Jonova skriver på sin hemsida att Australien måste betraktas som Krockdocke-landet för förnybar energi. De har tänkt sig att 82% av deras el ska vara förnybar till år 2030.
Samtidigt visar ett exempel från verkligheten på det omöjliga i detta. Det lokala elnätet i Alice Springs, ligger i stort sett mitt på kontinenten och 120 mil från närmaste annat elnät. Där har man problem med nätets stabilitet både när de förnyelsebara elproducenterna går för fullt och när de inte producerar alls eller mycket lite.
Elnätet i Alice Springs matas över året till 87% av dieselgeneratorer och endast 13% av förnybar el. Hur man skulle kunna få det nätet stabilt med 82% förnybar el är det ingen som vet. Än mindre kan någon säga hur man skulle kunna få till ett stabilt elnät i övriga delar av Australien om man till år 2030 skulle lyckas bygga elproduktion som till 82% teoretisk täckning.
Jonovas artikel är betydligt längre, med fler exempel och beräkningar. De är inte olika de Bertil Persson eller Jan Blomgren redovisar för Sverige. Här är en bild över området.
Om invånarna i Alice Springs flyttar därifrån så kommer det nuvarande 13 % ”förnybara” elen att räcka till de som bor kvar, så då uppnår de sina 82 %. Problemet löst.
Det måste gå är det nya mantrat när man saknar relevant kompetens.
Det verkar allt tydligare vara önsketänkanden som presenteras för att visa allmänheten att man inte sitter fast i gamla tankemönster, men som av diverse mediafolk tolkas som skarpa projekt. Tydligen är det inte bara i Sverige som helt fel folk sköter elbranschen numera. Men så korkade som i Australien är vi nog inte i Sverige ändå (fast jag är inte säker om tyskar). Men det finns tydligen många miljöpartister även i Australien som skriker högt när man protesterar mot de värsta orimligheterna; nedslående eftersom jag trodde att denna del av världen var fri från västerländskt trams.
Nyss läste man att en svensk ”expert” ansåg att man inte skulle reglera ett lands skiftande effektuttag med vattenkraften. Men hallå – det är ju den enda möjlighet som finns att snabbreglera ett kraftnät för att följa behovskurvan. Det går absolut inte med vind- eller solkraft som lever sitt eget liv och dessutom varierar kraftigt i effekt hela tiden, och därför bara är ”följare” i frekvensanpassningen, eller med ”ångturbinkraft” från kol-, olje- eller kärnreaktorverk med en arbetande ångvolym med högt tryck som endast kan regleras långsamt. Om ett sådant verk går för fullt och effektbehovet minskar momentant, måste man avleda ånga någon annanstans för att inte de plötsligt de mindre belastade ångtubinerna och mer lättgående generatorerna ska rusa och tappa frekvensanpassningen (50 Hz). Och den ångan har kostat energi som nu är förlorad.
Ett vattenkraftverk har inga problem med frekvensanpassningen, i själva verket (!) finregleras de hela tiden med ett ständigt skiftande vattenflöde över turbinens löphjul. Och när man minskar flödet så sparas allt vatten man inte behöver i vattenmagasinet. Så visst går det att lagra energi med vattenkraft! Nytt vatten rinner självmant till ett vattenmagasinet genom regn och snösmältning, och leds ut i havet som alltid tillförne genom befintliga orörda älvar.
Klarälven som utrinner från Norge och passerar Karlstad innan den når Vänern och som fortsätter ner till Göteborg genom Göta Älv, får en hög andel vatten som fallit som snö vintertid. När våren kom och snön smälte kunde därför stora vattenmängder rinna genom Värmland och orsakade inte sällan förödande översvämningar, även i Karlstad. Men sedan byggdes en stor kraftverksdamm i Höljes längst i norr och problemet försvann. Och det finns även fler sjöar som ”regleras”.
I Klarälven och dess delflöden har funnits (och många är kvar) ca 28 större och mindre vattenkraftverk. Vattenkraften är mycket stabil och kraftverken små och effektiva (och enkla att reglera).
