersson skriver:

            Det går inte att lita på ett begagnat betongfundament och dessutom har säkert infästningstekniken ändrats över tid. Det är ganska kinkigt och varje infästningsskruv måste förspännas till exakt samma värde som alla de andra för att inte bottenfundamentet ska spricka direkt pga. ojämn belastning. Jobbet måste göras med speciella hydrauliska skruvspännare, det går inte att uppnå en jämn förspänning i en bultkrans genom att vrida en mutter även om man smörjer alla friktionsytor noga (förresten en förutsättning för alla skruvförband, alla sådana är självhämmande och kan aldrig lossa sig själva även om de är ytterst välsmorda. Det kan bara ske om underlaget sviktar och förspänningen släpper, om vi t. ex. återanvänder ett begagnat sprucket fundament… ).

Kommentarer är stängda.