Svenskt Näringsliv förordar samtalsterapi  –   för att lösa energi- och resursproblem

Dagens gästskribent är Tege Tornvall

Det svenska näringslivets centralorganisation lägger sig platt på marken för Sveriges klimatpolitik. Den ifrågasätter inget utan efterlyser i stället dialog och effektivare politik för att nå uppsatta klimatmål.

Det är som att utan protester ledas till schavotten men ha synpunkter på hur bilan är konstruerad. Näringslivet tycks gärna låta sig begravas levande, bara det får betalt för spaden!

I sin iver att hålla sig väl med stat och myndigheter följer näringslivet kritiklöst alla klimatpolitikens yttringar. Den vägen kommer lagar och regler, stöd och bidrag, anbud och tillstånd för att styra, finansiera och genomföra önskad verksamhet.

Allt under ledning av det statliga ”initiativet” Fossilfritt Sverige. Det sorterar under näringsdepartementet men är varken myndighet eller ens juridisk person utan en administrativ skvader med givet uppdrag men utan eget ansvar.

Ledd av agronomen Svante Axelsson föser den 22 svenska branscher mot stupet, som är målet att per 2045 inte använda kol, olja eller gas ur marken och att inte med sin verksamhet släppa ut någon koldioxid från sådana bränslen i atmosfären.

Detta mål är helt orealistiskt och strider mot sunt förnuft och fysiska lagar. Det vet insatta ingenjörer och naturvetare i svenska företag.

Men allt fler av deras högsta chefer är ekonomer, statsvetare och jurister med uppdrag att förverkliga officiell svensk klimatpolitik, preciserad i klimatlagen och övervakad av regeringens klimatpolitiska råd.

Detta råd är ett ”oberoende tvärvetenskapligt expertorgan”, som skall ”utvärdera” regeringens politik ”mot målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045”.

Rådet hör till regeringskansliet men är ännu en administrativ skvader utan eget ansvar. Det skall ha ”hög vetenskaplig kompetens inom… klimat, klimatpolitik, nationalekonomi, samhällsvetenskap och beteendevetenskap”. I rådet sitter:

1 professor i klimatologi, doktor i atmosfärkemi

1 docent (adj. prof.) i naturgeografi och paleoklimatologi (tidigare klimat)

1 doktor i teknisk fysik, docent i förnybar energi; industriell energipolitik

1 professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning och global miljöpolitik

1 professor i energi-, miljö- och naturresursekonomi; teknisk utveckling

1 professor i miljöhistoria, idéhistoriker; global miljöpolitik

1 professor i statskunskap och offentlig förvaltning, styrmedel och naturhänsyn

1 doktor i finansiell ekonomi, ekonomisk analys och beteendeekonomi

Bara två har relevanta klimatkunskaper. En kan energiteknik. Två är ekonomer. Två är samhällsvetare. En är idé- och miljöhistoriker. Alla skall ge klimatråd, men ingen ifrågasätter tesen att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären.

Som verktyg har regeringen också regionala klimatråd. De skall ”samla det regionala ledarskapet för klimatomställningen”. Där sitter – närmast som gisslan – ledare från regionala företag tillsammans med folk från offentlig förvaltning, akademi och intresseorganisationer.

I detta politiskt tillsatta nätverk ifrågasätter ingen tesen om klimathot från mer koldioxid. Tvärtom utgår alla från den som cirkelbevisens cirkelbevis.

”Vi står inför en klimatkris, och för att möta den utmaningen krävs en radikal och snabb omställning för att nå Parisavtalets mål utan att utarma den biologiska mångfalden.” Så säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Den verklighet råden lever och verkar i ser dock helt annorlunda ut:

o Världens snabbt växande befolkning behöver mer energi för sin försörjning.

o Kol, olja och gas ur marken svarar för 80-85 procent av världens energi.

o Världen behöver energi hela tiden utan avbrott.

o Det ger varken vind- eller solenergi.

o När det inte blåser eller är solsken behövs ständigt tillgängliga energiformer.

o Då återstår kol-olja-gas, vattenkraft och kärnkraft för tillförlitlig energiförsörjning.

o Få länder har vattenkraft eller kärnkraft. Men de flesta har kol-olja-gas.

o Tillgängliga arealer räcker inte för all biomassa som skulle behövas som alternativ.

o Jordvärme och vågenergi är marginella komplement.