Det finns flera stora elkonsumenter i Värmland; förutom ”järnbruken” finns pappersindustrin, alla är tunga konsumenter, fast pappersbruken producerar den mesta elen själva (bara hälften av en timmerstock blir pappersmassa, resten blir ånga). Det finns därför bara en enda terminal för det svenska stamnätet, i Borgvik.
Har kollat en del på älgvandringen i SVT. Man slås av hur kraftigt och hur ofta flödet varierar från kraftverket strax ovanför. Lätt att använda vissa stenar i älven som riktmärken.
Korttidsreglering heter det visst. Förr gjordes det för att parera efterfrågan i nätet. Misstänker att det idag tillkommit en stor komponent reglering för att möta ett varierande inflöde i nätet.
Om 30 år kommer vindkraftsepoken att ha lämnat liknande spår av fundament efter sig som flottningen lämnade i våra älvar.
En del människor kommer även då att betrakta spåren med nostalgi.
Det gäller att spara på vattnet även om det är ”gratis”. Börjar ett vattenmagasin sina måste man dessutom öka flödet för samma energimängd därför att fallhöjden har minskat. Skulle ett ångturbinverk i söder haverera måste man kanske köra hårt en tid för att det inte ska bli elbrist i landet. Vattenkraften blir det sällan fel på, ett vattenkraftverk kan bli hundra år utan att några omfattande renoveringar behövs.
Rapporten, med titeln Global Electricity Review , ger en heltäckande översikt över det globala kraftlandskapet 2023, baserat på data på landsnivå från 80 nationer, som representerar 92 % av den globala efterfrågan på el.
”Framtiden för förnybar energi har anlänt”, sa Dave Jones, Embers chef för globala insikter, och betonade den oväntade accelerationen av adoptionen av solenergi. Solenergi växte fram som den primära drivkraften för eltillväxt, och överträffade kol 2023. Solenergin för nittonde året i rad gör anspråk på titeln som den snabbast växande elkällan globalt och överträffar vindenergin och blir den främsta bidragsgivaren till ny elproduktion för andra året i rad.
När det gäller vattenkraft betonade Eddie Rich, VD för International Hydropower Association: ”Vattenkraft fortsätter att generera mer elektricitet än någon annan förnybar energiform, men vind- och solenergi är på uppgång. Hållbar vattenkraft behöver fördubbla kapaciteten till år 2050 för att ge den flexibilitet och lagringskapacitet som krävs för att stödja de växande intermittenta förnybara energikällorna. Det betyder att planera nu. Vatten, vind och sol får jobbet gjort!”
Mvh,
Launch of Ember’s Global Electricity Review 2024
För 4 dagar sedan
https://www.youtube.com/watch?v=LVXossLaI9g
Mvh,
Tipset att bygga ny kärnkraft söderut i Sverige är smart för det bor det ojämförligt fler medborgare där än i norr, bristen är störst där och vi kan sälja överskottsel till Tyskland när vi inte behöver allt själva. När Sveriges elproduktion är fullvärdig behöver vi inte heller köpa dyrt från Norge med flera, och priset kommer att sjunka när utbudet ökar. En kWh kärnkraft kostar ca 20 öre från ett kärnkraftverk (plus avgifter förstås). Men då kanske till och med elbilar kan bli vettiga igen för dem som det passar att köra sådana. Oljeproduktionen kommer inte att minska eftersom många producenter även i uländer lever på den och hittar bara nya köpare. Och alla andas vi samma luft, det enda verkligt globala.
Var ska vi i Sverige fördubbla vattenkraftens produktion, samtidigt små verk rivs ut?
Fördubblad kapacitet, var då?
För att rädda sol och vind?
Lätt att önska sig, men Erk du, Maja du, var ska vi tat’?
Frågan är om det iframtiden blir fler mycket små, lokala nät utan koppling till något stamnät. Där jobbar man med en mindre del lagrad energi i batterier och sedan anpassar man förbrukningen till när det finns el?
Som med gamla tiders väderkvarnar.
