Alldeles ny forskning har kunnat korrigera en lucka i kunskapen om hur vatten byter fas från flytande till gas. Den gamla förklaringen har dragits med det besvärande faktumet att energibalansen inte riktigt går ihop. Enligt traditionell förklaring krävs det mer energi att förånga vatten än vad som i vissa fall finns tillgängligt, vilket har varit en gåta.
Den nya förklaringen visar att synligt ljus spelar en upp till fyra gånger större roll än vad man tidigare antagit. Tidigare trodde man att värmeenergin i ljuset var den enda faktorn. Nu har sett att allt synligt ljus, alltså inom vågländerna 400-700 nm får vatten att omvandlas till vattenånga. Vid våglängden 520 nanometer (nm), grönt ljus, är effekten som starkast, hela fyra gånger starkare än värmeenergin i ljuset!
Detta gör att många teorier och förklaringar måste tänkas om. Klimatmodellerna måste helt göras om, de har inte ens med vattenånga. Det synliga ljuset är en mycket starkare klimatkraft än värmestrålning från CO2. Forskarna själva ser en möjlighet att utveckla nya metoder att avsalta havsvatten och göra det tillgängligt för odling och konsumtion.
Det står inte i det material jag kunnat läsa om detta är en effekt av att vattenmolekylen är en dipol. Flera av vattnets unika egenskaper kommer av det är en dipol. Som jämförelse kan nämnas att CO2 inte är en dipol. Är det möjligt att forskarna har funnit ytterligare en dipoleffekt hos vatten, att vattenmolekylens resonansfrekvens är 520 nm? Kanske kan vi inom kort låta grön omställning inte handla om klimatet, och istället handla nya intelligenta tillämpningar av kunskapen om grönt ljus påverkan på vatten?
För min egen del spekulerar jag också i att detta kan förklara varför vindrutan på en parkerad bil inte blir frostig i dagsljus, men den blir det så fort ljuset försvinner. Mörkret kan helt enkelt inte hålla samma mängd fukt luften som ljuset kan. En annan effekt skulle kunna vara att badrumsgolvet torkar fortare efter man duschat om man lämnar lyset på.
Om det fungerar även på is, och inte bara på vatten, kan det ge ytterligare förklaring till pipis som gärna bildas i stark vårsol. För vissa tillämpningar kanske det även kan brukas vid industriell frystorkning.
Olika våglängder, bild från Wikipedia.
En bild från experimentet tagen från en film i rapporten. En vattenhållande gel belyses med ljus, i detta fall grönt ljus med våglängd 520 nm. En glaskiva är fäst ovanför gelen och avslöjar att förångning skett när vattenångan åter kondenseras på glaset. Man kan även se något som liknar bubblor på gelens yta. Länk till rapporten här, betalvägg.
Den här sagan med CO2 och dess påhittade klimatverkan har alltid varit en enorm bluff men eftersom makthavare kan beskatta utsläpp av denna spårgas i atmosfären så har man bejakat skojet för egen vinning! Att bluffen avslöjats sedan länge bekymrar inte de som har sitt levebröd av klimathysterin utan man vevar på med propagandan som inget hänt. Dock har man märkt på senare tid att desperationen ökar bland politiker och ”forskare” och de tar till alltmer grova lögner och fuskar med data för att upprätthålla illusionen hos den mer lättlurade delen av befolkningen och givetvis de vänsterblivna som har klimatbluffen som slagträ i sin ”kamp” mot kapitalismen. Det har gått så långt att politiker i väst funderar på censur och ”rättsliga” åtgärder mot s k ”klimatskeptiker”.
Mina kemilärare på sextiotalet berättade alla om att vatten var ett egendomligt ämne och uppförde sig inte som förväntat. Och eftersom jag sedan 1976 besvärats av köldallergi, så har jag otaliga gånger märkt att luftfuktigheten haft en stor och avgörande betydelse för mina symtom (nässelutslag på exponerad hud) oavsett årstid, temperatur eller väder.