Världen klarar sig därför inte utan kol, olja och gas. Rikligt med ursprungligt kol finns på större djup än sediment från döda växter och djur. Under hög värme och högt tryck nybildas fortlöpande olja och gas från ursprungligt kol. Det råder därför ingen brist under överskådlig tid.

I denna verklighet hoppas svenskt Näringsliv på ”ökad dialog” med politiker och myndigheter. Kravfri samtalsterapi som problemlösning!

Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

Faktaruta

Atmosfärens marknära temperatur beror främst på hur mycket kortvågig solvärme som når mark och hav. Hinder på vägen är moln, sot och partiklar, mörka dygns- och årstider samt minskande solvinkel närmare polerna.

Den marknära atmosfären värms också av den kompression som Jordens gravitation utövar på atmosfärens samlade massa – en följd av allmänna gaslagen. Den gäller på alla planeter med atmosfär – oavsett atmosfärens sammansättning.

Utgående långvågig strålning från jordytan kan i viss mån värma främst vattenånga men även koldioxid vid vissa frekvenser. Men dessa frekvenser är nästan mättade. Verkan av mer koldioxid är därför marginell och logaritmiskt avtagande.

Koldioxid är i stället växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Rådande CO2-halt är trots sentida tillskott historiskt låg. Tidigare eror med rikare växt- och djurliv var flera grader varmare och hade flerfalt högre CO2-halter,

Sedan drygt 2,5 miljoner år upplever Jorden en istid med fasta landisar på både Grönland och Antarktis och längre nedisningar och kortare värmeperioder.

Efter ännu en ca 100.000 år lång nedisning lever vi i slutet av en 10-15.000 år lång värmeperiod. Nästa punkt på klimatets dagordning är troligen en ny nedisning – troligen inte så långt borta.

Men världens klimatalarmister vägrar inse eller erkänna detta. De varnar för mer värme men inte för mer kyla. Ändå är kyla det stora hotet. Mångfalt fler dör av kyla än av värme. Tvärtom gynnar värme växtlighet och liv.

Den globala uppvärmning som alarmister varnar för är tvärtom en välkommen återhämtning. Mer värme och koldioxid stimulerar växtlighet och grödor.

Det är nämligen så att varmare hav gasar ut koldioxid, och kallare löser = absorberar koldioxid. Sedan Lilla Istiden har mer inkommande solvärme värmt mark och hav så att Jordens globala medeltemperatur ökat en dryg grad.

Det har tillsammans med växtförädling och bättre odlingsmetoder ökat världens skördar mer än fem gånger sedan 1930. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält. Vad är problemet?

Lilla Istidens köldperioder medförde missväxt, nöd och svält runt om i världen. Värst här var troligen 1697/98. Då svalt 100.000 människor i Sverige och 80.000 i Finland ihjäl. Det vill vi inte gärna ha tillbaka!

Nedan Svenskt Näringslivs PM, det som Tege benämner inbjudan till samtalsterapi.

Regelkrångel bromsar omställning
Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen. Bokmärk permalänken.

8 svar på Svenskt Näringsliv förordar samtalsterapi  –   för att lösa energi- och resursproblem

  1. Benny skriver:

    Frågan man ställer sig hur kan man vara professor i paleoklimatologi och tro att CO2 påverkar klimatet? Var har vetenskaplig integritet tagit vägen? Pengarna styr allt det är uppenbart…Man blir äcklad av klimatskojarna och deras svans av ryggradslösa ”journalister” som inte ställer charlatanerna mot väggen! Även en måttligt begåvad journalist skulle kunna läsa in sig på ämnet och ställa de rätta kritiska frågorna till klimathysterikerna!