Det går säkert att få ut några procent mer ur gamla vattenkraftverk med modern optimering, men det är svårt att bygga nya någonstans. Det går visserligen att bygga propellerverk under älvar även i ömtåliga områden utan att något skämmer miljön speciellt mycket, men då missar man poängen med vattenmagasinen.
Och det finns väl alltid något ryggradslöst som hotas…
Mats, hoppas att du åtminstone delvis kan hitta svar på någon av dina frågor, via bilagda länkar:
– UTMANINGAR för svensk elproduktion och eldistribution del 1/2
https://www.vindkraftsnyheter.se/20200522/6102/utmaningar-svensk-elproduktion-och-eldistribution-del-1
– UTMANINGAR för svensk elproduktion och eldistribution – del 2/2 https://www.energinyheter.se/20200525/21968/utmaningar-svensk-elproduktion-och-eldistribution-del-22
Utmaningar för svensk elproduktion och eldistribution
https://klimatupplysningen.se/utmaningar-svensk-elproduktion-och-eldistribution/
Mvh,
When Nuclear Waste is an Asset, not a Burden
Utdrag översatt till svenska:
Tänk om det högaktiva kärnavfallet som genereras av kärnkraftverk kunde driva på en cirkulär ekonomi inom energisektorn? Snabba neutronreaktorer som arbetar i en sluten bränsle cykel kan få det att hända.
”När man använder snabba reaktorer i en sluten bränsle cykel kan ett kilo kärnavfall återvinnas flera gånger tills allt uran är förbrukat och aktiniderna – som förblir radioaktiva i tusentals år – förbränns. Det som då återstår är cirka 30 gram avfall som kommer att vara radioaktivt i 200 till 300 år”, säger Mikhail Chudakov, IAEA:s biträdande generaldirektör och chef för kärnenergidepartementet.
Snabba reaktorer var bland de första teknikerna som användes under kärnkraftens tidiga dagar, då uranresurser ansågs vara knappa. Men eftersom tekniska och materiella utmaningar hämmade utvecklingen och nya uranfyndigheter identifierades, blev lättvattenreaktorer industristandard. Det pågår dock ansträngningar i flera länder för att främja snabb reaktorteknik, bland annat i form av små modulära reaktorer (SMR) och mikroreaktorer (MR).
Fem snabbreaktorer är nu i drift: två driftreaktorer (BN-600 och BN-800) och en testreaktor (BOR-60) i Ryska federationen, Fast Breeder Test Reactor i Indien och den kinesiska experimentella snabbreaktorn. Europeiska unionen, Japan, USA, Storbritannien och andra har snabba reaktorprojekt som är skräddarsydda för en mängd olika syften och funktioner på gång, inklusive SMR och MR.
https://www.iaea.org/bulletin/when-nuclear-waste-is-an-asset-not-a-burden
Mvh,
Inte färdig mainstreamteknik ännu, men det verkar lovande. Betyder det att befintligt radioaktivt avfall i våra fyllda bergrum kan tas upp och användas på nytt tills det är mesta är förbrukat och mycket litet radioaktivitet är kvar (jämfört med dagens 10000 år)?
Det behövs bara ungefär 350 år innan nuvarande lagrat uran kan hanteras ganska riskfritt. Att gräva ned uran är bara larv. Det går bra att förvara den på marken på samma område som kärnkraftverket står på.
Länken ovan från IAEA skriver: ”fast reactors have the potential to extract 60 to 70 times more energy from the same amount of natural uranium than thermal reactors, thereby significantly reducing the amount of high level radioactive waste.
