11 kr/kWh för flöjlad el!

Dagens gästskribent är Bertil Persson.

Vindkraftsel äger varje sekund företräde i elsystemet. D. 7/4-24 befarades så stor överproduktion av el, 6400 MW, att SvK tvangs betala rubr. belopp för nedregleringsbud dvs. flöjning eller 70 Mkr per timme (6400000*11*0,000001). Per dygn blir detta 1,7 mdkr. Med den vindkraftsutbyggnad, som förstår fram till 2026 [1], Tabell 1, dvs. 3500 MW mer vindel utan att elbehovet öka märkbart eller t.o.m. minskar, blir kostnaden för nedreglering, med 3500 MW tillkommande vindeleffekt, minst 111 Mkr per timme eller 2,6 mdkr per dygn – om nu vinden håller i sig och elbehovet är lika lågt som d. 7/4-24. Elkunderna får notan men ingen törs protestera, för vindkraften är enligt staten det i särklass billigaste kraftslaget.

Tabell 1 – Med den vindkraftsutbyggnad, som förestår fram till 2026, , dvs. 3500 MW mer vindel, blir kostnaden för nedreglering, med 3500 MW tillkommande vindeleffekt, 111 Mkr per timme eller 2,6 mdkr per dygn – om nu vinden håller i sig och elbehovet är lika lågt som d. 7/4-24.

https://www.svd.se/a/1MnGXq/svenska-kraftnat-laga-elpriser-skapar-problem-i-elsystemet

[1] https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2024/02/Statistik-och-prognos-Q4-2023-2.pdf

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 svar på 11 kr/kWh för flöjlad el!

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    ”Elkunderna får notan men ingen törs protestera”.

    Allt sker bakom ryggen på svenska FOLKET, det är den verkliga SOCIALISMEN!!!
    Röstar Du på SWEXIT den 9 Juni har Du i alla fall svarat på ”EN” fråga med gott samvete, en liten möjlighet att långsiktigt sparka KORRUPTA POLITIKER, en rätt som fråntagits oss.
    Tänk att en hel befolkning sjunkit så djupt!!!

  2. Christian H skriver:

    Stolligheterna i energipolitiken blir fler och fler. Nu skall vi konsumenter betala enorma summor när vindkraften producerar för mycket el, samtidigt som vi också skall betala enorma summor när för lite el produceras. Orsaken är att vindkraften alltid har företräde när priserna sätts. En logiskt slutsats vore då att minska på den väderberoende elproduktionen. Men så sker ej. Tvärtom framgår från artikeln i Svenska Dagbladet att de ansvariga på Svk, Anna Jäderström och Pontus Maré, säger:”Framöver behöver elproduktionen öka från alla fossilfria kraftslag, inte minst från de väderberoende”.

    De vill alltså satsa mer på det kraftslag som orsakar problemen och vi elkonsumenter tvingas som vanligt betala för idiotin. Svk behöver få en annan ledning och vi som använder el måste protestera mer högljutt.

  3. Göran Åkesson skriver:

    Tekniskt är det lätt att bli av med de destruktiva följderna av den variabla, frekvensoreglerbara vindkraften, som också kräver motstånd mot dess överlastande reaktiva kraft.
    Lösningen är att inte tillåta fler vindkraftverk inkoppling i det allmänna nätet. Istället får de som investerar i vindkraftverk, således ’off-grid’, själv ansvara för den tekniska regleringen av den el som produceras. Efterhand som investeringar i reglerbar kraft sker, ska existerande vindkraftverk efterhand kopplas ifrån det allmänna nätet och på samma sätt tvingas erbjuda sin kapacitet till hågade större elkonsumenter i landet. Ett kompletterande exempel kan vara att sådana producenter går samman och investerar i kabel till Tyskland för avsättning.
    Mitt kommentar är ett sätt att påvisa vindkraftverkens nollvärde samhällsekonomiskt. Sådana är egentligen endast lämpliga för just ’off-grid’produktion i begränsade lokala sammanhang.

