Nu har jag sett de två första avsnitten om Sveriges historia samt eftersnacket till avsnitt 1. Jag insåg direkt att mina invändningar om deras beskrivning av religion och trossystem skulle lämna så mycket övrigt att önska, så det behandlade jag här.
Därför följer mina observationer om annat än religion och trosföreställningar på stenåldern här. Notera att jag avser behandla endast första avsnittet här. Redan i avsnitt 2 hade de kommit så långt fram i historien att där vet vi mer och deras fantasier och rena vanföreställningar spelar mindre roll.
Programmet är oerhört lättviktigt, de redovisar inte särskilt mycket detaljkunskap. Det hela bär stark prägel skrivbordsforskarens förståelse av livet som jägare, fiskare och bonde. Illustrationerna, alltså allt filmatiserat material med statister och miljöer, bär samma prägel av stor berättariver, men liten kunskap. Bildberättandet är mer exotism än rimlig illustration.
Det börjar redan från start, där berättaren säger att när inlandsisen smälte bort uppenbarade sig ett bördigt nytt landskap. Det stämmer tämligen väl för södra Sverige, men det illustreras med vindpinade fjällhedar med berg i dagen och kargaste tänkbara grusytor. Så såg det verkligen inte ut, men SVT är glada och nöjda med att ha funnit ett område som naturligt är utan skog, för det var förmodligen det man ville visa.
Sedan pratar man länge om jakt och jägarfolk, men inte ett ljud om den mycket vanligare och mycket viktigare fällfångsten. Man till och med illustrerar småviltjakt med en flicka som med pilbåge skjuter en speltupp, när 95% av all småviltjakt skedde med fällor, snaror, drag, giller, stockar och flak. Jaktformer som dominerade i norra Sverige ända fram till förra sekelskiftet.
Fångstlinjer och fasta redskap kräver att man vistas längre tider i området. Det gör också att man vill reservera det för sig själv, en inmutning av äganderätt, vi kan kalla det att man upprättar revir. I programmet nämns krig och våldsamheter, men inte varför, som om de inte begripit det. Att försvara revir och egendom handlar också om att säkra fortplantningen av den egna arvsmassan. Märkligt att de inte nämner det i ett program där de fäster så stor vikt vid att de vetenskapligt bestämt våra förfäders gener.
När det gäller storviltjakt, som då gällde älg samt andra hjortdjur och troligen även uroxe, vildsvin och kanske myskoxe, så bedrevs den i grupp. En grupp är också en förutsättning om hela viltet ska kunna tillvaratas effektivt och än mer om flera storvilt fälls vid samma tillfälle. Det är sannolikt så att jakt endast i undantagsfall bedrevs med pilbåge. De var helt enkelt för klena. Istället användes spjut och vad man rätteligen skulle kalla lansar. Viltet lokaliserades i tystnad och man försökte sedan driva det under rop och skrän mot förutbestämda platser där man fick ett övertag och kunde dräpa dem. Inte under tystnad och med handtecken som man så noga poängterar i både programmet och i eftersnacket. I det senare erkänner man att det är spekulation men anser att det är logiskt.
Jakt efter rovdjur som vi förenklat kan likställa med större pälsvilt gick till som en blandning av fällfångst och gruppjakt, men med större försiktighet för att rädda egen hälsa och liv. Pälsvilt ska helst fällas utan att punktera skinnet.
Man berättar flera gånger att det var viktigt att bo nära vatten för kommunikationer. Men inte ett ljud förrän sent i programmet nämner man fiske. Fisket framstår dock inte som om det var lika viktigt för matförsörjningen som jakt (och fångst), vilket det enligt all tidigare kunskap var. Även här var fångstmetoder överlägset viktigare än jakt med harpun eller pilbåge. Men naturligtvis illustrerar man fiske med en flicka med harpun och pilbåge, som något hämtat från en Disneyfilm om Amazonas indianer.
I de flesta arkeologiska fynd från boplatser som låg vid kusten vid tiden för lämningarnas avsättning, särskilt vid Sveriges långa östra kust, finns det stora mängder ben av säl. Ordet säl nämns inte en enda gång i programmet. Ett allvarligt förbiseende i en dramatiserad dokumentär om vår forntid. Om det nu är ett förbiseende.
En teckning av en mjärde visas och berättar säger att det är ett slags fälla som fisken hittar in i men inte ut ur. Man ska inte behöva förklara ordet mjärde! Fiskeredskapen var tidigt mjärdar, olika skärmar som flätats ihop, metkrok, mjärdar, håv, nät och ryssjor. En utveckling av mjärdet är sumpen, som gjorde att en fångad fisk kunde hållas vid liv för att ätas senare.
Allt detta om fångstens betydelse för att få både vilt och fisk missar man och därmed missar man också att förstå att jägarna var till stor del bofasta eller rörde sig inom ett revir där de hade sina fångstlinjer som vittjades regelbundet.
Hela programmet, som behandlar en period på cirka 8000 år beskriver i stort sett ingen fakta eller kunskap om detta. Faktamässigt är det inte bättre än vad en sjätteklassare åstadkommer med Power Point.
När jordbruket sedan kommer till Sverige illustreras det med ett keramikkrus med spannmål i. Det är väl nästan bra. Men man nöjer sig med att berätta att keramiken kunde dekoreras och att dekoren kan hjälpa till att berätta vilken grupp som gjort den. Inget om att keramik på grund av sin tyngd var en hämsko för rörliga nomadiserande människor och därför inte fanns där, men en viktig utveckling för bofasta jordbrukande som skulle bevara både mat och utsäde till senare tillfällen.