Det radioaktiva avfallet ses här som en resurs som skall tillvaratas för energiproduktion och inte som avfall som skall förvaras i 100000 år. Denna tidsrymd är helt befängt lång och baseras på att all forskning, erfarenhet och kunskapsutveckling genast upphör. Det är som om primitiva neanderthalare skulle diktera vetenskapen av idag. Vi hade på 80-talet kanske världens bästa energisystem med pålitlig kärnkraft och vattenkraft som stod för basbehovet, samt oljekraftverket i Karlshamn som snabbt kunde rycka in vid effektbrist. Detta resulterade i såväl hög tillförlitlighet som låga energipriser, vilket gjorde vår industri mycket konkurrenskraftig. Man bör komma ihåg att energipriserna styr kostnadsbilden för nästan alla andra verksamheter och att det är de höga bränsle- och energipriserna som de senaste åren lett till att många företag gått i konkurs. Dessutom är ökade energikostnader kraftigt inflationsdrivande. Dessa faktorer påpekas sällan av media och politiker. Den groteskt misskötta energipolitiken beror på att politikerna valt att lyssna till oroliga och okunniga människor och spätt på deras obefogade oro, för att de tror att dec därigenom kan vinna röster. Vi behöver få möjlighet att rösta bort oansvariga vindflöjlar i val, men det tycks dröja länge, då partierna nu är toppstyrda och inte tolererar avvikande uppfattningar utan hållningslöst ger efter för allehanda stolligheter, i synnerhet sådana som kommer från EU och WEF.
En vidareutveckling av kärnkraften förutsätter flera saker; dels en syn på att forskning och utveckling ses som en förutsättning för ännu bättre livsbetingelser på jorden, även för de folkgrupper som av olika skäl måste avstå från att delta aktivt. Och att denna tanke omsätts i bättre utbildningar som fler unga väljer. Och att flumideologier som postmodernism och woke förpassas till historiens glömska i de mest utvecklade länderna och vänder på begrepp som framtidshopp och reell kunskap till något positivt och inte destruktivt, som idag. Vi gamlingar har upplevt sådana tider och ser hur många ungdomar lider och förstår varför. Men många av ungdomarna har inte tillräcklig livserfarenhet för att tydligt se varifrån domedagsprofetsiorna kommer, och kan knappast heller skaffa sig sådan under sin kvarvarande livstid.
Och utan kunniga lärare, ingen kunskap, kanske det största problemet. Trots allt måste ett nytt frö sås i gammal jord och plantan vårdas av alla politiska grenar. Föråldrade ideologier och politiska vanföreställningar måste förpassas till historiens glömska, vilken bara kan ske genom bättre förebilder med realistiska mål. Men vi har gjort det förut och kan göra det igen, bara vi slipper all meningslös ballast i dagens tillbakasträvande målsättningar.
I Sverige där korkade kärnkraftshatare styr förstår man inte ens att ”avfallet” är en enorm energiresurs utan vill gräva ner det? Frågan är om de känner till utvecklingen i andra länder eller låtsas som att den inte finns? Skulle tro att de vet men vill dölja för svenska folket vad som utvecklas i andra länder inom kärnkraft! Vi som vill veta kan givetvis smurfa in på olika sidor och läsa på själva men hur många gör det i det mediestyrda Sverige där SVT av någon anledning har högt förtroende och styrs av klimatalarmister?
Clean energy to help fill Western Australia’s growing supply gap
https://wcsecure.weblink.com.au/pdf/FHE/02806417.pdf
Mvh,
Många skribenter förlitar sig på att det som inte går ihop kan fixas, t.ex. simuleras bort. Tar vi ett fall med bara sol- och vindkraftsproduktion, så blir el-kraftsystemet omriktarbaserat. Elproduktionen finns alltså bakom omriktare och är då inte synkronkopplad. Detta innebär att alla grundläggande operativa egenskaper hos el-kraftsystemets parametrar som el kvalitét och rotationsenergi, kortslutningseffekt, spänningsstabilitet utmanas då elproduktionen sker asynkront bakom omriktare.
Ett system baserat bara på väderberoende produktion, batterier och import blir i praktiken omöjligt att köra!
Lennart Söders argumentation håller inte
8 maj, 2012
https://second-opinion.se/lennart-s%c3%b6ders-argumentation-h%c3%a5ller-inte/
Mvh,
Även om läsarna på forumet är väl insatta och förstår de grundläggande operativa egenskaper hos el-kraftsystem vill jag avsluta kommentaren med att bilägga nedanstående länk.
