Anna Kinberg Batras utspel om att fälla sosseregeringen genom att tillsammans med sverigedemokraterna rösta emot regeringens budget avslöjade flera intressanta saker om Alliansen. För det första och det redan allmänt kända, de är inte redo, inte villiga att regera. Detta gäller tydligen främst C och L.
För det andra har de ännu inte fullt ut förstått vad det innebär att ställa upp i ett val eller i en idrottstävling. Man ställer upp för att försöka vinna och vinner man så accepterar man förstapriset. I de flesta sporter står det rent av inskrivet i grundläggande tävlingsbestämmelser. I sporter vilka man kan spela på, satsa pengar på utgången, finns det kravet alltid med. Batra har börjat fatta, men C och L har inte fattat alls. De tror på de Coubertins valspråk för amatörismen, att det är viktigare att delta (kämpa väl) än att vinna.
Men hur väl kämpar den som inte gör sitt yttersta för att utifrån sina egna förutsättningar vinna? Hur väl kämpar den som (medvetet eller omedvetet) avstår från att bruka sina bästa vapen? Hur väl kämpar den som, när segern ligger öppen framför dem, vägrar ta det sista steget, slå den avgörande straffsparken?
Annie Lööf, på senare tid så hyllad av vår vänstervridna media, har inte förstått varken vad kämpa väl eller vinna innebär i svensk politik. Det är klart hon blir hyllad av vänstermedia när hon i ett för vänstern hopplöst läge möjliggör vänsterns regeringsmakt. Hela centerpartiet består av folk av som inte begriper vilka frågor som är viktigast för ders kärnväljare, landsbygdens folk och småföretagarna. Agent Orange hade inte kunnat avlööfa centern bättre än vad nuvarande partiledare lyckas med på egen hand.
Liberalerna då? Lita aldrig på dem! Det är den enkla tumregeln. Den regeln har hittills aldrig visat mig fel, till min stora besvikelse.
RSS – inlägg
När jag var med i MUF i början av 70-talet så sa man redan då att man inte kan lita på Folkpartister.
Skulle jag som ”röstsäljare” satsa på BATRA eller något parti som inte vill ha kontakt med sina väljare? Aldrig i livet!!! Då är det bättre med ”blankpartiet” eller åtminstone Sverige Demokraterna.
Blankpartiet måste bli representerat i Riksdagen genom tomma stolar. Den enda logiska och förmodligen oblodiga upplösningen på den nuvarande korruptionen om vi skall ha den nuvarande formen av svensk så kallad demokrati. Den schweiziska formen är den som jag kan tänka mig som bästa alternativ. I staden Chur halverade man nyligen tre av stadens högsta representanters gager.
Det bestämdes av stadens medborgare, kan man tänka, i en omröstning!!!
Kommentar till Frihetsportalen 2017-01-23
Instämmer helt när det gäller dina omdömen om liberalerna och de före detta folkpartisterna även om det finns enstaka undantag. Min far som var född 1900 jämt och politiker i bondeförbundet hade inte något gott att säga om folkpartiet och jag tror inte att han skulle haft något gott att säga om centerns agerande från mitten av 70-talet heller. Torbjörn Fälldin blev fridlyst av massmedia när han startat Barsebäck, kvaddat familjepolitiken, Föreningsbanken och Telia som ordförande i dessa två företag. Vad var det som gjorde att Fälldin blev fridlyst? Att Annie Lööf har blivit massmedias kelgris är inte svårt att förstå med tanke på att en av hennes förebilder har varit Ayn Rand en ärkeegoist. Uppenbarligen gillar även massmedia Ayn Rands ideal. För visst är väl även Annie Lööf fridlyst av massmedia.
Det här med att kämpa väl eller att vinna till varje pris är inte så enkelt. När man kämpar väl då behåller man sin heder. Med andra ord man kör inte med ojusta metoder. I fredstid behåller man sin heder om man följer de regler man varit med om att stifta. Tycker man inte om reglerna får man se till att ändra reglerna på fredlig väg, annars riskerar man att bjuda in hänsynslösheten i matchen. För att ta ett exempel ur sportens värld. Om man medvetet skadar en motspelare för att vinna till varje pris, då uppstår det huliganism eller i värsta fall fullt krig. Prestigen är en av människornas värsta fiender och sanningens fiende nummer ett. Det finns en enkel gyllene regel att behandla andra som man vill bli behandlad själv. Tänk om den regeln kunde tillämpas högre grad.