Häromdagen var det minus 11 grader, men jag fick inga besvär, luften kändes torr och min teori är att nyfallen snö är duktig på att absorbera luftfuktighet (vattenånga i luft, som förekommer även vid stark kyla, se ett Mollierdiagram).
Igår var det bara 6 grader kallt, men det kändes olidligt råkallt att vara utomhus och jag halvsprang till bilen. Teori: det tunna snötäcket var mättat med luftfuktighet och kunde inte ta emot mer. Det syntes även på snön, och den var ”kram” och kunde formas till snöbollar, vilket är omöjligt med nyfallen snö.
För övrigt har jag inte sett ett enda försök att varken röja bort någon snö från allmänna vägar, trottoarer eller parkeringsplatser här i Värmland där jag vistas under julhelgen, vilket skulle varit otänkbart för femtio, sextio år sedan.
Det enda jag sett var en privat hjullastare som sandade i nyfallen snö utanför ett varuhus, vilket är meningslöst.
Förr hade ”åkarna” i kommunen Hammarö öppet mandat att sköta snöröjningen och halkbekämpningen på egen initiativ när det behövdes. Gissa om det var perfekt skött! Jag jobbade på sextiotalet treskift på en fabrik där, och redan klockan 05:30 var vägarna renplogade och sandade intill perfektion i hela kommunen. Men det togs bort utan att fråga invånarna – för dyrt. Sen blev det bara skit som överallt annars. Och idag är det alltså sämre än någonsin, man funderar på vad som skulle hända med samhället om det snöade en halvmeter som det ofta gjorde på femtiotalet. Och nu är genomfartsvägarna dessutom fulla med ”vägbulor” som ska dämpa farten, och det begriper väl alla att det inte går att ploga då?
Äldre törs inte gå ut. Det är svårt att köra bil trots fyrhjulsdrift, antispinn och dubbdäck. Rollator och dramatenväska är otänkbar. Ändå är kommunalskatten skyhög här; vart går pengarna? Det är nåt som inte stämmer…
Vart går pengarna? Bidrag till invandrare, subventioner till ”grön energi”, feta politikerlöner, byråkrater, konsulter…Det är bara att fortsätta fylla på listan med slöseriet av skattemedel!
Börjar det snöa typ 5 cm varje dag några månader, då kommer en stad som Stockholm att gå i konkurs på kostnaden för snöröjningen.
Jag tog en promenad i Stockholm på juldagen. Där plogade man gator som inte hade någon snö i körbanan och de små traktorerna struntade i att ploga trottoarer. Jag hoppas de fick bra betalat av skattebetalarna i Stockholm för att låsas åka omkring och ploga.
Sedan undrar jag om det är för mycket begärt att ha en spade i traktorn och hoppa ut och skotta bort vissa plogvallar på övergångsställen?
När jag bodde i Solna plogades aldrig den gata jag bodde på. En gång plogade de när det inte fanns någon snö på gatan, men när det några veckor sedan låg 30 cm snö på gatan, då uteblev plogning.
Trots all teknik som finns nu för tiden, så verkar de som är ansvariga vara totalt dumma i huvudet. De vet inte hur de ska utnyttja tekniken. Och de har väl heller inga incitament att göra det heller.
Åkarna på Hammarö visste – de var ju själva i högsta grad drabbade av snön. Att låta de mest kunniga och berörda sköta något borde vara självklart i alla samhällen.
Tyvärr är det inte så i verkligheten att de mest kunniga anlitas.
Förr i tiden trodde man att kunskap och skicklighet kom med börd. Därav kunde Sverige utnämna någon adlig till amiral för flottan utan att denna ens satt sin fot på ett skepp i hela sitt liv.
I dag tror socialdemokrater i första hand att kunskap och skicklighet kommer via medlemskap i socialdemokraterna.
Tittar vi på nuvarande regeringen måste jag säga, att hur fasen lyckades de hitta så många puckon som de har utnämnt till ledare för de olika departementen.
Koldioxid antar dipolstruktur vid 14,9 mikrometer och får då IR absorptions/emissionskapacitet. Återemission mot jordytan vid denna våglängd kan enligt Wiens Displacement Law endast värma vid lägre temperatur än ca -78 ° C, dvs i bästa fall någonstans tillfälligt över Antarktis, men koncentrationen av koldioxid över Antarktis är låg.
