Christopher Monckton har en intressant artikel i the American Spectator. Ordrik som vanligt när det gäller honom, men även innehållande konkreta påståenden. Notera att jag som den skeptiker jag är, skriver påståenden, inte fakta. Här är i korthet några påståenden Monckton för fram. Artikeln publicerades innan Romkonferensen. Jag sammanfattar.
En omfattande studie av 11944 artiklar och avhandlingar om klimatet, från och med 1991 till och med 2011 visar att endast 0,3% uttrycker explicit konsensus med dogmen om AGW. Frågan om den uppvärmning som faktiskt uppmätts är antropogent orsakad ställdes aldrig, men där är konsensus ännu lägre.
Världen håller inte på att ersätta kol och olja. I verkligheten ökar användningen av dessa energislag och de gör nytta för oss.
Endast en tredjedel av den förutspådda uppvärmningen antas (av dem som gjort förutsägelserna) komma direkt från växthusgaserna. Resterande två tredjedelar antas komma från återkopplingar av lika slag. De moderata agitatorer som spekulerar i att återkopplingar värmer Jorden (alarmisterna), anger en återkoppling om 0,65°K. Med en förindustriell medeltemperatur om 287,5°K och med det omöjliga antagandet att hela växthuseffekten om 32°K orsakas av återkoppling får vi divisionen 32/287,5 = 0,11 °K. Den bästa ”vetenskapliga” uppskattningen på alarmistsidan är alltså sex gånger större.
I verkligheten kan varje fördubbling av CO2 inte ge mer temperaturökning än 1,5 °K, enligt Monckton. Vilket inte är tillräckligt för att oroa sig över.
Den obekväma sanningen är att alla pengar vi spenderar på att ”forska” på en falsifierad hypotes och därtill på att motverka de effekter denna hypotes förutspår, kostar oss mångfalt mer än vad det skulle kosta att bara skaffa sig beredskap för de variationer i väder och klimat som kommer att inträffa och vi inte kan göra annat än låta inträffa.
Min morfar hade många sufiska funderingar. Bland annat brukade han säga när det regnade mycket, att vi får göra som de gör i Kina när det regnar. Om man då frågade hur de gör i Kina? Svarade han, de låter det regna.
Eller om det snöade mycket och det var jobbigt att handskotta, då sa han att det är tur det. På frågan, hur då tur? Svarade han, det är tur vi slipper gå upp och hämta ner snön först. För ner ska den tydligen lika fullt.
Detta då sagt som en praktiker till skillnad från en teoretiker och intellektuell snobb som Oscar Wilde, som sa att alla talar om vädret, men ingen gör något åt det. Politikerna i alla världens parlament skulle gjort bättre i att lyssna på min morfar än på Wilde och inte tro att de kan eller bör göra något åt vädret.
Exakt. Det läggs ner miljoner på att diskutera regnet medan det kostar 100 kr att köpa ett paraply.