Life in Usurpia

After listening to Polly Higgins’ lies and innuendo about the condition of the world, an old thought came back to me. The world is full of people who thrive on others, thrive parasitically on other’s power or perceived lack of it. If you can’t stand satire, stop reading here.

It’s like they have found a method of getting away with a power scam. Usurping it where ever it is not enforced by it’s proper owners. Like needy little bums begging for the last piece of your ice cream.

-You know that’s fattening, right?
-If you say so.
-I can help you!
-I guess.
-Thank you!
Swoosh, and it’s gone!

-So you’re a polar bear, eh? Feeling powerful against human development?
-Growl
-I can use your power to help you (and myself)?
-Growl
-Thank you!
Swoosh, and it’s gone.

-So you go by the denomination of indigenous people, right?
-Huh?
-Are you powerfull against non indigenous people? (What kind of people are not indigenous to something, some place?)
-Won’t tell.
-I’ll use your power against the evil main stream metropolitans (like myself)!
-I guess.
-Thank you!
Swoosh, and it’s gone!

-Hah! I’m invincible! I have the moral high ground of indigenous people. I have the polar bear shield to protect me. I have the ice cream sword-stick to fight with! Ta-ta-ta-da! I am the only true ruler of the world. Everybody must obey me, for my benefit!

OK, say’s the stupid masses, the ones voting left in general elections. Regrettably also the people voting right, but still wrong.
-She’s got the indigenous high ground, the polar bear shield and the ice cream sword-stick. Those are the ultimate proofs of truth and power. We must yield and beg for mercy!

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, In English, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

39 svar på Life in Usurpia

  1. Thomas skriver:

    Allt slutar i ett egocentriskt egenintresse (för att förstärka momentet) som kommer att betraktas som ett feodalsamhälle där Roslings tankar blir verklighet. Eller som Tanith Lee beskriver det i sin sf-bok “Bit inte solen” från 1977, där ledan över det moderna samhället blir en jakt i syfte att finna någon mening i tillvaron. Något som man tydligen redan börjar uppfatta tendenser av bland dagens unga kineser.. Det “nya” miljöpartiets absurda vurm för ny teknik och människans existens i ett hypertekniskt samhälle, helt skilt från den omgivande avgudade Naturen blir en fascistisk funktion där medborgarna söker sig till shamanism, gnostisism eller något, för att överhuvudtaget stå ut med tillvaron…
    De som söker makten, de überrika, går i spetsen, kan man konstatera, och söker de “effekter” som kan göra livet litet mer värt att leva – med privata “rymdfärder” som nu den främsta kicken..
    Det mest spännande blir den dagen då verkligheten blir uppenbarad, att vi som existerande varelser inser att “Vägen västerut” är slut och att “Vi” inte kan lämna den biosfär, den Natur, som vi ingår i och att vår randianska hybris, vårt behov av att vara vår egen “Gud”, har kört oss i väggen totalt.

    • Mats Jangdal skriver:

      Varför måste människan leta efter en storslagen gud, som du tycks påstå? Varför nöjer hon sig inte med en liten fridfull gud, som tjuren Ferdinand tycks göra?

      • Thomas skriver:

        Bristen på självförtroende, möjligen.. Att söka efter en “Gud”, en teori om tillvarons villkor tycks gälle de flesta… man måste nog söka inom sig själv för att finna att så är det. Att inse tillvarons begränsningar tycks vara vår tids stora problem, typ Greta, Marx, Darwin eller Ayn Rand… Det går till överdrift och syndabocksletande..

        • Thomas skriver:

          Det mest spännande är ju om den västerländska religionen – Vägen västerut – skulle vara fel… Alltså, att lämna skiten bakom sig och söka nya vägar, ut i rymden eller så.. Därför att Greta och gänget tycks ju, officiellt, ha inställningen att “Vägen västerut” är omöjlig och därför måste människan byta inställning.. men om vi inte är “gudar”, syndabockar, som Gretagänget tycker, utan bara “loppor i pälsen”… Vad gör vi då, när ingen bara klarar att “sitta under korkeken och lukta på blommorna”… (hur många lyssnar på Dalai Lama?)

      • Benny skriver:

        Universum är otroligt komplicerat men att försöka förklara universums uppkomst med en än mer komplicerad företeelse som man kallar gud är ju galenskap och leder ingenstans!