Behov av reaktiv effekt i elsystem
2023-07-02
https://klimatupplysningen.se/behov-av-reaktiv-effekt-i-elsystem/
Mvh
Det är extremt viktigt att alla kraftverk stadigt ger frekvensen 50 Hz för att de ska samarbeta och inte istället motverka varandra. För alla kraftverk som har en roterande generator motsvaras 50 Hz av rotorns varvtal, oavsett om den drivs med vatten eller ånga. Men förbrukningen varierar hela tiden, jämför att köra bil på en backig väg och försök hålla motorvarvtalet exakt utan att bromsa! I industrins barndom med kanske bara ett kraftverk var man inte så noga, om belastningen blev för hög så kopplades man tvärt av ibland med flera timmars jobb efteråt att städa bort allt halvfärdigt papper innan man kunde starta upp igen. Men på ett pappersbruk fanns en elingenjör som inte var nöjd utan skaffade en frevensmätare och satte upp synligt mitt i pappershallen. När driftpersonalen såg på mätaren att frekvensen sjunkit till kanske 46 Hz var det hög tid att stoppa driften kontrollerat själva eftersom uppstädningen då var enkel.
I appen ”Kontrollrummet” kan alla idag följa hur väl anpassat stamnätet följer den ständigt skiftande belastningsnivån genom att kolla på frekvensmätaren. Ofta ligger man aningen under eller eller över idealsiffran 50 Hz, men avvikelsen är mycket liten. Bra gjort grabbar!
Observera att vindsnurror och solpaneler har egenskapen att bara följa den frekvens som stamnätet råkar ha i varje stund (alltså även när den är fel och personal kämpar med att öka eller minska hur mycket el som produceras genom att stänga ner eller starta upp fler generatorer) för om de kunde de inte det skulle kanske deras usla tillskott försvinna i det blå utan också innebära en förlust på lika mycket elkraft till från riktiga turbiner. Det är därför det aldrig går att ha ett kraftnät med övervägande vind- och solkraft, det är jobbigt för de riktiga generatorerna ändå att försöka hålla varvtalet konstant på 50 Hz när de små leverrantörerna egentligen bara ”hänger med på vilka dumheter som helst”.
Solcellsanläggningar klarar bra att hålla 50 Hz. Deras problem är spänningen. De måste kopplas bort om deras spänning blir för stor.
Jag kollade på en nyinstallerad demoanläggning i Göteborg för ett par år sedan. Den skulle vid full sommarsol mitt på dagen ge X kW men på mätarna kunde man lätt se att de bara gav hälften. Så uppenbarade sig några slöjmoln som passerade under solen i 5-10 minuter, varvid effekten sjönk till hälften av hälften, dvs. 25 procent av den utlovade.
En bekant har hela taket på sin sommarstuga täckt med solceller och när man frågar hur mycket han får återbetalt av elbolaget erkänner han: ”Sju kronor. Och då fick jag ringa och påminna dem. Men strömmen räcker bra till TV:n som drar ca 80 Watt”.
1986, för nästan fyrtio år sedan, trodde man allmänt att solceller på en bils ovansida (tak, motorhuv) skulle räcka för att köra omkring hur som helst så länge det var dagsljus. En tysk motortidning förklarade övertydligt: ”Möjligen skulle solceller på biltaket räcka för att driva vindrutetorkarna. Men bara när solen skiiner”
Och solceller idag är sämre och billigare än då, med mycket kortare livslängd, ”Made in China”, som allt annat.
The global race for green hydrogen cash
15 maj 2024
”Companies that produce green hydrogen will get a tax incentive of $2 per kilogram from 2027-28 for up to ten years.”
https://www.youtube.com/watch?v=TyWhNtlmUgg
Mvh,
Det tycks vara samma orealistiska föreställningar i Australien som här beträffande den gröna omställningen. Mantrat där var ”economic oppurtunites” och att landet är särskilt väl rustat för omställningen. De vill satsa på grönt stål och han som intervjuades var lyrisk över hur många jobb so skulle skapas med den gröna omställningen. Det lät precis som här hemma när politikerstollar och andra hjärntvättade charlataner tar till orda. Inga betänkligheter och inga förnuftsmässiga argument biter på dem. De bara tror och önsketänker utan verklighetsförankring.