De berättar med förundran, eller är det besserwissermin, att Österödskvinnans skelett visar på en fysik som en elitidrottare. Det är väl inte så konstigt om livet då krävde att alla friska personer i familjen eller stammen var aktiva i gruppens försörjning. De var dessutom huvudsakligen köttätare. Hur påverkade det hälsan, SVT?
Det som kallades nyckelsten i en stenkammargrav var i mina ögon ingen nyckelsten, eftersom den inte har en låsande funktion i ett valv. Det var en balk, en överliggare eller liknande. Men ordet används tydligen så på svenska idag och inte som begreppet keystone som på engelska är en låssten. Vet inte om ingenjörer är beredda att hålla med mig, mot arkeologernas bristfälliga förståelse av ingenjörsprinciper, men jag tror det.
Mycket har sagts om hudfärgen på de första invandrarna, som redovisades som mörk. Ja, det är rimligt att tro att de som skyndat sig upp från Afrika var det. Men hade alla gjort det? Hur är det med vårt arv från neandertalarna? Vi är ju i stort sett den enda gruppen med sådant arv. Mig stör det inte om en del av dem var mörka i huden. Vad jag förstått från andra redovisningar av tiotusenårigt DNA så är det från ett mycket begränsat antal individer. Man kanske inte ska vara så tvärsäker om alla nordbors gener och utseende utifrån det.
En annan detalj i utseendet som jag är nyfiken på är näsan. Jag uppfattar det som typiskt nordiskt med en näsa som är rak från pannan till nästippen, där den i en spetsig vinkel viker in mot överläppen. Hur vanlig är den näsformen på andra håll? Kan den ses i DNA? Är den äldre och mer typisk än hudfärgen?
Där lämnar jag granskningen av det taffliga första avsnittet om Sveriges historia. Senare avsnitt kommer att behandla tider där vi har mycket mer fakta att falla tillbaks på. Därmed finns inte samma vingelutrymme för SVT och deras sakkunniga att spekulera om saker de inte begriper sig på. I idéhistorien lär man sig att göra sitt bästa att inte tolka historien utifrån sin egen samtid. Jag ser tyvärr ingen ansträngning till sådan kontextuell dåtidsförståelse i denna serie.
Att man sedan länge och flera gånger funnit 2000 år gamla bevis för tidigt järnbruk på Nordkalotten, men inte begripit det förrän nu, visar hur vanskligt det kan vara uttala sig med säkerhet om det som varit med referensram från vår egen tid. Uppenbarligen var varken Norrland innan sågverksepoken eller det som på stenåldern inryms i det som geografiskt idag är Sverige så underutvecklat som många föreställt sig.
Tack Mats, jag kände mig tvungen att koncentrera mig kring kommentarerna på SOCIALISTEN Ylva Johanssons ”stickningsverksamhet!” när hon åhörde von der Leyens tal i det s k EUROPAPARLAMENTET. Ylva lär skall ”avnjuta” 147.000:kr + alla köttben/mån, utplundrade skattepengar förstås.
Ser fram emot i största tacksamhet för recensioner om SVT satsning på ”folkupplysning”.
Propagandaapparaten fungerar som det är tänkt.
SVT:s svenska historia är inte Sveriges historia som Mats tydligt visar.
Det är likadant med den förskönade Sverigebilden som inte stämmer med verkligheten.
Har ni telegram så delgiver jag en ”kanal” som växer kraftigt.
https://t.me/TartariaHistoryChannel
Mycket är riktigt intressant och får mig att fundera över vilken historieundervisning jag eg fått.
Trevligt surfande.
//Glenn
Folken i Europa ser annorlunda ut av den enkla anledningen att vi har gener från den europeiska Neandertalmänniskan som blev isolerad från resten av mänskligheten i det solfattiga Europa när istiden härjade som värst. Både Denisova och den gren av Neandertal som hamnade söder om istäcket i Asien och Mellanöstern utvecklade inte dessa gener d v s ljus hy, blont hår och andra attribut som utmärker folken i Europa. Varför är detta så kontroversiellt för PK-gänget? Kan det vara så att det i dessa gener även finns något som gör att den europeiska människan har en lite annorlunda hjärna också? Är det kanske här skon klämmer egentligen hos PK-folket? Om nu folk ganska snabbt blir vita eller ljushyade som SVT hävdar varför har inga andra folk som bebott solfattiga trakter i årtusenden utvecklat vit hy som exempel?
När man stoppar in lite sunt förnuft (Mats) i den akademiska världen, då verkar saker och ting bli lite hit och dit. Det är ganska ofta man hör akademiker komma med de mest löjliga påståenden om hur saker och ting var för 1.000 år sedan eller 5.000 år sedan osv. Ja, även in i nutid kan de dra historier som inte har med verkligheten att göra.
Jag får tacka Mats, för den utomordentliga analysen eller tillrättaläggande av svunna tiders jakt.
När jag var liten palt brukade jag tillbringa skolans sommarlov i en liten by i Bergslagen hos mina morföräldrar. Jag kan inte glömma vilket sprudlande liv denna lilla ort en gång i tiden hade haft utifrån min morfars berättelser och mina andra släktingar i byn, som då när jag var liten var en ganska död liten by. Med det sagt, att dagens generationer vet ingenting om vilken fantastiskt entreprenörtsanda det har varit i Sverige. Dagens, är ingenting mot förr.
Klimatbluffen lär nog utrota resten av det lilla som finns kvar. Åtta partier i riksdagen och inte ett enda bryr sig om Sverige. Det är bara gräddhyllan och köttgrytan som gäller. Se bara hur den värdelösa rikspolischef, Anders Thornberg, utses till landshövding av en ännu värdelösare regering.