Det visste jag inte. För att klargöra, menar du struktur som att den ändrar fysiskt utseende, eller menar du egentligen karaktär som i hur den uppför sig för en våglängd om 14,9 mymeter?
Koldioxidmolekylen har normalt en jämn slät/rak struktur, en kolatom omgiven av två syreatomer. Vid tre olika våglängder ändrar den struktur.
• vid 14,9 mikrometer intar den en böjd struktur,, som ger dipolkaraktär precis som vattenmolekylen;
• vid 4,3 resp 2,4 mikrometer sträcks den ena kopplingen till syreatomerna ut, varvid den uppkomna obalansen ger en vibration vars verkan liknar dipol, men med mycket svag effekt.
Lennart Bengtsson påstår att koldioxiden i atmosfären är jämt fördelat över jorden. Det var då jag slutade lyssna på honom, våran så kallade mest meriterade klimatexpert.
Jo, ibland undrar man om han är en fågel eller fisk? Men att vara en välmeriterad klimatexpert tycks inte hjälpa något då alla förutsägelser slår fel hela tiden vilket måste betyda på ett allvarligt systemfel inom den s k ”klimatforskningen”!
Jobbade på Jan Anderssons nämnda fabrik , den kemiska delen under slutet -69 . En morgon efter ett nattligt snöfall hade inte vägen plogats ut till den större
Hovlandavägen så jag fick bära min cykel dit ca 1 km . Den åkaren på Kilanda som skötte snöplogningen hade fullt upp så det hans inte med . Traktor var det som gällde .
Mvh Sjöström
Ha! En åkare jag kände plogade en gång tills ögonen brann, åkte hem, väckte hustrun och placerade henne bakom ratten i den gamla lastbilen. Det gick utmärkt och hon körde sedan ofta plogjobb när mannen sov.
Lastbilarna var gamla och en normal vecka fick de vika hela lördagen eller söndagen åt att tvätta och laga sina fordon, ibland båda dagarna.
Men min bekantskap tröttnade i mitten av sjuttiotalet och beställde en splitterny lastbil med luftkonditionering, kommunikationsradio och pansarplåtflak med fjärrmanöver av baklämmen. Blev det något fel körde han till märkesverkstaden. Några år senare sa han: det är det bästa jag har gjort. Jag har haft mer än hundra procents beläggning till alla nybyggen eftersom jag kan köra sprängsten nu, och jag kan backa nära grävmaskinen därför att jag inte ens behöver gå ur hytten.
Jag har använt detta exempel många gånger när jag förklarat skillnaden på framgångsrika företag och de som kämpar för att få det att gå ihop: de framgångrika har alltid modern produktiv och välfungerande utrustning, och byter successivt ut sådant som börjar krångla. Och det är de som får jobben och lönsamheten.
Nja, det beror nog lite på hur man ska använda sin utrustning. På Hammarö finns det en gubbe som kör omkring med sin Volvo lastbil från 1950-talet eller tidigt 1960-tal. Den verkar fungera utmärkt för honom. Jag gissar att det inte är några lån på lastbilen.
Jag känner en företagare som började hämta skrotbilar hos folk. Han köpte en lastbil för 150.000 för det jobbet. Han jämförde med andra åkare som hade lastbilar för 1 miljon och undrade hur många skrotbilar de måste hämta innan ens lastbilen var betald. Man kan säga att kapitalkostnaden hamnande i egen fick än i bankens ficka.
Vill bara säga, att man får räkna på vad som lönar sig.
Det där med att backa upp mot grävmaskinen var lite roligt eftersom grävmaskinen brukar tuta när lastbilen ska stanna. Hur betedde han sig innan?
Det är farligt och svårt att trampa i färsk sprängsten. När han kunde stanna i hytten kunde han vara klädd som vilken kontorist som helst…
Jag ska inte ifrågasätta hur det gick till tidigare, men en kamera kan man montera på både en gammal lastbil och på senaste modell av lastbil.