Den så kallade rättsordningen i Sverige innebär bland annat att lagen inte tolkas som den är skriven. Vilket även innebär att den inte skrivs som den kommer att tolkas. Här ska även lagens förarbeten beaktas vid lagtolkning, ospecificerat vilka delar av förarbetena som ska beaktas och vilka som kan ignoreras.
Detta gör att allmänhetens tolkningar alltid kan diskvalificeras och att endast jurister, i bästa fall, kan tolka rätt. Politiker kan skylla ifrån sig och säga; -Vi har ju en lag. Så slipper de tänka mer på det och bli senfärdiga med nödvändiga justeringar.
Men det innebär också stor frihet för myndigheter att utnyttja sin rätt att skriva föreskrifter som tolkas som gällande lag. Vore lagen skriven för att tolkas som den står, skulle sådana föreskrifter inte behövas och myndigheternas makt vid sidan om politiken och bortom medborgarnas möjlighet att påverka skulle minska rejält. Förtrycket minska avsevärt.
Men det är värre än så, lagstiftaren skyller allt på medborgaren. Staten blir inget skydd mot vare sig andra människor, företag eller staten själv. Staten stiftar inga lagar som lägger ansvar på staten för att skydda medborgaren, hon kan bara göra fel. Frihet ingår inte i konceptet i dagens svenska lagstiftning.
Konventionstexter, som FNs Deklaration om Mänskliga Rättigheter tolkas av politiker och media som vilka rättigheter som gäller, samt när. Likaså med EU-lagstiftning. Men det är ingalunda säkert att svenska domstolar tolkar så. Om en svensk stämmer staten är förlusten given på förhand, för i lagen finns inget statens ansvar att skydda medborgaren.
Ramlagar har vi talat om, där lagstiftaren ger statens myndigheter svängrum att fylla lagen med egna tolkningar. En styggelse anser de flesta när förhållandet dryftas, men inget görs för att ändra på ordningen, för den är så bekväm för politiker och tjänstemän som då aldrig behöver bli osams.
Vi har ett antal lagar av olika slag, där medborgarens rätt på ett märkligt sätt fallit mellan raderna och bara försvunnit. Det räcker att nämna olika inskränkningar i äganderätten och rätten till ersättning vid intrång, HMF-lagen, klimatlagen, djurskyddslagen, förslaget till ny vapenlag, med mera.
Inte ens när en medborgare lämnar in en polisanmälan och bifogar alla nödvändiga uppgifter för att gripa och lagföra en brottsling, skyddas brottsoffret. Polis och åklagare avskriver omgående ärendet. Men brottslingen har rätt att få veta vem som anmält.
Medborgarrättsrörelsen Sverige, MRRS, håller på att sammanställa en bok om rättsförfallet i Sverige. Jag har läst ett utkast och medverkar med ett par texter. De andra texterna är mycket bra och skrämmande. Boken är utomordentligt behövlig, över 200 sidor och går snart i tryck. Jag återkommer om den.
Folket blev bedövat av SOCIALISMEN OCH FÖRLORADE chansen att SPARKA bedrägliga POLITIKER i allmänna val.
KNARKET heter VÄLFÄRD !
Sverige och EU är på ett sluttande plan mot alltmer övervakning, censur, förföljelse av oliktänkande, militarism, mer auktoritära regimer inom unionen samtidigt pekar man finger mot utlandet för att flytta fokus från sin egen tendens mot ökande diktatur och intolerans? Detta hade aldrig kunnat genomföras om inte media abdikerat från sin roll som granskare av makten och politikerna men så är de flesta media i västvärlden numera en sorts regimmedia där den egna positionen och ”jobbet” sitter löst om du misshagar makteliten.
Jag vill nog tillägga att den statligt reglerade vårdapparaten i dag i Sverige är i utförsbacke också. Jag vet idag ingen som sökt och så småningom fått vård som inte också har råkat ut för missgrepp eller ignorans som orsakat patienterna större problem än de som skulle åtgärdas… en del har haft ren tur som överlevt.
Jo, jag känner till i hur uselt vårdapparaten i dagens Sverige ”fungerar” men tar man in hundratusentals invandrare som kräver stora insatser av sjukvården så ser vi resultatet? Orsakerna bakom förfallet är givetvis inget som lögnmedia ens får knysta om utan de får hålla sig till att beskriva symptomen på förfallet.
Mats, skulle det inte bli orimligt med text i en lag om allt resonemang i förarbeten togs med: SOU, remissvar, delbetänkanden, proposition, uttalande från lagrådet och något mer?
När det kommer till domstol och fria eller fälla, så är det inte så stort problem att rent känslomässigt göra en bedömning och sedan helt enkelt skriva domen så att det blir det utfall man vill ha. Ta ditt exempel att enskild är chanslös mot staten. Det finns många sådana exempel där den enskilde har rätt, men kompisarna i domstolen skriver domen så de får rätt.
Ett vittne kan lätt avfärdas eller göras ytterst trovärdig. En polis eller väktare anses ha högre trovärdighet än allmänheten. Jag skulle dock påstå att allmänheten har en betydligt lägre tendens att komma med falska uppgifter än vad polis och väktare har. En polis vet att domstolen kommer tro vad de säger vad det än är; lättare att ljuga med andra ord.
Jo, det vore orimligt att ta med alla förarbeten. Det är därför lagen ska skrivas så att den kan tolkas korrekt så som den är skriven.
Med hänvisning till Mats artikel förordar jag för privata domstolar. Kort, så väljer två tvistande parterna den domare som ska döma i målet. Båda parter, förmodar jag, vill ha den skickligaste domaren, den domare som är känd för opartiskhet osv.
En domare, som vill ja jobb, får se till att vara skicklig, opartisk och ha ett gott omdöme m.m.
Jag tror inge här som kommer i konflikt med sin granne vill att grannes bror ska avgöra konflikten. Exakt så är det vid konflikt med staten.
”Den svaga svenska demokratin
Publicerat den 1 februari, 2026 av I&M”
https://morklaggning.wordpress.com/2026/02/01/den-svaga-svenska-demokratin/#:~:text=Den%20svaga%20svenska,av%20I%26M
Karl Olof Arnstberg skriver 2026-02-01 om den svenska demokratin. Tydligen är det så att de maktgrupperingar som styr Sverige från tid till annan genomför ibland extra folkomröstningar (förutom de obligatoriska vart fjärde år) bara för att pejla stämningen ute i samhället, men i svårare frågor anses inte folket vara korrekt informerade utan bara offer för propaganda i den befolkningsgrupp de tillhör eller tar in via olika media. Högst troligt, och ska verkligen den med störst käft bestämma? Det är en svår gränsdragning, och ibland är det ren tur att myndigheterna bestämt något annat än vad folket vill ha, ibland blir det fel.
Jag tror på öppenhet och ärlighet och att ingen så kallad politiker kör med osanning för att gynna det parti som han/hon tillhör, även om det förekommer allt oftare men ofta baserat på ren okunskap. För mannen/kvinnan på gatan är det svårt eller omöjligt att veta vad som är sant eller bara partipropaganda vilket i bästa fall (sic) leder till politikerförakt.
Inom näringslivet gäller obrottslig ärlighet inför finansiärerna, annars råkar man illa ut oavsett möjligheterna. Tänk om vi kunde kräva samma från våra makthavare? Vi vet ju inte ens om de representerar svenska åsikter längre eller EU:s generella!