Måste samhället ständigt pendla mellan Stoicism och Hedonism, respektive? Sparta är känt för sin stoicism och sin enkelhet. Tillvaron skulle uthärdas utan lyx och bekvämligheter. Härföraren Lysandros på 400-talet före Kristus erövrade med våld och list flera av de demokratisk stadsstaterna i De Peloponesiska krigen, där naturligtvis Aten var juvelen av de erövrade städerna.
Lysandros tillskansade sig inga rikedomar, tillät sig inga utsvävningar. Han verkar bara ha varit ute efter makten, men gjorde inget vettigt med den, precis som Hannibal flera hundra å senare i Romarriket. Det dröjde dock inte många år så ledsnade folk på Lysandros och mördade honom år 395 ekr.
Det stoiska stilen, liksom preussisk kadaverdisciplin tilltalar vissa människor. Men egentligen står endast ett fåtal ut med den i sin renodlade form. Som samhällsprincip är den i längden ohållbar, vilket visats praktiskt flera gånger. Krig som livsstil tenderar att få ont om soldater och desillusionerade befäl.
Men motsatsen då, vad är det? Det närmaste vi kommer i sen och modern tid är det extrema välfärdssamhället. De flesta vill ha ett någorlunda bekvämt liv, utan krig, med möjlighet att välja yrke och engagemang för olika saker. Vad händer bekvämligheten på gemensam kassa, alltså på andras bekostnad, skapar avund och lättja?
Den svenska välfärdsstaten tålde att en liten andel av medborgarna kunde välja lättjans väg och ändå bli försörjda. Ty den stora majoriteten levde med en inarbetad och uppfostrad moral att arbeta och göra rätt för sig. Men i sin stora godhet bjöds människor från andra kulturer, utan svensk moral och utan lojalitet mot Sverige, in att ta för sig av andras (vårt) arbete.
Det visade sig snabbt inte heller vara en hållbar samhällsmodell. Men de ledare och opinionsbildare som öppnade för andra att sko sig på den svenska välfärden var anmärkningsvärt sena att inse sitt misslyckande. Ja, de har varit och är så sena att man frestas misstänka att det hela inte var något misstag. De vekar ha haft som avsikt att köra landet i botten.
Är vi nu dömda att pendla mellan krig och lättja, interfolierat med krig av varierande intensitet, med olika syften?
Jag känner faktiskt till två stycken arbetsskygga från min ungdom som är födda slutet av 1950-talet och början av 1960-talet som satte i system att utnyttja bidragen? Den ena ville mest studera sin hobby att fiska och den andra ville koncentrera sig på att sitta hemma och spela gitarr och dra en holk. Man måste väl säga att det egentligen var rätt få som var så extrema som dessa figurer, han som bara vill fiska jobbade i alla fall till och från sammanlagt några år på industri innan han blev förtidspensionerad medan han med gitarren blev socialfall direkt efter skolan och aldrig jobbade en dag i sitt liv vilket måste anses extremt även i dessa sammanhang? Men samhället kunde hantera ett antal tusen av dessa dropouts problemet av idag är att med importen av obildat folk från Mellanöstern och Afrika har denna grupp växt till över en halv miljon vilket belastar ekonomin något oerhört och i PK-samhället vågar inte ens SD andas om detta problem än mindre göra något åt det.
Pingback: Stoicism – hedonism | ulsansblogg
Om AI vore djävulen. Hur skulle AI agera.
Artikel på engelska. Hur många rätt spaltar djävulen upp.
Bedöm själva.
https://www.equedia.com/interview-with-the-devil/
Allt det där händer ju ändå, utan att djävulen behöver göra nåt alls. Det är ju bara att flytta folk så att många får nya grannar från andra kulturer så har vi skapatt en ny folkvandringstid själva. Tvångsflytta alla Stockholmare till Göteborg och alla skåningar till Norrland och vice versa, så behöver vi inte ens gå utanför landets gränser, kaos garanteras…
Om man ska utnyttja Djävulens resurser behöver han bara stötta dem som kan ta fram ett nytt otroligt smittosamt virus som gör både kvinnor och män sterila, men är annars helt harmlöst. På två generationer (ca 60 år) fungerar ingenting i försörjningsledet längre och många får ligga kvar döda i sina sängar och ruttna bort eftersom det inte finns någon som kan hämta och begrava dem.
De sista människorna kan gå in var de önskar och lägga beslag på vad som helst men det mesta värdefullt är meningslöst för det är bara mat de letar efter. Men till sist är alla borta och den siste miljöpartisten kan dö med ett leende: målet är nått; ett helt människofritt jordklot där ingen längre kan såga ner ett träd, skjuta en varg eller gräva upp en torvkoka. Äntligen!
Jag uppmanar alla återigen att läsa ”På stranden” av Neville Shute. Borde vara obligatorisk läsning i skolan.
Den där AI verkar ha använt Sveriges Riksdag som utgångspunkt eller inspiration för att hitta på något djävulskt så att säga.
Ja, för varje medborgare som är född och uppvuxen i Sverige förväntar sig att våra högsta styrande ser våra möjligheter och gör det bästa av dem, samtidigt som de skyddar oss från de värsta konsekvenserna av samhällsfientliga försök att parasitera på vårt relativa välstånd. Och givetvis, tala om vad de ser som bra och dåligt; alltså skillnader i partipolitiska detaljer som främst berör oss i Sverige.
Bara ett exempel på motsatsen:
En gång på nittiotalet fick alla hushåll inför riksdagsvalet en liten skrift från Centerpartiet (av brunt ”miljövänligt” papper, i fickformat) där alla sätt att producera elenergi räknades upp. Inget sätt var acceptabelt.
Slutsats, vi borde inte ha någon el. Och naturlligtvis gjorde Centern ett dåligt val…
Nu skulle nog alla partier kunna lista allt de inte gillar, men jag är rätt säker på att svenska folkets lista skulle se ganska annorlunda ut…
Och jag måste tillägga att den lista jag kan slriva idag i Sverige, inte innehåller något positivt alls…