        • Thomas skriver:

          Benny.. nu tänker du praktiskt, alltså om själva förklaringsmodellen är vettig – inte om själva behovet av en förklaringsmodell… Du utgår också från dina egna behov av en förklaringsmodell, inte andra människors behov av en förklaringsmodell… Hela Gretarörelsen är uppbyggd på en förklaringsmodell som skall tillfredsställa majoriteten, inte om den är korrekt eller ej… Samma gäller virusattacken med allt det.. Alltså, egentligen det mesta i tillvaron – även en Gud.

          • Benny skriver:

            Ren och skär logik bara! En påhittad gud är som sagt ingen förklaringsmodell till universums uppkomst utan flyttar bara problemet steg till…Vem skapade gud?

            • Thomas skriver:

              Jamen… prata om att vara egocentrisk..
              Alla tänker inte som du!
              Om du skall ha problemformuleringsföreträdet så är du ju inte bättre än den värsta imam..

              • Benny skriver:

                Imam? Präster pådyvlar folk påhittade gudar! Upp till bevis för dessa påhittade gudars existens, tills dess vilar jag min väska i ärendet!

              • Mats Jangdal skriver:

                Alltså, finns gud eller finns inte gud?
                Somliga kan leva med ovissheten. Det är egentligen inte ens ovisshet, det kvittar förmodligen vilket. Finns gud kan denne kontakta mig direkt, inte gå via ombud. Är inte gud intresserad av mig år inte jag intresserad av gud.

                Andra vill ha ett absolut svar att hålla sig till.

                Gud finns, ja då följer vi helig skrift och gudstjänstordning, för det är guds vilja.

                Gud finns inte. Gott, då är det människans lagar som gäller oinskränkt. Inget paradis eller helvete väntar i ett liv efter detta. Paradis eller helvete blir resultatet av våra ansträngningar här på jorden. Det som vi själva tar ansvar för.

                Ateisterna anser att de troende är opålitliga för att de tror på sagor, för att de kan uppföra sig illa och be om förlåtelse i sista stund och ändå komma till paradiset.

                De troende anser ateisterna opålitliga för att de inte erkänner det uppenbara, att gud finns och att de inte fruktar guds straff. Därmed är de syndiga hedonister i alla sina gärningar.

                Öst är öst och väst är väst…………..

                • Thomas skriver:

                  “Gud finns inte. Gott, då är det människans lagar som gäller oinskränkt.”
                  Hmm.. varför skall man följa andras lagar? Som individ.
                  “Rättspositivismen” är en svensk kultur, men gäller enbart i ett totalitärt system.. Där en enväldig makt styr, en furste av fysisk modell.. I ett system som styrs av en gudomlig kraft (som inte alltid går att definiera) kan man diskutera fram grundprinciper som då gäller de flesta – så en demokrati kan alltså inte existera utan en Gud. man kan naturligtvis kalla ett totalitärt system för en demokrati, som i Sovjet, Nordkorea eller Sverige, bara befolkningen uppfattar det så..

                  • Mats Jangdal skriver:

                    Nja, vi stiftar ju gemensamma lagar. Varfö skulle man inte följa dem i möjligaste mån? Vi ska ju trots allt kunna umgås, annars har vi inget samhälle.

                    Tycker du tar lite för stora kliv när du påstår att demokrati inte kan fungera utan en gud.

                    • Thomas skriver:

                      “Vi ska ju trots allt kunna umgås, annars har vi inget samhälle.”
                      Vem avgör vad ett samhälle är?
                      Att bestämma att det skall fungera på ett visst sätt är väl sekteristiskt?

  2. Rikard skriver:

    Hej.

    Det är förunderligt att frågeställningen hur ägandet en gång uppstått – varför AA äger men inte NN – och hur sagda ägande kan ärvas, och hur den generationella kumulativa effekten av detta påverkar andras möjligheter till förvärv (ju mer som är ägt och ju mer ekonomiskt oberoende redan etablerade ägare är, desto högre blir inträdespriset och desto färre kan bli ägare) är så kontroversiell för den som håller äganderätt som ett intrinsikalt gott värde.

    Äganderätt, främst av mark/naturresurser, är det som är mest och hårdast reglerat, lagstiftat och resonerat kring ända från för-antiken till idag, och av lätt insedda skäl för den som tar av sig sin ideologiska ögonbindel (och om den är gul eller röd eller blå eller dollargrön kvittar). Längs floden Flod bor räknat från källan vid berget Berg till havet Hav tre folkstammar: Rikarderna, Matsarna och Ugglarna.

    En vacker dag bestämmer sig Rikarderna för att dämma floden, på mark som är deras enligt pakter och avtal. Eftersom både Matsarna och Ugglarna håller äganderätten för helig och okränkbar kan de inte ens anse det fel: Rikarderna utövar ju sin suveräna äganderätt i enlighet med icke-våldsprincipen.