  2. Jan Andersson skriver:

    Det har varit förödande för teknikutvecklingen i hela Västvärlden att ekonomer tog över som chefer för de flesta storföretag runt 1980. I Kinas högsta politiska ledning är alla ingenjörer!

    För en ingenjör är bokföring en baggis, medan tekniken för en ekonom är ett mysterium.

    Min erfarenhet av dessa chefer är att de ibland behöver hjälp med att lösa tekniska problem, men om man svarar att det faktiskt inte finns någon praktiskt (eller ekonomiskt) genomförbar lösning på deras problem för då hade frågan aldrig behövt ställas eftersom problemet varit löst för länge sen (eller aldrig uppstått) – så går de till en annan ingenjör och ställer samma fråga och får samma svar, sedan till en tredje osv. tills de hittar någon som behöver jobb och säger sig nog kunna lösa problemet.

    Det går inte att bortse från naturvetenskapen (som ingenjörskonsten bygger på) det är i evighet omöjligt.

    Men alla naturvetenskapliga hemligheter är ännu inte upptäckta eller klarlagda, så det behövs alltid mer oberoende forskning, vilket är så långt från problemlösning man kan tänka sig.

    De flesta företag skulle kunna outsourca ekonomiavdelningen eftersom den knappast har något med kärnverksamheten att göra. Om ett företag fungerar bättre när chefen är borta så är man nog sanningen på spåret…

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Skakande läsning Tege. Undrar hur socialisterna tänker klara vår livsmedelsförsörjning? Mobilisera, rekvirera eller tvinga främlingarna till att sköta det de utplundrade, utdöende bönderna det dom kunde, sköta vår natur till gagn för alla.
    Vad spelar det för roll att Löfven får 2,165 miljoner av utplundrade skattepengar när det inte finns något att tillgå. Durban plundrat och bränt. Samma för J-Burg och Kapstaden. Mycket initierat av en man som hette Palme.

    • Göran skriver:

      Svarta ledare i Sydafrika uppmanar till mord på vita bönder. För varje mördad bonde minskar maten i Sydafrika.

  4. Åke Sundström skriver:

    Så bra att du, sent omsider, talar klartext om näringslivets klimatskojare. Men Svenskt Näringsliv skulle aldrig ha intagit den positionen om inte de borgerllga partierna så fåraktigt gått i spetsen för knäböjandet inför nutidens värsta vetenskapliga bedrägeri.

    Nu väntar vi bara på att du själv drar de logiska slutsatserna av denna kritik och kräver konkurrensneutrala energiskatter. T ex en energimoms lika för elkraft och fossila bränslen, som i sin tur innebär slutpunkten för den svenska kärnkraftsparentesen. Den som inneburit en katastrofal förlust av hela det investerade kapitalet, ca 300 miljarder kronor, och mer därtill.

    • Benny skriver:

      Men nog har väl Sverige även tjänat pengar på att kärnkraften levererat avbrottsfri el till industrin i årtionden och säkert för mycket mer än 300 miljarder! Sen är det möjligt att den svenska kärnkraften är en parentes men i andra länder utvecklar man nya typer av kärnkraft! Åke, du kanske skulle ringa till Kina, Ryssland, Indien, Frankrike m.m som fortsatt bygger ut kärnkraft och presenterar dina rön om att det inte är lönsamt?

      • Åke Sundström skriver:

        Säkra leveranser är inget bevis för lönsamhet, men bekräftar att företaget ifråga i varje fall får täckning för sina RÖRLIGA kostnader (uran, löner mm). Och att det är därför, bara därför, som fortsatt är att föredra fram nedläggning. Men hela det satsade kapitalet går förlorat. Se arkivet för utförligare analyser.

Kommentarer är stängda.