Snöskottning

Principer finns det tydligen olika sorter. Jag ska återkomma vid ett senare tillfälle om hur Sveriges riksdag på ett synnerligen flagrant sätt frångått grundlagens principer.

Idag gäller det lite om det privata ägandet, kommuner och myndigheter. Enligt gällande svensk lag, se nedan, är kommunen eller Vägverket skyldigt att sköta renhållningen inom stadsplanelagt område på vägar och gångvägar utanför privat mark. Men genom en brasklapp i samma lag, en särbestämmelse, kan kommunen, där de är väghållare ålägga intilliggande fastighetsägare att sköta renhållningen på gångbanor utanför sin fastighet!

När man konstaterar detta blir huvudet fullt av frågor. Hur kan man stifta en lag som ger kommunerna gotycklig rätt att tvinga medborgare att sköta kommunens uppgifter? Nu är det ju inte bara fråga om det är rätt eller fel, rent principiellt. Nej, här infinner sig en rad praktiska spörsmål. Om kommunen plogar upp snö från vägbanan på gångbanan, är då fastighetsägaren skyldig att bortforsla densamma?

Vidare är det så att för att få arbeta på allmänna gator och vägar, även inom vägområdet utanför själva vägbanan, måste man ha särskild behörighet. Det finns olika kurser och behörigheter beroende på vad arbete som utförs. Gemensamt brukar de kallas för ”Arbete på väg”. Dessa kurser måste förnyas med jämna mellanrum och kostar en slant.

Måste Asta 75 år ha en uppdaterad behörighet för att gå ut och sopa trottoaren utanför sin villa? Betalar kommunen för att hennes kurser? Måste hon även vara reglementsenligt klädd i EU-godkända gula varselkläder med reflexer? Står kommunen för dessa kläder? Måste hon skylta om att arbete pågår på vägen? Håller kommunen med skyltmaterial? Har kommuen tecknat gruppliv- och arbetsskadeförsäkring för dem som utför detta arbete?

Sedan är det inte bara kommunen som vill ha ett ord med i laget. Sedan årsskiftet har skattemyndigheten infört krav om elektronisk personalliggare på ett antal typer av arbetsplatser. Detta för att stävja svartjobb. Dessa personalliggare ska föras i realtid. Byggarbetsplatser tillhör den kategori som ska föra digital personalliggare. Snöskottning, och underhåll av fastigheter faller normalt under byggnadsarbetareförbundets avtalsområde. Kommer skattemyndigheten sålunda att kräva att dessa villaägare har utrustning för och noterar i realtid allt arbete de utför åt kommunen?

Dryga sanktionsavgifter väntar den som slarvar med något av detta. Myndigheterna har ju fått riksdagens tillstånd att avskaffa rättsäkerheten genom att myndigheterna inte längre behöver utdöma vite som den vitesförelagda personen kan överklaga till domstol. Numera får myndigheterna istället besluta om sanktionsavgifter, vilka ofta är väl tilltagna, i flera fall börjar beloppet på 40.000 kronor för att inte ha rätt papper på sig. Dessa sanktionsavgifter kan bestridas i domstol, efter man har betalat. Ännu har jag inte hört om någon som fått tillbaks sina pengar efter en sådan prövning.

Å den andra sidan medger kommunerna sommartid att vissa näringsidkare ockuperar trottoarer och ibland även delar av körbanan med möblemang för att bedriva uteservering. Detta är ett alldeles onödigt sabotage av trafikmiljön. Man undrar dessutom hur kommunens födoämnestillsyn kan godkänna dessa ställen. Jag har flera gånger bevittnat hur trafiken på kommunens osopade gator virvlar upp moln av okänt damm som sveper in gäster och födoämnen på dessa uteserveringar. Det kan knappast vara hälsosamt och inte förenligt med god livsmedelshygien.

En fastighetsägare i Skellefteå har JO-anmält kommunen för att olovandes ha dumpat snö på hans tomt. Hur det går återstår att se. Vad din kommun har för syn på vem som ska städa trottoaren, framgår av denna lista från Villaägarna.

Principer kan tydligen böjas till att passa vilken situation som helst, med lagens hjälp.

Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser

Gaturenhållning m.m.

2 § På gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) och för vilka kommunen är huvudman, ansvarar kommunen för att platserna genom gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder hålls i ett sådant skick att uppkomsten av olägenheter för människors hälsa hindras och de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet. Kommunens skyldigheter gäller inte, om åtgärderna ska utföras av staten som väghållare.