    Ugglarna har för all del havet inpå knuten, och kan anlägga både avsaltningsanläggningar och konstbevattning. Matsarna däremot får problem: deras åkermark och betesmark torrläggs, den årliga vårfloden blir för liten, och Rikarderna avfall spolas inte längre ut i havet utan blir liggande på flodbanken.

    Allt eftersom generationerna växlar flyttar Matsar till Rikarders eller Ugglars områden, där de endast har råd att köpa de minsta, sämsta marklotterna eller inte ens det utan får sälja sig själva i träldom.

    När Matsarna efter flera generationer som ständigt fattigare, ständigt lite efter i kapplöpningen och ständigt med sämre förhandlingsposition börjar klaga, inte på att andra är rika utan på att de själva är låsta i en fattigdomsfålla, för de till svar att äganderätten är sakrosankt och att de är onda monster om de ifrågasätter den.

    Vilket alternativ har de ägande Rikarderna och Ugglarna då gett så väl Matsare som fattiga av sina egna folk?

    Något att fundera över för den som törs.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Thomas skriver:

      Inte så komplicerat… När vi lämnade Jägar-och samlarsamhället så uppstod dessa problem… Så vi återgår till Jägar- och samlarsamhället.

    • Mats Jangdal skriver:

      Tycker inte din jämförelse håller streck. I nästan alla naturtyper utom vid Döda havet, kan man inte dämma bort vatten i evighet. Det blir översvämning på den egna marken. Vidare faller regn även nedanför dammen.

      Men än bättre invändning är att isolationism är stagnation. Vilket exempelvis Kina, Japan och Sovjet upplevt genom historien. Då är handel, även över gränserna mycket bättre för utveckling och rikedomsskapande. På det viset omsätts också ägandet.

      • Åke Sundström skriver:

        Rätt så, Mats. För ovanlighetens skull skriver kamrat Rikard en text utan verklighetsförankring, driven tydligen av en socialistisk ådra som han inte riktigt klarar av att undertrycka, trots att han oftast argumenterar som en sann frihetsvän, rent av libertarian.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Förstår inte problemet, vi har ju ingen ÄGANDERÄTT i Sverige. Våra LIV är inte skyddade av någon lagstiftning. Intressant länk: https://www.youtube.com/watch?v=0ZMQTfFMi9M
    Vi har ett vulgärsocialistiskt uttryck som heter “ALLEMANSRÄTT”.
    Fråga en socialist om vad som gäller om ni samtidigt skulle upptäcka att det ligger en hundralapp framför dig på stigen där ni går utan andra vittnen.
    Filosofiska betraktelser i all ära men vad gör man så länge LÖGNEN regerar?

    • Thomas skriver:

      En intressant tanke.. En hundralapp.
      Nu är det bara en bit bomullspapper, men om det hade varit ett guldmynt… ??
      Vem hade då varit ägaren?
      Upphittaren, givetvis, enligt modern sedvänja, men det är inte riktigt lagligt..
      Guld, silver och brons, som hör ihop med en tydlig fyndplats är statens egendom, men staten skall läsa in fynden efter metallvärdet.. men om det är någon som använder allemansrätten för att lösa in ett guldmynt… tja, vet ej..
      Det mest tydliga jag minns det var ett par svenska sportdykare som, likt alla andra, skulle testa om de kunde hitta vraket av ett holländskt fartyg från 1600-talet som sjönk i Norge med en känd last av silvermynt.. En av grabbarna hittade en liten hög med småsten på botten och viftade undan litet skräp, som man brukar göra och insåg att det glimmade..
      De bärgade allt, vilket blev en bra hög med silvermynt och krävde att få behålla allt. Det tog ett tag men de fick behålla mynten då norsk lagstiftning inte hade hunnit ifatt verkligheten – då. Idag är det annorlunda…
      De flyttade hela högen med mynt till Schweiz och har sålt mynten styckevis sedan dess…
      En sorts allemansrätt som blev reglerad.
      Ett ströfynd av brons i Sverige, (Annat än guld och silver) som t.ex. en upphittad bronsyxa i en å, kan kanske betraktas som ett lösfynd och tillfaller då upphittaren – men hur är det då med allemansrätten?? Är det måhända markägaren som egentligen bronsyxan tillhör?