Sjuklövern i riksdagen och massmedia har blivit folkets fiender. Det var länge sedan de hade kontakt med svenska folket som de knappt anser finns annat än i valrörelsen. Men då informerar man inte om sakfrågor utan ägnar sig åt ”pajkastning” för att få halva svenska folket att tycka illa om den andra halvan och tvärt om så att det blir ett högt valdeltagande då hela svenska folket röstar mot de andra djävlarna av folket. Motivet är att reta upp väljarna så att de går och röstar så att ett högt valdeltagande ska legitimitera skendemokratin. Något folkstyre har vi inte haft på länge i Sverige tack vare täta opinionsmätningar inför valet och en massmedia som utnyttjar läget att piska upp stämningen. Detta är den gamla kända metoden ”splittra och härska”. Med DÖ dog demokratin totalt, och inte vill de ansvariga skaparna av decemberuppgörelsen ändra på detta. Hyckleriet är totalt.
Vem styr våra politiker? Kan det vara ”mammon”? Eller är de bara totalt likgiltiga för annat än sin egen välfärd?
Makt styr politikerna. I varje parti är det tre personer som styr hela partiet. Så 24 personer i Sverige styr Sverige. Demokrati för vem men andra ord?
Om det är 24 riksdagsledamöter som i praktiken styr vårt land medan de andra 325 ledamöterna spelar teater för dessa 24 som uppenbarligen inte bryr sig om vårt folk annat än som ett skatteobjekt. Då behöver väl ändå något ändras.
Till exempel attityden till de svenskar som försöker att ändra på galenskaperna i samhället. Sverige har en massa rejäla och osjälviska människor som försöker att påverka samhällsutvecklingen i positiv anda som till exempel Anne Marie Pålsson som blir intervjuad av Engelau i DGT TV (Det goda samhället) på denna länk. https://www.youtube.com/watch?v=IY1ltrNou-0#action=share
Hur många av alla dessa eldsjälar blir inte klassade som rättshaverister om de dristar sig att påtala en orättvisa mer än två gånger även om orättvisan inte drabbat dem själva. Kan undra som någon sa: ”om det finns något land som producerar flera rättshaverister än vad vi gör i Sverige?” Jag tror att det beror på att det finns ovanligt många människor i Sverige som inte vill lyssna på det som inte direkt ger dem själva pengar i börsen. Familjepolitikens orättvisor är ett praktexempel på detta.
De tjugofyra behöver inte vara valda till riksdagen. Det räcker att de är med i partistyrelsen. Ungefär som det var i ett stort land i öst. Är vår författning inspirerad av något?
Sten-Arne, jag tror att du bör uppmärksamma att den egoism Rand och libertarianer talar om inte är samma egoism som svenska sossar tänker sig när de hänvisar till jantelagen.
Libertariansk egoism innebär ingalunda att bryta mot reglerna för att skaffa sig fördelar. Det handlar istället om att följa reglerna till dess extrem. Reglerna ska dessutom vara neutrala för alla som omfattas av dem och vara utformade så att de underlättar att nå det mål reglerna är skapade att åstadkomma.
Annie Lööf har tidigare uttalat viss sympati med libertarianska värderingar, men dessa har hon varit tvungen att kasta åt sidan för att blidka sina inskränkta partikamrater och få sitta kvar i toppen.
Rands och libertarianernas egoism är mycket mer önskvärd än svensk demokratis mannamån, särintressens inflytande och ojämlika främjande av den egna gruppens medlemmar.
Jag tror den moderata partiorganisationen har ”kommit över” en ”hjärtstartare” och den förste att få pröva på den tingesten var AKB. Inte helt lätt och ”ruska liv” i en människa som legat i koma sedan December 2014.
Vi får se vilka som överlever chockterapin utan att helt tappa fattningen.
Träffande liknelse, Stefan, om Batra och hennes upphittade hjärtstartare. För det neddrogade moderata bunkergängets tövande med att sätta punkt för DÖ är ju det mest klandervärda i denna genanta historia. Väl så pinsamt att B misslyckats med att ena Alliansen om att utnyttja väljarnas mandat. Moderaternas egen långbänk är en viktig delförklaring; allt hade varit enklare om B satt ner foten för två år sedan. Slutsatsen borde vara given: det är hög tid för en mer kompetent partiledning. Börjar inte kommunalrådskadern, mån om sina egna sinekurer, inse den saken? Och hur kunde AKB någonsin bli vald? Har möjligen Mats ett svar på den gåtan?
Jan Björklund kallade tydligen på möte med övriga allianspartier, för att moderaterna skulle förklara sig. Fast det är väl snarast L + C som ska förklara sig varför de inte vill att alliansen ska ta makten nu när de har chansen.