Fastighetsinnehavare är skyldiga att utföra sådana åtgärder som avses i första stycket inom områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark och som har iordningställts och begagnas för allmän trafik.

Trots det som sägs i andra stycket ansvarar kommunen i enlighet med det som anges i första stycket för områden som ska användas för allmän trafik och som har upplåtits till kommunen med nyttjanderätt eller annan särskild rätt enligt 14 kap. 18 eller 19 § plan- och bygglagen.

Om det finns särskilda skäl, får regeringen på kommunens begäran ge dispens från kommunens skyldighet enligt första stycket. Lag (2010:916).

3 § Kommunen kan ålägga en fastighetsinnehavare inom ett område med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser att utföra de åtgärder som avses i 2 § första stycket i fråga om gångbanor eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande en kommun får meddela närmare föreskrifter i fråga om de åtgärder som skall vidtas av fastighetsinnehavaren.

 

Edit 160216:
Nu har Marknadsdomstolen gett Borås kommun rätt att först kräva renhållning av trottoarer av enskilda markägare, utanför tomtgränsen. Dessutom har kommunen även fått rätt att konkurrera med privata företag via det kommunala bolaget Servicekontoret om att sälja tjänsten snöskottning på trottoaren till de fastighetsägare som inte orkar utföra detta själva.

Domstolen ger alltså kommunen rätt att dels tvinga privatpersoner att välja mellan att jobba gratis åt kommunen, eller betala kommunen för att konkurrera med det privata näringslivet om de arbeten som ska utföras.

Konkurrensverkets generaldirektör uttrycker förvåning över domen!

Det här inlägget postades i Äganderätt, Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Snöskottning

  1. Thomas Gunnarson skriver:

    Jag var på ett seminarium igår med olika myndigheter, kommunalanställda och litet ”vanligt folk”…
    Det som roade var myndigheternas bekymmer om hur man skulle klara ekonomin.
    Via fakturor/avgifter eller via statliga stöd.
    Själva sakfrågan, om åtgärderna var meningsfulla, försvann någonstans på vägen….
    Det blev som att sila mygg och svälja elefanter.

    • mats skriver:

      Men snälla Thomas, ifrågasätter du byråkratin? Du kanske är en sån där extremist man hör om på TV, som vill konkurrensutsätta byråkratin!

  2. Stefan Eriksson skriver:

    Låter inte detta som ett ärende för kolossen i Brüssel att reglera, sanktionera och kontrolera .
    Vad sägs om en därtill speciell myndighetsfunktion som sorterar under vattendirektivet, med låt säga 5000 engagerade medarbetare.
    För att säkerställa kontrolanternas immunitet i sammanhang där tvister uppstår, kan ju frontek
    (eller vad dom kallas, EUs gränsbevakningsstyrka) ställa resurser till förfogande.

    Sen har vi ju naturligtvis det sakförhållandet att snö i gatumiljön är att betrakta som en miljöbelastande företeelse.
    Beroende av regelbunden provtagning för att fastställa toxiskt innehåll bestäms vilken typ av slutförvar som rekommenderas.
    För möjligheten att upprätthålla en god planering och tillsyn föreslår jag att samtliga anställda på SMHI bereds en vidareutbildning där förståelsen av bristfälliga långtidsprognosers inverkan på sammarbetet i Europeiska unionen stärks.
    Lämpligtvis avsätts medel ur budgeten ( för Sveriges räkning, utom Pajala kommun som har ett undantag) 965 mkr. till säkerställande av för oss alla nödvändigt reformutrymme.

    Till dess ett system med nederbördsrätter implementerats skall medlemstaten tillse att saken hanteras på ett ur gemensamma intressen godtagbart förfarande.

    Bättre kan det väl inte bli.

    • Thomas Gunnarson skriver:

      Problemet är att Brysselbyråkratin är effektivare än svensk byråkrati.
      Vid anslutningen till Bryssel 1995 var det 43 000 byråkrater som hanterade hela EU-svängen och bara i Göteborg var det då 53 000….
      Om jag minns rätt.

  3. Anders Rydén skriver:

    Motstridiga regler som man kan klämma åt medborgarna med efter behag och lynne, ja vad kan möjligen gå fel?

Kommentarer inaktiverade.