Naturen som förebild

I skogen ska man röra sig som en björn, sakta, med mycket fokus mot marken. När man ser något ätbart stannar man och äter av det, eller plockar med sig hem. Man ska inte ha bråttom, inte ha avståndsmål utan intrycksmål. Då lär man sig skog. Självklart måste man även titta upp, orientera sig och ta in de större elementen i naturen, som träd, klippor, vatten, kullar och berg.

Nu har ny forskning visat att på liknande sätt bör ett stadslandskap vara utformat för att passa människans mentala hälsa. Forskarna Brielmann, Buras, Salingaros och Taylor har tagit matematiken till hjälp för att beskriva såväl natur som stadsmiljö. De fann att naturens många olika skepnader ofta kan beskrivas med fraktaler, alltså matematiska serieutvecklingar som upprepar sig i både stora och små ytor. Blomkål, ormbunkar, löv och trädprofiler följer sådana serier. Många kommer säkert ihåg 90-talets fascination för Mandelbrotmängdens fraktaler.

De fann att i miljöer med många fraktaler upptäckbara för ögat, där trivs människan. I gamla stadsmiljöer, med utsmyckningar på fasaderna, återkommande teman, tinnar och torn med mera, där finns också fraktaler för ögat vila i. Men i moderna städer, med stora plana ytor utan utsmyckningar finns inte detta lugn. Eller kanske tvärtom, där finns inte denna tolkning av omgivningen att sysselsätta hjärnan med och då blir hjärnan orolig.

Forskarna drar sig inte för att påstå att det människan tycker om också uppfattas som vackert och att man därför kan använda begreppet vackert om god formgivning. De uppmanar faktiskt beställare, arkitekter och planerare att använda begreppet vackert vid förhandlingar. Vilket skulle kunna få vanligt folk att utbrista, vad var det vi sa!

Det här inlägget postades i Miljö och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Naturen som förebild

  1. Niklas skriver:

    Att skönheten ligger i betraktarens öga, är väl inget nytt.

    Men att dekorera gator och torg, kan kosta en rejäl slant. Så vem vill betala för det? Om det blir det offentliga, så snackar vi alltså högre skatter.

    Eller ska de privata husägarna i städerna åläggas, under hot om viten, att på egen bekostnad dekorera sina hus?

    Det kan lätt bli dumheter av detta.

  2. ivarandersson skriver:

    Under advent och jul är städerna mycket trevligare att gå i med alla ljusdekorationer i fönster, balkonger, träd mm som lyser upp i vintermörkret.

  3. afugglas skriver:

    Kan man begära att en socialistisk byråkrat som sitter inlåst i en glasad betongbunker under en stor del av sitt liv har möjlighet att kvalitativt bedöma estetik, en sådan som tar slutliga beslut.
    Det räcker väl med att se förödelsen av Stockholms centrum under Hjalmar Mehr och hans socialister.

  4. Göran skriver:

    Är det inte så att en viss procent av ett huskomplex ska läggas på utsmyckning enligt lag. I och för sig räcket det väl med att släppa några stora stenar där och ge en konstnär en slant för att få sätta upp en lite skylt med dennes namn på. Hux flux utsmyckning.

    Å andra sidan bör det ligga i en fastighetsägare intresse att hyresgästerna trivs, vilket är lika med lägre underhållskostnader.

    Sedan så ligger det inte i ett socialistisk intresse att utsmycka eftersom det är ett borgerligt uttryck och därmed ska utrotas.

    Jag kan ta ett exempel. Falun hade en gång rikt utsmyckade offentliga byggnader, men utsmyckningarna togs bort när Falun fick en socialdemokratisk stadsarkitekt.

    Sedan har vi alla mysiga småstadstorg med Domus i centrum.

  5. Benny skriver:

    I länken nedan kan ni läsa om hur arkitekt-Sverige reagerar på att bygga i gammal stil i Växjö!
    http://www.arkitekturupproret.se/2017/06/18/hotet-fran-vaxjo/
    Att arkitekter av idag är kulturfascister av rang bevisas av deras uttalanden i Arkitektsupprorets artikel om de nygamla husen som ska byggas i Växjö!

Kommentarer är stängda.