  4. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Framtidens kapacitetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på elmarknaden Regeringsuppdrag om förslag på utformning efter 16 mars 2025
    Ärende nr: Svk 2022/3774

    Utdrag:
    ”För att representera olika nivåer på denna elektrifiering finns ett spann på användningen mellan 173–286 TWh/år för 2045 för de olika scenarierna. Gällande produktion innefattar samtliga scenarier en ökning av vindkraft, men nivåerna på investeringar i vindkraft varierar mellan scenarierna inom ett spann på 22,6 GW till 55,3 GW i installerad kapacitet för 2045. ” (Sida 29)

    ”En hög utbyggnadstakt av förnybar elproduktion i framförallt norra Sverige gör det svårt att bygga bort överföringsbegränsningarna i transmissionsnätet i den takt som krävs.” (Sida 56)

    ”Om de planerade vätgassatsningarna i norra Sverige blir verklighet förstärks underskottet i SE 1 kraftigt under 2040-talet vilket väsentligt kan komma att förändra dynamiken i handelsflödena (Svenska kraftnät, 2021:4).” (Sida 57)

    Tabell 8. Exempel på kapacitetsfaktorer baserad på Belgiens auktion 2021 och Ei (R2021:05), se
    Tabell 8, (Sida 73)
    – Havsbaserad vind 15%
    – Landbaserad vind 6%; Ei, R2021:05, 9%

    Kapitalkostnader (kr/kW) för ny elproduktion i Tabell 13 som redovisas i Energiforsk rapport El från nya anläggningar (Energiforsk, 2021:714). (Sida 90)
    – Vindkraft, land: lågt 9 823; medel 10 911: högt 12 308
    – Vindkraft, hav.: lågt 25 033; medel 26 411; högt 27 789

    https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2023/framtidens-kapacitetsmekanism-for-att-sakerstalla-resurstillracklighet-pa-elmarknaden_svk-2022_3774.pdf

    Mvh,

  5. Jan Andersson skriver:

    Ju mer man läser om elkraftsgenerering och elkraftsdistribution, desto lättare är det att inse att Sveriges en gång så genuint stabila och tillförlitliga elförsörjning berodde på att nästan all elkraft genererades i vattenturbiner. Ingen typ av generering är så snabbreglerad och allt vatten man inte har använt sparas i vattenmagasinet. Ingen typ av generering är så robust, en vattenturbin håller i hundra år. Många vattenmagasin gör dubbel nytta, dels som latent kraftkälla enligt ovan, dels också som utjämningfaktor vid vårfloderna, som kunde åstadkomma stora översvämningar och speciellt i Norrland rädda både broar och ängslador från att dras med när isen bröts upp samtidigt.

    De flesta vattendrag är nog redan utnyttjade, men det hindrar inte att vattenkraften erkänns som nummer ett i floran av elkraftsgenereringsmetoder, där vindkraft ligger klart sist eftersom den inte alls kan anpassas till behovsvariationerna. Men vinden är ju gratis! Det är regnvatten också.

    • Jan Andersson skriver:

      Som klat tvåa kommer pappetsbruken och dess sodapannor. Av en timmerstock blir bara hälften pappersmassa, resten eldas upp i sodapannan. Den ånga som då genereras försörjer hela bruket med värme sedan, främst den som behövs för att koka ny pappersmassa, torkning av färdigt papper och till lokaluppvärmning, allt i god balans.

      Ångan lämnar sodapannan vid högt tryck och hög temperatur. Trycket måste reduceras krafigt och det görs i en eller två ångturbiner som fungerar exakt som i ett kol-, olje-, flis- eller kärnkraftsvärmt kraftverk: massor av elkraft kan genereras till brukets behov gratis eftersom temperaturen är kvar och ingenting har gått till spillo för den egentliga användningen.

      Det är rätt tänkt att utnyttja gratis energi, men då måste grundparametrarna vara uppfyllda också. Det är de inte med vindkraft. Tidigare användes vinden bara för att få fart på en leksakssnurra eller lyfta en flagga, och alla vet hur slumpartat det fungerade.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *