Sveriges nuvarande utrikesminister, Margot Wallström, deltog för 20 år sedan i en protestaktion tillsammans med Greenpeace mot Frankrikes provsprängningar av kärnvapen vid Mururoa i Stilla havet. Hon var då kulturminister i Göran Perssons regering och greps, varvid politiska pinsamheter uppstod. Greenpeace var vid den tiden av franska myndigheter stämplad som terroristorganisation.
Wallström och svenska socialdemokrater propagerade då för bojkott av franska varor, främst vin, för att tvinga dem att sluta med provsprängningarna.
Nu, efter attantaten i Paris uttalar Wallström sitt stöd för Frankrike och utlovar hjälp i kampen mot terrorismen. Tänk om det blir nödvändigt att skicka ett par atombomber till IS-kontrollerat område i Syrien, vad ger Wallström för stöd då? Läge för nya diplomatiska pinsamheter?
RSS – inlägg
Dubbelmoralen tycks numera vara den enda”” ”sanna” moralen hos svenska socialdemokrater.
Har det någonsin varit annorlunda? Undrar jag, som sett vad de åstadkommit på sekel.
Jag vill nog påstå att det var annorlunda i partiet fram till ca 1950. Partiet omfattade en annan typ av politiker på den tiden.
De flesta kom från vanliga yrken och hade ofta stor erfarenhet från livet utanför de politiska korridorerna. Det var vanliga arbetare alla kategorier, bönder, skollärare, brevbärare, expediter, sjömän etc. De hade ofta ett mål med sitt politiska engagemang, som att gemensamt försöka lösa alla de samhälleliga problem som fanns på den tiden, vilket bl a kohandeln med bondeförbundet och samlingsregeringen under 2:a världskriget vittnar om.
Dom hade intet att göra med de mål som dagens karriärpolitiker besitter. Dvs. de har ofta ingen som helst yrkeserfarenhet, de kommer ofta direkt från skolbänken och de har framförallt ingen livserfarenhet mer än att som mål ha att sko sig själva i första hand. De är rätt och slätt yrkespolitiker, vilket enligt min mening är en farlig utveckling.