      • Thomas skriver:

        Man kan också ta upp en annan detalj…
        I sanden utanför Ystad, i vattnet, tycks det finnas guld i sanden och om man använder samma muddringsmetoder som i Alaska så kunde säkert en del entusiaster muddra fram en hygglig veckopeng, men är det lagligt?
        Hur har svensk Allemansrätt hanterat denna fråga?
        Förövrigt så tycks det finnas ett skikt med en speciell “grönsten” några meter ner i marken i östra Skåne som har ett kommersiellt värde, möjligen, men då det ingår i gruvlagen så har markägaren ingen talan så där har Allemansrätten blivit en feodal funktion där kapitalet övertrumfar markägaren rejält…
        Ja, det sista har ju Kalle Piper funderat på…

        • Jan Andersson skriver:

          Förr ägde man sin tomt ända ner till Jordens medelpunkt. Det gjordes om för några årtionden sedan till en meter. Snacka om konfiskation! Även om det hade varit omöjligt att utnyttja allt så måste man nu fråga sig om till exempel en borrad brunn är stöld från det allmänna och vad som gäller om man leder vattnet in på granntomten?

          • Thomas skriver:

            Litet kul.. har jobbat med borrade brunnar… En granne tappade sitt vatten då en borrade för bergvärme… Retligt.. det blev att fixa till det..då det kan innebära att vattnet tar andra vägar vid en borrning..

          • Mats Jangdal skriver:

            EU anser redan att allt vatten är deras. De kunde ju hålla reda på det bättre då, kan man tycka, så folk slapp översvämningar.
            Även svenska staten anser att grundvatten är deras.

  4. Jan Andersson skriver:

    Jag har alltid sett samhället som en stor mekanisk växellåda med axlar, kugghjul och drev. Som vuxen är man ett kugghjul i lådan, barn är under tillverkning, arbetslösa ligger i reservdelslådan och utslitna pensionärhjul byts ut och de gamla slängs i skrotlådan innan de skickas för omsmältning. Pengar är oljan, men frågan är vad som är motorn? Är det kulturen, religionen, historien, tävlingsinstinkten eller något annat? Varför vill så många sitta i denna växellåda? Kommer kraften uppifrån eller underifrån?

    • Thomas skriver:

      Svaret är enkelt… om du läser “Fascismens doktrin”… Där är allt förklarat. Det blev en Aha-upplevelse när jag läste det…

      • Jan Andersson skriver:

        Aha, några anser sig alltså vara bättre skickade att förstå samhällsutvecklingen och väljer sig själva ömsesidigt till ledare. Sedan går de in i sitt gemensamma arbetstempel och stänger dörren. I samma ögonblick stannar deras värld och när de kommer ut igen för att träffa folket och meddela sina lagar och förordningar så har världen där utanför hunnit förändras så mycket att de skulle vara tvungna att vrida klockan tillbaka för att det skulle vara möjligt att lyckas. Men de framhärdar och konflikten är ett faktum.

        Påminner faktiskt ganska mycket om Sverige just nu.

        • Thomas skriver:

          Fascismen är undervärderad efter italienarnas invasion av Etiopien.. De italienare som var med och var fascister tyckte att allt funkade bra, fram till den etiopiska frågan uppstod. Man hade god koll på maffian och allt var ordning och reda… (låter svenskt). Tanken, enligt doktrinen, var dock att kapitalet (bankerna och industrin, som tillsatt Musse..) skulle samarbeta med byråkratin (staten) över huvudet på befolkningen… Kyrkan var ett medel att styra befolkningen, så det kunde man ju acceptera. (Den svenska uppfattningen om vad som är fascism är en klassisk vänstersväng som är rent stalinism då Stalin kallade alla sina motståndare för fascister, så den svenska varianten, Socialdemokraterna, som var italienarnas föredöme, vill inte numera stå för det utan använder sig, givetvis, av Stalins variant av politisk retorik..)
          (Vår egen lille Mojje har nog läst på för han tycks ju använda samma retorik..)
          Förresten, det går att läsa om i avhandlingen “Ett folk av mänsklig granit”, fast den har av naturliga skäl inte så hög status i Sverige..

  5. Mats Jangdal skriver:

    Svar till Thomas skriver:
    2021-07-29 kl. 10:58
    Jo, absolut! visst är ett samhälle ett slags sekt. Det är bra om man kan välja. Då väljer jag sekten med demokrati där vårt gemensamma grundavtal, konstitutionen, sätter tydliga gränser för demokratins räckvidd.

    • Åke Sundström skriver:

      ..men det gör väl inte vår svenska grundlag? Sätter “tydliga gränser för demokratins räckvidd”? Utan reell yttrandefrihet (7-klöverns munkavlar och deras gemensamma konspiration mot medborgarna) sätts inga gränser alls för den parlamentariska diktatur som Sverige förvandlats till.

      Men du har förstås rätt i princip, att demokrati är att föredra framför alla andra styrelseskick. Dock bara om folkstyret är en realitet, inte enbart tomma ord på ett grundlagsdokument. För du påstår väl inte att vi lever i en faktisk demokrati?

      • Thomas skriver:

        USA har en skriven konstitution som allt grundar sig på – från start. Sådant finns inte i Sverige…
        Möjligen att Gustav Vasa utgick från den smorde konungens envälde, vilket var stormaktstidens mantra.. Men med borttagandet av “Ministerstyret”, för att minska på enväldet och flytta över makten till byråkratin så “moderniserades” landet till den koloni som nu allt utvecklas till.. Så det är varken kapitalism eller socialism – utan bara fascism.
        Ja, det där med demokrati, det blev därmed aldrig infört, fast det har aldrig befolkningen i landet förstått…

      • Mats Jangdal skriver:

        Nej självklart har vi inte en sådan grundlag. Jag skrev ju vad jag önskade mig!

        • Thomas skriver:

          Hmmm.. det går inte att önska ens, då vi började med något helt annat.. Möjligen att EU hade kunnat börja med en vettig lösning, men så blev det vår inte, om jag fattar rätt… Alltså, jag tycker det är en intressant och viktig tanke, annars finns det inga principer utan enbart tillfälliga politiska vindar…

          • Mats Jangdal skriver:

            Visst kan jag önska i ett teoretiskt resonemang om olika samhällssystem. Men det blir mycket svårt att ta sig dit därifrån vi nu befinner oss, det medges.

    • Samuel af Ugglas skriver:

      ”Då väljer jag sekten med ”DEMOKRATI”?
      Det är ju socialistens ända målsättning på vår jord, att ÖDELÄGGA den.
      T o m riksdagen s k TALMAN kan köpas för påskynda undergången. Hur många miljoner utplundrade skattekronor har han begåvat sin mor med?

      • Åke Sundström skriver:

        Du inser säkert att “ödeläggandet” sker i nära samförstånd mellan vänsterpartierna (arbetarklassens numera värsta fiender) och våra borgerliga partistyrelser (medelklassens värsta fiender)?

        Bakom ryggen på sina väljare, givetvis – d v s utan att berätta om “utplundringens” sanna syfte: att konsolidera deras gemensamma maktinnehav. Den taktiska samsyn som händelsevis också ackompanjeras av uppskattade sinekurer för de inblandade.

        Det är mot 7-klöverdiktaturen kritiken bör riktas!

        Att detta samtidigt innebär ett nej till socialism är givet, men att sätta detta i fokus blir tyvärr att dölja Kristerssons och de andra borgerliga partiledarnas medansvar för sönderfallet – eftersom inte alla uppmärksammat att K:s avfall från den påstådda liberalkonservativa läran bara marginellt skiljer sig från Fredrik Reinfeldts mer storstilade ideologiska svek.

        Bägge applåderade av en lika förmånsfixerad näringslivselit i gamla industriförbundet, i dag Svenskt Näringsliv. Den
        skamliga framtidsimperalismen – att övervältra skuldberget på våra barnbarn – är deras gemensamma skapelse och fega flykt från rakryggat ansvarstagande!

        • Thomas skriver:

          En fin beskrivning av en fascistisk verklighet…

          • Åke Sundström skriver:

            — den som media och ett korrupt forskarkollektiv beskriver som en hyggligt välfungerande demokrati, i huvudsak trogen Per Albins visioner om det goda svenska folkhemmet. .

            Fast jag tycker att man bör undvika att beskriva detta som fascism. Är det inte skamligt nog, Thomas, att demontera de demokratiska grundbultarna, parasitera på tidigare generationers armod och slit (via inflationspolitik) och till på köpet övervältra dagens skuldberg på våra barnbarn, via nollräntepolitiken och framtidsimperialismen i dess spår.

            Ett trippelsvek. Mindre blodigt givetvis än Mussolinis, Hitlers eller Stalins eftermälen. Men kanske än mer skändligt, eftersom det utförts i fredstid och i förment goda avsikter: i solidaritetens missbrukade namn. Med få dödsoffer men med den svenska nationens begynnande sönderfall som det för dagen tydliga halvtidsresultatet.

            • Thomas skriver:

              Aha, du har svalt Stalins retorik. Gått i socialisternas fälla…

              • Åke Sundström skriver:

                Försök gärna förklara din obegripliga slutsats. Vad har Stalins retorik med Reinfeldts och Kristerssons politik att skaffa? Den som jag kritiserar, liksom du själv, då och då.

Kommentarer är stängda.